Läderhud

Yo team!
Jag hinner nog slänga in ett inlägg till nu innan jag far till jobbet. Drog en repa med cykeln. Igen. Det går fortfarande prima och är fortfarande punkteringsfri (peppar, peppar). Jag såg så mycket människor vara utomhus på min lilla cykelrepa. Är folk inte på jobbet? Vad gör de här? Varför är inte jag på jobbet? Vad gör jag här? Jag hade liksom inget att dömma de för. De kanske jobbar skift liksom mig? Vad jag såg var ialla fall (utan att namnge någon):

Gamlingarna vid kyrkan - pensionärsparet vid kyrkan. Sveriges coolaste gamlingar, det vill jag lova. Störtsköna. Det låg och brände på sin hud vid sin husknut. Det såg ut som om de bar ett lätt lager av läder. Såg inte äkta ut. Men skönt, ack så skönt. De verkar nästan odödliga de där. Jag vill bli sådan när jag blir äldre.

Latot - En människa åkte med sin bil till brevlådan, stack ut handen, tog posten, backade bilen och körde upp till gården igen. Sveriges bästa dag och de kan inte gå de... vad är det, hundra meter, det är att gå. Jag hade gått vare sig det var snö, hagel, regn eller åska. Jag är för snål. Bilen drar som mest när man åker korta sträckor. Är som miljöovänligast också. Nej, ner med laton. Jag tror hon som körde är en sådan där "som känner efter för mycket jämt" och alltid är sjukskriven.

Grannen-grannen - Kvinnan med fräknar över hela kroppen hade till och med lunkat ut i solen, trots att det brukar stå henne emot. Hon satt i solen med sina utflugna och vuxna barn. De såg ut att ha det jävligt trevligt. Pappan stod och gjorde rent bilen.

Jag - cyklandes i t-tröja och utan att frysa (!!).

Coola paret som säljer sitt hus - Igår nämnde jag en husvisning här i närheten. De som äger detta übersnygga hus var ute på promenad. Han med en skitcool skjorta och fräna skjorts, hon med en fladdrig vit kjol och solhatt. Jag nickade mot dem och de vinkade. Trevliga människor. Jag vet vilka de är för deras hund blev påkörd förra sommaren. Han kom alltid hit när våra hundar löpte. Helt otroligt att han kände sånt på sådant avstånd. Men så var det. När han var ute och gick så var han dock inte ute efter våra jyckar utan någon annans. Stackas hund. Han var så ful. 

Nä, det går inte in i mitt huvud att det bara är april. Nu upplever jag landsbygden när den är som bäst. Vi hörs ikväll, allihopa. Hej. 
Publicerat i: Pelles vardag
3 kommentarer på "Läderhud"
[1] Ninni

Hallå där. Jag tänkte bara säga att jag gillar din blogg, speciellt det här inlägget. Det känns så down to earth, precis vad jag behövde just nu. Tack för en kanon blogg!

[2] stefan

I morgon så är det jag som ska vara ute hela dagen!!

[3] Lena

Vilka härliga betraktelser! :D

LÄMNA EN KOMMENTAR
» Gillar du vad du läser? Passa på att följa mig på Bloglovin'.
» Vill du skicka mig ett mail? Skriv till pelle@pellespersonlig.se.
» Tänk på att alltid föra en trevlig ton i kommentarsfältet.
Namn:
Mail: (publiceras ej)
URL:
Kommentar: