Småtänkande blogg.

Det är fasligt jävlar vad jag är trött. Kanske inte konstigt, så tidigt som klev upp i morse, hehe. Nu är klockan slagen tio och det är snart dags att törna in. Imorgon har jag föreläsning mellan tio och tolv och efter det så är det en timma med handledaren (se förgående inlägg) och så ett kort möte med min projektgrupp. Det blir ingen ansträngd dag, det passar mig perfekt efter denna dag. Som visserligen inte varit speciellt ansträngande, men den har varit jobbig i sömnsynvinkel. Jag märkar det framför allt på dagens bloggande. Lite sömn lika med halvpissiga bloggar. Inte för att något inlägg är speciellt skitbra, men personligen så ser jag direkt skillnad.

Fick frågan för någon vecka sedan var jag får allt jag skriver ifrån. Just då hade jag inget svar, men jag skulle nog i efterhand vilja förklara det som "vardagsbetraktelser". Vardagsbetraktelser om allt mellan himmel och helvete som jag helt enkelt får för mig att plita ned. Ta inlägget om alla "kultsaker". Jag satt här på köksbordet och stirrade stint på min gamla colaflaska och skrev ett par rader. Jag hade mina svarta raggsockar på mig häromkvällen, de fick mig att halka - så varför inte skriva ett par rader om de? Blondinbella pratar om att man ska nischa sig själv och jag skulle vilja påstå att det är det jag gjort (utan att faktiskt ha läst det hos henne först). Jag skriver vad jag tänker på, helt enkelt. Bara här om dagen så såg jag ned på mina onda och skadade händer - redan där hade jag en inläggdidé. Jag går efter ramen att inget ämne är för litet att nämna. Det blir intressant många gånger när jag öppet talar om tempelstäder i mitt täcke eller för all del hur man gör en svinbillig latte.

Så medens många, många, många andra begränsar sig till mode, fotografering, livet som förälder och/eller kändisskvaller (vilket det inte är något fel i, helt klart). Så väljer jag istället att gå under ytan på allt det där och kanske skriva ett par rader om kungafamiljens sexliv (förlåt mor om du läser detta) eller om hundars tandsten faktiskt kan botas med ett tuggben eller inte. Saker, små och obetydliga tankar, som folk tänker på för jämnan - men som ingen lägger större vikt i. Det är där som jag, Pelle, kommer in. Mina små obetydliga tankar är lika med min blogg. Folk verkar uppskatta de, så varför inte fortsätta.

Kom gärna med tips om ämnen värt att prata om. Det är bra att ha en back up ibland då huvudet går på tomgång, hehe. Och självklart så är det inte alltid jag väljer att prata kaffesump och mikrovågsugnsflott. Även jag har mina dagar då allvaret går före. Men nu får det vara nog med tjafs, dags att törna in så att morgondagen blir aningen piggare. God natt, y'all!
Publicerat i: Okategoriserbart

KSM-nytt.

Vi började med en ny kurs idag, "planera och organisera". En kurs som går ut på att vi ska träna på att göra upp en tidsplanering för ett uppdrag vi fått. Uppdraget är något om att en utställning ska vara klart till det och det datumet. Så ska man få in alla komponenter i i planeringen. Vem gör vad, när gör denne gör det, när tryckeriet är redo att trycka affischer, när affischskissen är klar och så vidare. Tänk er att vi har kanske femtio punkter att planera in och typ tjugo personer att röra oss med. Som ett pussel. Ett jävligt krångligt pussel. Det låter ganska b, men det är för att lära oss organisera som projektledare.

Jag hamnade med klassens Örebro-tjej, Anisa. Det var skönt, vi är lika ambitiösa i vårat jobb och vi kommer få det gjort ganska snart, tror jag. Bara idag satt vi två timmar och fick skitmycket gjort. Känns gött. Vi är långt ifrån klara, men det är en början. Har planerat in sju pluggtillfällen, varav några på kårhuset. Jag diggar kåren här i Norrköping, den drivs på så stort allvar om man jämför med till exempel Örebro. Som jag visserligen bara har hört, alltså inte varit där själv, har sköts så pass dåligt att det snart går i konkurs. Billig festdricka har de också på helgkvällar. Ett plus redan där!

Annars så är det stora orosmomentet det stora projektet som vi fortfarande inte satte igång med på riktigt. Men imorgon får vi våran handledares åsikter och förhoppningsvis så tycker han de duger denna gång. Vi får hoppas på så, så att vi kan kika igång det här snart. Sju veckor kvar, i och för sig. Men det har man ju lärt sig att de kan springa iväg bäst fan de vill. Men antagligen så sätter vi igång genast imorgon, han kan fan inte låta oss tänka om en gång till. Då kan göra allt själv, hehe.

KSM-nytt är för denna gång över. Jag återkommer väl ganska snart, hehe.
Publicerat i: Skola och jobb

Bästa Scrubsrepliken.

Jag låg i vanlig ordning och kollade på "Scrubs" igår innan jag somnade, när min favoritreplik kommer. Elliot och Keith ska gifta sig. Elliot är, vad hon själv kallar sig, en bridezilla. Under ett bråk om Keith's kostym så försöker hon få honom att tänka på att viktigast på bröllopet är ändå gästerna.




Elliot: "Look, you have to remember that this is probably the only time that all of our closest friends and family is going to be all together in the same room. So this wedding isn't really 'bout us, okay?"
Keith: "Okay."
Elliot: "It's about me! Now come on, focus! There's no you in wedding, huh!".

Varav hon ger sin fästman en blinkning, en klapp på axeln och går leende där ifrån. Ah, det är klockrent!
Publicerat i: Film och tv

Kultprylar för dagen.

Fan, vet ni vad jag kom på. Mina tre favoritting (för idag åtminstone) i mitt hem är alla trettio-fyrtio år gamla. Jag brukar säga att jag skulle ha vilja levt under 60- och 70-talet. Så det här är väl mitt sätt dra det strået till den tidshöstacken.


 


1. En gammal Coca Cola-flaska i glas som jag hittade hemma på landet i vårat garage. Den är grym. Full med olja var den också, så rengöringen tog sin tid. Men T-sprit löser man upp allt. Pant var det redan på denna tid då man kan läsa att det står "Pengar-tillbaka-flaska" på den. Beräknad ålder cirka 30 år (kanske plus/minus några år).
2. En teburk som moder köpte på loppis till mig för en hundring. Sveriges vanligaste modell, men fortfarande grym. Jag vet inte vad jag ska ha i den, för jag är ingen tekärring egentligen. Grym som den är nu också. Beräknad ålder trettio till fyrtio år.
3. Pappas gamla bälte som hittade en sommar när jag städade vinden. Också det jävligt grymt. Jag tror inte han vet att jag har det. Nu lär han väl snart göra det, eftersom hans andra hälft snart kommer berätta det, hehe. Okänd ålder, men minst femton år skulle jag gissa på. Om inte ännu mer.

Har du någon kultpryl du diggar?

Publicerat i: Okategoriserbart

Om säng och sömn.

Som jag gissade, jag börjar tio idag. Jag gick upp klockan sju, ta mig fan. Fast det gör inte så mycket, dags att börja få rätt på sömncykeln igen. Det brukar gå bra att lägga sig "i tid" (vad nu det än är) veckans tre-fyra första dagar, sen går det bara utför. Lagom till söndag så är natt som förmiddag och tvärtom. Det får väl bli till att börja ställa klockan på helgerna också, så att man kommer upp. Det gjorde jag i gymnasiet. Även om jag varit ute en kväll så klev jag upp hyfsat tidigt dagen efter. Jag blir dum i huvudet av att ligga för länge i sängen.

På tal om min säng, jag måste byta lakan snarast möjligt. Jag är på bättringsvägen från min förkylning nu (peppar, peppar) och jag blir äcklad av att gå och lägga mig i en säng som jag snorat och hostat i två veckors tid. Som att lägga sig ett tyghav av förkylningsbaciller. Förstora upp allt i mikroskop och man ser stora (fast ändå jävligt små) tempelstäder. Invånarna är så många att man låter sig offra ett par hundra om dagen i lejongropen (min näsa). Det är därför som jag varit så sjuk så länge, tänkte jag, på grund av alla offerlamm. Men med nya lakan är detta snabbt åtgärdat. Tempelstäderna går under likt Atlantis i tvättmaskinen också.

Snacka om att dra iväg på sidospår, haha.

En anledning till att jag måste byta lakan är också att snart är det första oktober. Som är lika med duntäckedagen. Jag har saknat nätterna när man vaknar upp av att kroppen är 457 grader varm (på grund av täcket alltså) och kontrasten mellan rumstemperaturen är så stor att man faktiskt drar på sig ännu en förkylning om man drar av sig det. Ah, det ska bli härligt. Vem här gillar duntäcken? Nu ska jag ta mig en kopp te. Bättre på min hals lite. Ruskigt jävla kallt är det ute också, det är nästan så att fingrarna blir blå. Ganska häftigt faktiskt.
Publicerat i: Okategoriserbart

Tidig morgon.

Jag är lite osäker på hur jag börjar idag. Är det 08.00 eller är det 10.00? Jag vet inte. Hemsidan funkar inte heller, universitetets alltså. Så jag går dit nu om två minuter på prov, så får vi se. Börjar jag tio så kommer jag hem och gör en längre blogg. Om inte så kommer det först en vid lunch. Här måste man anpassa sig jävlar. Annars har jag inget mer att säga. Bloggfrånvaro lika med tidigt plugg, så att ni vet. Hörs sen!
Publicerat i: Pelles vardag

Nya raggisar.

Köpte två par raggsockar förut idag. Kanonfynd, kostade bara 55 spänn på ett ställe som heter "Klippet" här i Norrköping. Det måste vara ett konstigt garn som används, för jag halkade på köksgolvet och druttade på arslet. Så pass jävla hala var de, hehe. Fasta hala eller ej, huvudsaken är att de värmer och det gör de. Svarta är de med, asgrymma.

Jag visste att man kunde skriva så här mycket om ett par svarta, enkla sockar. Coolt gjort av mig.



Grymma och snygga som fan.
Publicerat i: Okategoriserbart

Handanalys.


För ett tag sedan så analyserade jag min skor och verkligen under luppen för att undersöka vad fan som hänt med de egentligen. Nu är det dags att gå an på händerna, de har inte mått så bra de senaste veckorna. Har ringat in några av de punkter som jag minns att jag haft ont i och ska försöka förklara varför. Haha, och folk säger att jag har brist på fantasi.

1. Armbågen (som inte syns, därav pilen) på vänster arm fick sig en rejäl smäll här om dagen. Jag tror jag råkade halka till slå i dörrposten. Smärtan var så där olidlig att man varken kan andas eller få fram ett ljud.
2 & 5. (Fråga mig inte varför jag gav de siffror på följd) Senor mellan två fingrar, på olika händer och olika dagar har legat och skavt mot varandra. Fast om det är senor eller inte, vet jag inte. Ibland kan man få proppar i fingrat vet ni? Ungefär så känns det fast hela dagen. Sen brukar det ha gått över efter en natts sömn.
3. Jag klämde tummen på fyllan i torsdags. Huden blev svart och jag råkade sedan punktera det. Blod sprutade, fast smärtan försvann ett tag.
4. Jag vet inte vad det kallas riktigt, men jag tror det är nagelband som man har längst ned vid nageln? Stämmer det? Det var i alla fall där som det gör ont. Det är inte läkt än och jag tror jag upptäckte det (jag kollar inte in mina händer speciellt ofta) i onsdags redan. Borde bli bättre snart.
6. Efter att ha sovit på handleden en natt så kan den inte annat än bli öm. Natten mellan fredag och lördag så lyckades jag med detta. Var ganska lam hela den dagen och fick ha bandage hela dagen. Det åkte dock av under Singstar. Fråga mig inte hur, haha. Inlevelse gör en blind, tror jag fan.
+ alla tusen smådunsar och blåmärken jag lyckas dra på mig under dagens gång. Jag har ingen vidare koll var jag för händerna tror jag.
Publicerat i: Okategoriserbart

Pluggtips del 2.

Eftersom mitt förra inlägg om pluggtips blev mäkta uppskattat så kör jag ett inlägg till. För er som undrar, tipsen fick jag från en föreläsning i studieteknik som vi hade förra veckan. Man lärde sig skitmycket, kan vara en av de bättre föreläsningar jag varit på. Idag tar jag upp punkterna "tidsplanering" och "uppskjutande". De går lite hand-i-hand med varandra, tänkte jag. Tipsen här gäller främst universitetsstudier, då det räknas mer eller mindre som ens arbete att plugga högre nivå. Självklart kan alla anamma dessa tips, grundskolepluggande som heltidsjobbare på kontor.

Tidsplanering
- Skaffa en almanacka. Skriv upp allt du har den närmsta tiden. Alla tentor, alla föreläsningar, alla gruppmöten - ja allt.
- Genom att göra på detta vis så får du bättre överblick över det arbete du har framför dig. Tidsperspektivet blir realistiskt och kanske att de där tre veckorna som känns så långt bort egentligen inte är så lång tid. Du ser att det finns mer saker att göra, saker som du kanske glömt om du "går och bär på datum i huvudet".
- Du förstår att priotering är ett måste, vad som krävs mest arbete och när det bör göras.
- En av kommentarerna från förra inlägget sa att "man ska ta studierna för det heltidsjobb det är". Bra sagt! Är man i skolan mellan klockan 09.00 och 17.00 så behövs det i många fall inget pluggande hemma.
- Skriv också upp andra aktiviteter i din almanacka, biobesök, födelsedagar eller vad det nu kan handla om. Handla därefter. Kanske att du pluggar lite hårdare på tisdagen, så att du hinner med biobesöket på onsdagen och klara tentan på tordagen.
- Håll dina tider. Har du tänkt att plugga en kväll, låt det inte avbrytas i första hand. Genom att hålla sina studier i veckan så blir fritiden ofta större på helgerna.

Fördelar med att tidsplanera sin vardag är:
- Lagom tidsstruktur som ger lagom studietakt.
- Man får en rytm och kommer upp i ett pluggtempo.
- Slipper stress och panikläsning. Samtidigt så lär man sig för framtiden och inte bara för stunden.

Uppskjutande/förhalande
Jag är expert på att skjuta upp mitt pluggande. Jag gör nästan vad som helst än att sitta och läsa. Inte alltid, men ofta. TV-zappande, diskning, badrumsstädning... plötsligt känns allt viktigare än att plugga. Det finns dock knep här med.
- Fråga dig varför du skjuter upp? Är det för att det verkar svårt? Är det tråkigt? Jag vet själv att jag tycker det är helt okej att plugga så länge det är ett ämne som lockar. Kanske att du sitter i fel miljö? Gå till bibliotek, fixa en studiegrupp, lägg dig under soffan. Vad som än får dig att plugga bör du testa.
- Så börja med det svåra/tråkiga och avsluta med det lätta/roliga. Tro det eller ej, men det är ett sätt att pusha psyket.
- Som jag också skrev sist, ha attityden att du ska "göra det nu!" och ha i minnet att uppskjuande bara ger en kortsiktig lättnad.
- Dela upp pluggandet för varje dag. Kanske ett visst antal sidor ska vara lästa den och den dagen. Här kommer din tidsplanering in. Anteckna i din almanacka allt sådant här.
- Absolut inte tänka "antingen pluggar jag allt eller så får det inget alls". Börja läs tråkiga boken, börja skriv på uppsatsen, börja skriva ditt tal och så vidare.
- Låt heller inte tankar om att det blir dåligt få dig att lägga av. Börja skriv, gå tillbaka och ändra senare.
- Påminn dig själv om konsekvenserna av uppskjutande.
- Ge dig själv belöningar efter ett gott arbete. Personligen gillar jag tanken "om jag gör klart det här så kan jag gå och köpa en skiva sen". Fungerar skitbra!
- Låt inte motgångar gör dig pluggsvag, ta vara och lär av dem istället.

Fördelar med att inte skjuta upp saker är nästan de samma som ovan, men framför allt så sover du mycket bättre. Även om du så ens börjat så ger du dig själv ett break och du kan slappna av. Plugga på nu för fan! Hårt och mycket. Tänk på den lediga helgen du får.
Publicerat i: Okategoriserbart

Veronica har anlänt.


Idag har nörden inom mig fått sitt. Det är viktigt att bejaka alla sina inre personligheter. Själv har jag sju stycken och har döpt de "Pelle 1" (standard, yttre), "Pelle 2", "Pelle 3" och så vidare. TV-serienörden är "Pelle 3" och han han som sagt fått sitt idag. Med "fått sitt" vet jag inte vad jag menar, men använd fantasin.

Jag pratar så klart om ankomsten av Veronica Mars säsong 2. Jag hade väntat mig den i fredags, eftersom det var då den skulle släppas. Men CDON är aldrig att lita på. Ibland får man saker två dagar innan releasedatumet och ibland en vecka efter. Det är surt när det sistnämnda händer. Vänta på något man vill ska komma, pff! Det är en pärs. Nu är den i alla fall här, den helgrymma DVD-boxen. Jag diggar att det lagt ned tid på att göra alla omslag på svenska. Vilket är en hel del text i det här fallet. Bra köp, mycket bra köp. Ska börja kolla redan ikväll. Om jag klarar av att vänta så jävla länge. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, en av världens bästa TV-serier!
Publicerat i: Film och tv

Billigaste latten.

Jag diggar en kopp latte då och då, det måste jag erkänna. Men jag hatar att betala något som är femdubbla inköpspriset. Så här får ni receptet på Sveriges billigaste caffè latte.


- 1 liter mjölk, Lidl, 7 spänn. Räcker till en si så där 5 koppar.
- Espressokaffe, Ica, 45 spänn. Räcker till minst femtio koppar.
- Malen kanel, Lidl, 4 spänn. Topping till tvåhundra koppar, minst.
- Lattevisp, IKEA, 15 spänn. Hållbar lång tid framöver.
- Espressokokare, Kahl's Kaffe, 20 spänn (kampanjpris).

Värm mjölken i kastrull eller i mikron. Koka kaffet i din bryggare. Vispa mjölken så skummet blir lagom löst. Det krävs en viss övning för få det precis som på fiket - men övning ger färdighet. Slå över mjölk på kaffet och toppa med lite kanel. Dock inte fullt så mycket som på bilden ovan, hehe.

Pris per kopp blir i runda slängar 4 spänn, om inte ännu lite mindre. Som hittat!
Publicerat i: Okategoriserbart

Måndagsångest.

Jag har så jävla tråkigt ikväll att det smärtar. Jag vet heller inte vad jag vill ha gjort. Slår jag på TV:n så blir det fel, läser jag en bok så blir jag sömnfärdig och inte kan jag skriva något heller. Så här blir ofta på söndagskvällar, jag vill göra något men inget duger ta mig fan. Jag vill inte sitta vid TV:n, inte sitta vid datorn och inte gå ut. Det ligger en tanke om att "det blir måndag vad man än gör ändå så" och ruvar i mitt undermedvetna. Precis som att inget på söndagar spelar roll, för imorgon är det måndag igen.

Jobbig känsla.

Ikväll har jag beställt biljetter hem till Närke under allhelgonahelgen. Kan bli trevligt. Mycket, mycket trevligt.




Bild från förra helgen; jag med psykögon, Sandra och Sofia.

Publicerat i: Okategoriserbart

Kvällens MMS.

Jag fick MMS igår (via Stefans telefon då min telefon fortfarande inte klarar av att ta emot MMS, den är dum i huvudet). På bilden ser vi:
Anna Nilsson - snart 27 år, sittandes i Karlstads kommun barn- och ungdomsnämnd, med i styrelsen för moderatkvinnorna Karlstad, lärare samt ungdomskonsulent i Sunne och min syster
Stina Palm - snart 26 år, heltidsjobbande på Green Cargo, Traskdockefan, livsnjutare, Närkegranne och väninna till kvinnan ovan.

Två kvinnor, på väg att bli 30, lekte igår kväll med smink. Tack för MMS:et, hörrni!



Stina och Anna.
Publicerat i: Okategoriserbart

Imageförklaring.

Jag satt precis och läste igenom allt skit jag skrivit de senaste dagarna och måste få en sak sagt; jag är ingen jävla helyllefjant som jag framstår att vara genom det jag skriver. Det krävs en imageförklaring i form av en listblogg.
- Jag svär i praktiskt taget varje mening som kommer ur käften.
- Jag är ganska sunkig de få gånger jag inte gör något. Skitig tröja, smutiga byxor, raggsockor använda femtioelva gånger utan att ha tvättats och så vidare.
- Jag byter tandborste allt för sällan.
- Jag byter lakan allt för sällan (utom just nu då lakanen började ge mig klåda eftersom tvättmedlet sög).
- Alkoholförtäringen min har stigit radikalt den senaste tiden.
- Jag har elak humor, lite som Magnus Betnér.
- Toaletten är en fröjd att gå på mer ofta än något jobbigt.
- Snorpapper vid en förkylning får gärna ligga ett par dagar innan jag rör dem.

Jag hoppas jag gjort mig själv rättvisa nu, hehe.

(Det här är delvis på skoj - det bör tilläggas).

Publicerat i: Okategoriserbart

Singstarfynd.

Jag har precis fyndat på CDON igen. Efter gårdagen så tänkte jag att jag måste fan i mig ta och köpa lite nya Singstar-spel. De här jag har nu är jävligt uttjatade, men fortfarande roliga. Singstar är bästa partystartaren skulle jag vilja påstå. Hur som helst, jag surfade in på CDON med tanken på att hitta i alla fall två nya. Där hade man en kampanj som gick ut på att köp två spel - betala för ett. Kalas tänkte jag och är nu snart fyra spel rikare. Skitbra för fan. Så nu blir det till att vråla halsmandlarna av varandra i framtiden, någon som är på?

Dessa blev det. Jag är mest sugen på "Rock ballads", mest min typ av musik. Många man kan sjunga med inlevelse också, precis som igår.

 
 

Spelen som är kvar att köpa är "Svenska hits", men det har moder lovat att köpa en dag snart. Bara för att hon vill vara med och tralla, då det är enklare för femtioplusare att sjunga på svenska. Haha. Sen så har vi ju också "Disney", "Abba" och "Boyband vs. Girlsband". Tre spel som släpps senare iår. Kan också de komma att bli grymma partystartare. Vråla till Lejonkungen har man ju gjort förr, pinsamt nog.

Ett spel som har släppts är också High School Musical, men det vill jag fan så heller ha. Nu blir det många roliga fester framöver. Alla är välkomna. Hela världen.
Publicerat i: Musik

Lunchfrulle.


Så efter att ha somnat klockan halv fyra inatt så kom familjen Larsson på besök idag. Jag är otrevligt osocial, för jag är så jävla trött. De kom runt tio någonstans, så det blev ingen vidare sovmorgon. Självklart så behövde jag inte stig upp om det vore så, men man måste hälsa i alla fall. Så jag klev upp och tog världens längsta fika. Vad allt känns långsamt när man är trött. Håller ni inte med? Slow motion gånger hundra minus två. När klockan slog elva så gick de ut på stan'. Och jag stannade kvar, haha. Helt ärligt, jag orkade inte. Men det gjorde nog inget, ibland måste man få vara bara familjen utan mig som ett femte Nilsson-hjul, hehe.

Så fort de gått så bullade jag upp med frukost. När klockan slog tolv så tog jag min första tugga på en rostmacka. Till det en kopp kaffe och en kopp O'boy. Gött värre efter en tuff natt på kåren, det vill jag lova.
Publicerat i: Pelles vardag

Kattskrället.


Till er som inte vet vad som gäller i denna fråga så kan jag säga, för att göra en lång historia kort, att vi har en typ av kedjebrev pågåendes i min familj. Moder gömmer saker i ens väskor och vid besök så gömmer hon saker i lägenheten. För min del så är det mest katter av olika slags som stoppas in här och var. Men även en uggla och en del ljusmanschetter. Dessa hittade jag i mina flyttkartonger, haha. Syster får grisar gömda hos sig stup i ett. Sen när man hittar något av alla de saker som moder (och fader också säkert) gått och gömt så är det ens egen tur att gömma de vid nästa hembesök. Helst så bra att de hittas först efter man åkt hem, så att de inte glider med i väskan igen. De två senaste gångerna har jag kommit hem med en katt i väskan. En katt av modellen på bilden ovan.

Här är poängen med inlägget, jag tror katterna förökats. För sist jag drog hem från Närke (alltså förra helgen) så var det sista jag gjorde att gömma katten och ugglan i mamma och pappas rum. Men ändå när jag kommer hem så ligger det en kattjävel i väskan. Gah, blir galen ta mig fan! Så nu tror jag att päron köpt upp en hel armé med fula prydnadskatter som de ska propsa på mig. Ska samla alla till julklapputdelningen på julafton, mohaha.

Varför gör vi då detta, undrar ni? Jag vet inte. Hela grejen började nog med att mor stoppade ned en porslinsgris i Annas väska. Som Anna sedan tog med hem igen och gömde. Sen så har det blivit lite av en snöbollseffekt som involverar hela familjen i gömande och letande. Det är lika roligt som det är irriterande. För får man med sig något hem i väskan igen så har man misslyckats. Värsta gången var ändå när jag hittade katten under kudden. Jag fick för mig att det var en råtta eller något marsvin som gömt sig där och var uppe på benen på två röda, hehe. När jag åker hem nästa helg så är det hänglås på väskan och ett skarpt sinne som gäller. Helt klart.
Publicerat i: Okategoriserbart

Hippiefesten.

Gårdagkvällen var skitrolig. För att inte tala om hippiefesten på kårhuset, fan vad jag shakade röv med Johanna och Stefan. Världsbäst musik och flummigt dansgolv. Kanonkul! Men först lite om "förfesten". Runt sju kom Johanna (utan bihang också för den delen, hade väntat mig hennes pojkvän Martini också - men icke då) med sitt vin och sin cider. Vi korkade upp allt det goda och satte igång med Buzz! Johanna vann, otippat nog. Jag ledde ett bra dag, sen kom det en massa frågor om tennisplaner och solenerig. Då åkte jag ned på noll. Hur Stefans placering blev låter jag vara osagt, haha.

Vi fortsatte vidare på speltemat och började spela Disney TP. Nördigt, jag vet, och jävligt tråkigt. Skitsvåra barnfrågor och inte en chans att vi skulle ha klarat vuxenfrågorna. Stefan vann denna gång, som en liten Buzz-revansch. Kvällens lärdom är att jag inte kan ett skvatt om Mary Poppins. Som tur är bör kanske tilläggas? Hehe. Jag kan det där långa ordet som hon säger, supercalifragilisticexpialidocious eller något. Fråga mig inte hur, haha.

Kvällens sista spelomgång blev i form av Singstar och kvällens tema var "inlevelse". Ett tema som vi alla höll skarpt som fan. Kul att sjunga med Johanna också som sjunger lite mer på skoj som en själv och inte är så jävla kåt på att sjunga jätterätt. Jag säger inte att hon sjunger dåligt, men ni fattar. Plus att hon kan lite av de "konstiga" låtarna som bara jag annars vet vilka de är. Nä, Singstar igår var faktiskt riktigt jävla roligt. Roligast att sjunga var "Everybody hurts" och "I predict a riot". Vi stod på knä och vråla. Och det så pass högt att halvdöva tanten ovan faktiskt hörde, haha. Men det var lördag så lite får hon tåla, tanten. Synd att vi inte hann med "legender"-skivan (som är min favorit). Men det får bli en annan kväll ganska snart. Ska köpa några nya spel snart också, det behövs känner jag.

Vidare mot kårhuset runt tolvslaget. Först ett stopp på McDonald's och bankomaten. Man kan tydligen skriva upp folk på gästlistan in till kåren. Hade jag ingen aning om, men det är det ju helt klart värt att veta. Öl och cider för 25 spänn drinkar för 45. Kan knappt bli billigare. Vi höll oss på dansgolvet där nere där de spelade lite trevligare musik. Stefan önskade "Thriller". En låt som drog upp kanonmycket folk på dansgolvet. Det var ju som sagt "hippiefest" kvällen till ära. Hade man ingen utstyrsel så fanns det kritor att låna och lakanbitar att knyta runt huvudet. Så det slutade upp för min del med att fredstecken på kinden, ett pannband, en band längs bröstet, ett runt handleden och ett runt foten. Sen var det bara att shakea röv. Jag kan inte dansa, inte en chans. Men det kan ingen där, vilket är lite av charmen. Man dansar för att ha skoj, inte för att vara snygg. Som. Det. Alltid. Är. Hemma. Dansgolven i Örebro suger. Bara en massa fjortisar. Töntar man sig så skäms folk för en, ungefär. Nä, tackar vet jag Norrköping! Stötte också på halva klassen. Ingen vidare överraskning kanske, haha.

Summan av bullkryddan - kanonkväll. En av de bästa i sitt slag. Fler gånger, tack. Många fler gånger. Nu kommer det lite bilder. Jag är ingen expert på att ta kort. Med blixt blev man flottig i ansiktet och utan blixt gjorde en suddig. Nedan ser ni vad jag valde. Update: Det kommer fler och bättre bilder när som helst, ska bara ragga till mig dem.




Den här bilden kallar jag "blury".





... och vinnaren är ...





Världens svåraste TP?
Publicerat i: Fest och fylla

I väntan på.


Nu väntar vi in Johanna och eventuellt bihang inför en kväll med öl, Buzz och en sväng på Kulturnatten som pågår här i Norrköping. Vad det finns att se har jag ingen aning om, men det löser sig. Hittar vi inget så blir det väl en pub eller något, haha. Lid alltså med oss om vi ingen pub hittar. Just nu så lagar vi mat. Pastarätt från Lidl. Tillsätt en deciliter vatten, koka och ät. Asbra! Hörs inatt hörrni. Ciao.
Publicerat i: Pelles vardag

Dagens fynd.

Nu är jag hemma igen en dryg tusenlapp fattigare. Men det gör inget, jag hittade tokmycket för de pengarna. Struntade dock i byxor (tar det på lager 157 hemma istället) och parfym. Parfym som jag aldrig köpt själv förut för att det är en "onödig" utgift egentligen, ingen idé att börja köpa nu som student. Jag ska ju snart till Paris och det finns ju något som heter Tax free och som man bör nyttja, hehe.

Dagen fynd blev i alla fall:




Tröja från Åhléns för 279 spänn, stor och asskön.





T-tröjor från H&M, mönstrad för 60 spänn
och tvåpack helvita för en hundring.





Tofflor (mina gröna har redan pajat) från H&M för en hundring
och nya KOSS-hörlurar för 250 spänn (mina gamla var
också de trasiga) från Teknikmagasinet.

Byxor och eventuellt väska får bli nästa helg. Var ska man kolla efter väskor föresten, någon som vet? Det kopplade inte i skallen var man skulle kolla. Brothers hade en hyfsat snygg, men lite väl dyr. Som sagt - man är ju student. Efter detta handlade blev det en sväng in på systemet och ölhandlandet var ett faktum. Sen så nyttjade vi ännu en rabattkupong på McDonald's. Fick hem ett till Mecenatkort (vilket bör man använda, jag fick inte med något meddelande?) och så klart ska man anända allt smart. Två menyer för priset av en, som hittat!
Publicerat i: Okategoriserbart

Sleazy in rain.

Morgonblogg.

God morgon bloggsverige! Vaknade precis upp sju timmar sömn. Jag hade satt målen på åtta till tio timmars sömn. Men man kan väl inte få allt. Jag blir jävligt förbannat när jag inte får sömnen jag planerar. Inte för att det kanske spelar någon speciell roll på mitt vakna jag, utan för att det mer suger när inget går som man planerat. När jag inte kunde somna klockan tre inatt så blev jag så arg att jag efter en timma däckade - av min vrede! Nu är jag pigg och mår fint, bortsett ifrån förkylningen som legat och hägrat i två-tre veckors tid.

Idag ska jag försöka hitta följande (och bränna resten av studiemedlet):
- en tröja.
- två tischor.
- ett par brallor.
- Disel-parfym.
- En väska (jag hatar min Fjällrävenjävel, prio ett).

Jag behöver inte hitta allt just idag, men mål är bra att ha (se bara på sömnmålet). Låter jävligt filosofiskt. Det är det inte. Bara ytligt och dumdristigt, hehe.

Publicerat i: Pelles vardag

103.



Kolla siffrorna ovan! De kanske inte verkar så höga i jämförelse med Kenza, Stina-Lee, Storstadspojken, Alex Schulman och allt vad de stora bloggarna heter. Men för mig, Pelle Nilsson och bloggen pellespersonliga.se, så är det en hel del! Och det glädjer mig något så sjukt mycket. Man strävar alltid efter att bli större, helt klart. Annat vore att ljuga. För min del i alla fall.

Med detta inlägg säger jag god natt och sov gott på er. Imorgon väntar en hel del klädhandel och så eventuellt en hippiefest på kåren. Vi får se, vi får se... Hur som helst. God natt igen!
Publicerat i: På tapeten

Andrées polarresa.

Vi hade en föreläsning i onsdag om radioteater. Japp, det är helt sant. Ni som är inne här ofta lär ju undra vad i helvete jag går på för föreläsningar. Men jo, det är sant. En man från Sveriges radio kom och föreläste om radioteaterns alla konster och regler. Detta för att knyta ihop säcken "radiopratande" skulle jag gissa på. Mot slutet av föreläsningen fick vi höra ett utdrag från "Andrées polarexpedition". Vilken är baserat på just den expedition med som gick av stapeln i juli 1897 från svensk mark. Jag kör vidare på lite det bildande spåret och drar nu lite snabba fakta om Andrées polarexpedition.
- 1897 så började resan till Nordpolen med vätgasballongen Örnen.
- Med på resan var förutom S.A. Andrée också Knut Fraenkel och Nilsstrindberg. 
- Andrée visste att hans planer var oerhört ogenomtänkta och han ignorerade allas varningar om expeditionens brister.
- Ballongen Örnen kom direkt från tillverkarna i Paris - utan att ha testats. Gasläckorna var högre än vad som var godkänt.
- Man störtade med ballongen efter bara två dagars resande på packisen.
- Man började vandra till fots mot målet. Med för mycket packning och för tunna kläder än väntat.
- Man levde ända till den arktiska vintern kom, då alla tre frös ihjäl.
- I över 30 år så var expeditionen till av en gåta tills man till slut fann männen och deras läger. Ett fynd som betraktades som en sensation i Sverige.
- Resan blev sponsrad av "vanligt folk" med hjälp av reklamaffischer som satt över hela landet.
- Resan uppmärksammades också internationellt av världspressen och jämfördes med Jules Verne upptäckarromaner (som jag personliga tycker är en vår tids bästa författare).
- Likt kungligheter så fördes de tre männens kroppar genom Stockholms gator när de anlände. Tusentals och åter tusentals människor samlades för att ta avskedd. Slutet på en av Sveriges största myter genom tiderna gick i graven, något som berörde många.


Originalbesättningen från 1896; 
Nils Gustaf Ekholm, Nils Strindberg och S. A. Andrée.
Publicerat i: Okategoriserbart

Lite mer om igår.

Jag har ju lite att berätta om igår när jag tänker efter.
1. Redovisningen gick som väntat. Lärare nummer två var inte lika förtjust i vårat reportage, men jag får lov att säga att han är ganska mycket petigare. Vi var nöjda i alla fall och vi fick bra kritik av de andra i klassen. Vi skulle ha hunnit gjort om pratorna och så med den tiden vi haft på oss. Jag vet inte det, jag. Ganska svårt att mixa in andra delar i något som är klart på detaljnivå annars. Men allt som allt var det bra.
2. Festen var rolig som sjutton. Till en början så undrade jag vad fan jag gjorde där, för det kändes som om det var den delen av klassen som jag inte pratat med. Men det droppade in fler och fler folk med jämna mellanrum och jag blev onyktarare för varje sekund som gick. Till slut gick det alltså an. Vi sjöng "Ja, mår han leva" för han som fyllde, vad-han-nu-heter (klassen är stor, 65 personer och lära sig alla namn är omöjligt). Kanske inte omöjligt, men bra jävla svårt. De andra gick senare ut på en pub, men jag raglade hemmåt istället. Vilket nog var till min fördel, skulle jag tro.

Ja, det var väl det hela. Återkommer.
Publicerat i: Pelles vardag

Nat King Cole.

Det är nästan pinsamt hur många Nat King Cole låtar jag kan. För att inte tala om hur många av hans låtar jag har i mitt iTunes-bibliotek. Men jag diggar musiken, den är kult. Kult är som vi alla vet mycket bildande och man kan inte vara nog bildad i dagens samhäller, eller hur?

Lite-kort-om-Nat-King-Cole-fakta:
- Född 17 Mars 1919.
- Död 15 februari 1965, 23 år och 6 dagar innan jag föddes (om jag räknat rätt).
- Kända sånger är bland andra "Skip To My Lou", "Those Lazy-Hazy-Crazy Days Of Summer" och jullåten "Deck The Halls".
- Andra karriärsmeriter är/var; "The Nat King Cole Show" som startade 1956 och flertalet filmroller. Bland annat en mindre i "Citizen Kane".
- Rökte tre paket cigaretter om dagen. Vilket också ledde till hans död i lungcancer.

Mister Cole himself.
Publicerat i: Skola och jobb

Spelcravings.

Jag är så skitsugen på att spela TV-spel. Ni vet, den riktiga varan TV-spel. Inte dagens Wii, Playstation 3 eller Xbox 360. Jag talar Nintendo 8-bitars eller Supernintendo. Super Mario är bäst, speciellt när Yoshi är med. Eller för all del Zelda-spelet som kom till Super Nintedo. En riktigt svår nöt att knäcka, må jag säga. När man lagom tror man klarat spelet så blir allt till en "ond" värld och en hel massa nya uppdrag börjar genast. Minns när jag, brorsan och kusinen satt med det där. I timmar. Aaah, det var tider det. Tider utan vetskapen om räkningar, växthuseffekten och technomusik. Bara Mario, Luigi, Donkey Kong och Link som spelade roll. Periodvis i alla fall. Annars var det många trampbil som gällde också. Och He-Man.



Super Nintendo med Super Mario all stars.
Publicerat i: Pelles vardag

(Bak-)fylleblogg, forts.

Wow, jag vaknade upp med Sveriges värsta bakfylla. Hjärnan tycktes vara en deciemeter utanför skallbenet, sådan stor smärta hade jag. Tusen gånger värre än bakfyllan i söndags efter Sandras fest. Nästan den värsta jag kan ha upplevt och ändå höll jag inte på länge. Men jag drack en hel del på kort tid. Hade det bara varit folköl jag hade i händerna så hade kallat mig själv för fjortis alternativt moppeknutte. Hur har jag bedrivit tiden då? Med många olika ting, några av dessa är:
- Badat två gånger för att mjuka upp lederna och så att huvudvärken skulle gå över. Det gjorde den inte. Den kom nog ifrån alkoholförtäringen tror jag.
- Sett på nästan hela sjätte säsongen av Scrubs.
- Knaprat Ipren som de vore sockerpiller. Med det menar jag en och en halv tablett (är inte vidare förtjust i sockerpiller).
- Inte ätit något de fem första vakna timmarna, sen så blev det en hemmagjord latte med digistivekex med ost. Den fantasilösa maten (se ett par inlägg längre ned).
- Haft ångest för att jag inte bloggat.
- Druckit en siljon koppar kaffe. Ihop om att det skulle vara orsaken till huvudvärken. Det var det inte.
- Somnat framför TV:n och vaknat upp med ett ryck av att Stefan satt i fotöljen bredvid. Hemkommen minst fyra timmar tidigare än vad han trott. Jag trodde det var en inbrottstjuv först. Samma utseende.
- Lovat mig själv "att aldrig igen". Igen.

Nu ska jag dricka den siljonförsta koppen kaffe.

Publicerat i: Fest och fylla

Smörblogg.


Jag säger god natt till till bloggsverige. Och god natt till dessa underbara siffror dessutom och klockan är bara halv tolv. Men kan det tänkas bli bättre. Tack Sverige och tack blogg.se. Jag ska erkänna - jag diggar när folk läser mina texter. Tack Karin (för jag antar att du ligger bakom det mesta, hehe. Diggar din blogg förövrigt) för din goda smak, hehe. Nu ska jag sluta fylleblogga och börja se på film. God natt allihopa, hörs imorgon.
Publicerat i: Okategoriserbart

Fylleblogg.

Jag är så jävla full just  nu. Det tar emot att blogga (jag är som en fjortis), men jag kan inte låta bli. Det blir jobbigt att sudda och skriva om, sudda och skriva om - hela tiden. Jag klämde fingret nyss (se bilden nedan). På en gång blev det mörkt, ja nästan svart. Sjukt obehagligt och jag gissar att det gör ondare imorgon. Mycjet ondare. Nu ska jag se på en lååååååång film, för jag kan inte somna i detta tillstånda, hehe. God natt!



Någon som ser hur jävla mörkt det är efter ett par minuter?
Publicerat i: Fest och fylla

Fest på g.

Ska gå och festa med klasskamraterna. Jag vet, på en torsdag? Jag tänkte likadant. Men nu blev det så. Missar "Heroes gör jag med. Surt som fan. Men det är ju kul att folk vill ha med en, eller hur? Så  nu sitter jag här och pimplar öl, ska snart möta upp Mikaela och David sen går vi mot studentboendet Darlkarlen. Kul! Imorgon är vi lediga, vilket också bör tilläggas. Skolan före allt fortfarande ;)

Och Johanna, på lördag är det hippiefest på Trappan. Vad sägs, ska vi ta och klä ut oss? Haha.

Vi hörs senare hörrni. Ciao.
Publicerat i: Okategoriserbart

Studiebidrag.

Idag kom studiebidraget. Alla super, jag och Steffo  (rumskamrat) köper mat istället. Och super! Men för mindre cash. För mig är det så här, ju mer mat i kyl och skafferi desto mer lust till att laga mat får jag. Så mot månadens slut så ligger fantasin på digestivekexnivå med torkad prästost. Men vi överlever, det är ju huvudsaken. Dagens gurkor för tio spänn. Gurka överanvänds här så vi köpte fyra förstår ni.



Den bästa hyllan är inringad, hehe.



Vi har fler skafferin ändå, men för många bilder är aldrig skoj.
Publicerat i: På tapeten

Bloggnyheter.

Någon som ser någon skillnad på bloggen idag? Va? Va? Försök lista ut innan ni kollar nedåt.

Jo, så jag har fixat mig en egen domän. Inget fel på att heta "blogg." med i adressfältet, men jag kände att jag ville testa det. Så nu är den här, sidan pellespersonliga.se. Häftigt värre! Det var lite trixigt, men tack vare Designadinblogg (oerhört bra sida om man vill göra om bloggen lite) så gick det hyfsat smärtfritt. Annars är det en jäkla procedur hela grejen med det där, det ska godkännas, man ska skicka mejl två gånger till dem och allt vet det fan alltså. Men nu är det fixat. Ganska häftigt! Ganska dyrt också, men det kan det vara värt. Nu har jag det så här året ut så får vi se hur det löper.

Och ja, headern ska göras om. Men den får förbli så här tills vidare.


Häftigt värre!
Publicerat i: På tapeten

Reportagesuccé.

Vi har spelat upp vårat reportage idag för medialäraren. Det är inte den riktiga redovisningen, utan nu var det bara förarbetet som gällde. För eventuella ändringar och så. Det är nu på eftermiddagen om en sisådär fyrtiofem minuter som ska spela upp för klassen. Men han hade ett ord att säga om vårat; "Skitbra. P3-klassiker" och att "pratade lite fort". Men det hade vi redan förstått, då vi fick den vetskapen i tisdags när vi övade på pratorna våra. Det kände så jävla gött av få höra det där, efter allt slit vi gått igenom. Sen så kanske de andra i klassen tycker att det suger. Men vi har en lärare med oss på vår sida i alla fall, det är lite av huvudsaken.

För er som inte vet sjutton jag pratar om så är det en skoluppgift som heter "Vad fan är kultur?" vi har jobbat med. Inervjuat folk på stan, spelat in miljöljud, suttit och mixat. Faktiskt så har vi haft i bakhuvudet att det ska vara lite av en P3-dokumentär. Kul att någon hört vad vi strävat efter.


Dagens lunch: Pannkaka, sylt och lite strösocker.
Publicerat i: Skola och jobb

Startsidan igen!

Pluggtips.

Vi hade föreläsning om studieteknik. Så till alla plugghästar där ute här kommer ett eller ett par tips.

- Öka koncentrationen genom att ha regelbundna studievanor.
- Man ska anstränga sig på nuet. Inte vad som kommer imorgon eller i övermorgon. Gör vad du kan nu idag.
- Inställningen gör allt. Kom till föreläsningar med tanken att "nu ska jag banne mig lära mig något".
- Sov bra, ät bra, ut och gå. Tre faktorer som spelar roll på pluggandet.
- Bli inte arg av motgångar, lär av dem.
- Skjut inte upp pluggandet, det ger bara en kortsiktig lättnad. Ha inställning av att något ska göra nu direkt!

Det finns mer av denna vara, men nu ska jag plugga. Gå till skolan.
Publicerat i: Skola och jobb

KSM-nytt.

Vi hade gruppmöte idag om det stora projektet. Vi är åter på ruta ett när det kommer till det projektet, vår handledare hade inte mycket gott att säga sist. Två möten har vi haft efter det. Ett där vi sa att vi skulle researcha om våld i Norrköping (det som jag satt med igår) och så ett idag - där vi inte hade minsta användning av detta vi skrivit. Eller det hade vi väl på sätt och vis, för med det ska vi komma på en projektidé. Jag är helt tvärtom, jag vill ha ett projekt att arbeta till inte ett projekt att arbeta fram. Någon som fattar skillnaden? Detta var i och för sig läraren som sa åt oss att jobba så, men vid en tidpunkt måste vi ju också komma på vad vi ska göra. Gah, jag blir lite galen. Framförhållning är min specialité, jag vill bli klar så fort som möjligt. Jag är helt klart inte van vid detta arbetssätt. Men det blir väl en vana, skulle jag tro. Dock så känns det som om det blir en jävla massa arbete längre fram. Det löser sig väl förhoppningsvis. Slappt nu i början, sen så blir det långa kvällar kan jag tro. Det tuff livet som student.

Imorgon ska vi redovisa vårat reportage som jag tror kommer innehålla för mycket snabbt prat. Det var vi alla eniga om efter gårdagens pratredovisningar. För sent att ändra nu, tror jag. Så det är en läxa vi får lära imorgon på redovisningen, höh.

Sjukt ointressant blogg. Jag är så trött att jag snart kapitulerar. Ska ta mig en kopp te och kommer snart vara på topp igen.
Publicerat i: Skola och jobb

Om pormaskar.

Jag faller sällan för reklamens lovordade produkter. Men för ett par veckor sedan lärde jag mig vad en pormask var. Japp, jag hade hört ordet tusen gånger förr utan att riktigt fatta vad det var. Men efter den vetskapen så fick jag se att hela näsan var full av dessa små svarta prickar. Äckligt som fan, men jag gjorde inte så mycket av saken. Här om dagen så såg jag reklam för något ansiktsskrubb som fanns på Apoteket. Jag hade sett den förr, men ignorerat den på grund av den överdrivna amerikanska dialekt som höll talet i reklamen. Men nu kollade jag. Gick till Apdiskoteket och köpte mig en tub (flaska?) och den funkar skitbra. Efter första gången så funkade den guld.

Jag som trodde man skulle slippa finnar i vuxen ålder. Säger jag nu och är bara tjugo år, haha.

En MTV-reklam kom precis upp om EMA i Liverpool senare i höst, jag tror det var en fjortis som pratade. "Röstah påh best swidish akt på MTIVI.com." Haha. Jag tror Neverstore kommer vinna, men jag skulle vilja att det var Veronica Maggio. Dags att dra till plugget och föreläsning.


Skrubbskrubb.
Publicerat i: Pelles vardag

Nyhetsmorgonen.

AAAAH, jag kunde inte öppna vänstra ögat nu i morse. Jag tänkte ta kort på det hela, men för det första så var jag halvblind och för det andra så var det inte vidare häftigt att lägga ut på bloggen. Efter mycket om och men så fick jag upp ögat, det var fullt av ögonklet. Det är fortfarande rött och jag kan inte riktigt undersöka det på egenhand. Försökta väcka Stefan så han fick kolla, men den jäveln är ju omöjlig att få upp ögonen på. Han skrikit min kända skrik, tänt lampor, slängt kuddar på han, slängt över överkastet på honom och en jävla massa andra saker. Någon som vet varför man kan bli halvblind på morgonen och sedan röd i ögat? Är det ögonfluss eller har det kanske kommit in något i ögonen under natten? Någon som är ett mänskligt läkarlexikon här? Många frågor så här på morgonen, inte bra. Fler frågetecken lär det bli.

Sitter och kollar på Nyheterna nu på morgonen, för omväxlings skull. Tydligen så har det skett en till skolmassaker i Finland. I Finland! Igen! För ett par år sedan var det en i Tyskland också, kommer ni ihåg det? När tror ni det sker i Sverige? Tänk om det händer på Campus Norrköping? Vore min vanliga tur i sådana fall. Fast riktigt sådan otur har jag aldrig haft, behöver inte dra till med överdrifter.

Man han hittat djursjukdomen "Blåtunga" på ett får i Småland i måndags. Vad är det för något? Slut på frågor. Dags att kamma håret.
Publicerat i: Pelles vardag

Munnen full av lök.

Jag börjar tröttna på mitt iTunes bibliotek rätt så mycket nu. Den mesta av musiken är i den externa hårddisken. Jag vet inte vad jag tänkte på när jag gjorde så, men jag får nog flytta tillbaka allt. Det är inte ens ofta som jag använder den där hårddisken. Men det blir väl mer när skolan sätter igång helt ordentligt.

Min mun är full att löksmak. Inte för att en smak kanske kan sätta sig mer eller mindre, men det känns som precis hela käften är är full med lök. Som om jag vore grisen på julbordet fast med en lök istället och lite ljusare hy. Jag köpte mig en falafelrulle tisdagkvällen till ära. Fråga mig inte var ifrån jag får råd, men jag har det tydligen. Drickan köpte jag på Ica Maxi tidigare på dagen. Inte för att det kanske intresserar någon, men jag tänkte nämna den som en öppning på en rolig sak som hände tidigare idag och den öppningen kommer nu: Och på tal om drickaköpet. Jag och Stefan for ända bort till Ica Maxi tidigare idag för att hämta ut en sådan där tårta man får som nyinflyttad. Hara bara bott här i sex veckor nu, men vad fan. Idag var stora tårtdagen. Så vi hoppade upp på våra cyklar, åkte till torget för att pumpa de och drog sedan mot affären i en galax långt, långt härifrån. Det var så det kändes, vägen var inte jobbig, men den var lång. Till slut kom vi dock fram. För att då kolla ned på kupongen och se att tårtan, den skulle hämta ut på Ica Kvantum. En annan affär på andra sidan stan'. Så det blev ingen gratistårta, bara en dricka och falafel som kostade pengar istället. Illa, jävligt illa. Men gott.

Angående gruppvåldet (eller "gängvåldet" som det faktiskt heter om man är lite coolare än mig), jag har ingenting om det. Jag har googlat på diverse sökord men det blir sig inget ta mig fan. Det får väl bli så att jag kommer utan något som helst att säga mer än att Nationalsocialistisk front har sitt Östgötska lokalkontor här i Norrköping och många av puc... öh, jag menar medlemmarna har blivit dömda för gudsomhaverbarnenkär. Jag ger faktiskt upp, jag vet ju som sagt inte vad vi ska ha all fakta till. Det visar sig imorgon. Nu ska jag kolla vad Eddie och Patsy har för sig igen. Grymmaste tanterna på TV.


"Du skulle ha vaxat muffen innan, älskling!"
En mor till sin dotter i värkar.
Publicerat i: Okategoriserbart

Har ni koll?

Oj, sämst med uppdateringar idag. Det beror på att jag letar fakta till morgondagens gruppmöte. Om krogvåld i Norrköping och om våldsgrupper härifrån också. Det finns en hel del att skriva om, känns lite olustigt faktiskt. Men man ska inte gå på klubbarna Otten, Harrys (som inte jag ser som en klubb dock) eller Palace (femtioplus så där håller man väl ändå inte till) och undvika McDonald's på Drottninggatan kvällstid på helger. Våldet är inte jättebrett där, men det finns. Sa jag att det ligger 200 meter härifrån? Nä, inte? Brr. Kanske att man pratar om femtonåringarna som hänger där nätterna igenom, jag ser alltid "sådana" där. Förhoppningsvis klarar man av en femtonåring. Bara det är en.

Johanna skickade SMS till Stefan förut, klart vi ses i helgen för fan. Sex veckor utan att ses, skamligt. Vad sägs som ett par öl på Trappan i helgen? Billigt och bra, fira studiemedlet för denna månad med en miljard andra.

Föresten, hörrni! Ni håller väl koll här för fa-an (Närke-uttal)? Det nya hippa inom bloggosfären är Bloggkoll. Nu blir ni samtliga medlemmar. Tryck också på knappen här längre ned i min menykolumn till höger, det står "följ bloggen med bloggkoll.com". Skitsmidigt sätt att följa ens favoritbloggars uppdateringar. Bli medlem idag, för fasiken. Man behöver inte ha en egen blogg för att hänga med, det är bara att fylla i en eller ett par uppgifter så är allt klart. KLICKA HÄR!

Nu ska jag fortsätta anteckna lite om våldgrupper i stan. Bli ännu lite räddare för att lämna hemmet. 
Publicerat i: Okategoriserbart

Absolut svettig.

En äcklig sak: jag svettas som en gris. För ingenting. Det är nog puberteten som gör sitt sista språng och lämnar mig just nu. Bara jag sitter still så blir jag skitäcklig. Inget som luktar, så äcklig är jag inte. Men ändå. Så jag gick till Apoteket och inhandlade "Absolut torr". Ja, så var det med det. Ni vet något intimt om mig, er tur. Lämna en kommentar.


Publicerat i: Okategoriserbart

Svar på tal 3.

Jag gillar de här inläggen, man vet aldrig vilka kommentarer som kan komma tillbaka spöka.

pernilla om 500 inlägg och löften:
"grattis. men du, hellre få och innehållsrika inlägg än många med bara tomt prat ;) (ska jag säga)"
Hej Pernilla! Jag tycker tvärtom. Inte med det tomma pratet, utan att skriva många inlägg. En bra blogg för mig är en som uppdaterar ofta. Sen kan man definiera "tomt prat", för jag tycker att i nio fall av tio är bloggar bara tomt prat. Men det är också det som är charmen med bloggningen, prat om vardag, jobbet och annat "oviktigt". Annars är det bara att kolla in på Nationalencyklopedin om man letar riktig fakta, för det är inte ofta jag för en sådan diskussion här. Det händer, men inte vidare ofta. Jag skriver lite som jag tänker och jag gör det ofta, vilket lockar fler och fler läsare varje vecka. Skitkul!

vivan om Hysteri:
"Vilka tanter hur kul som helst!!!
Hur går det för dig på skolan?
Träffat några nya kompisar?
Trivs du med lägenheten?
Kramiz:)"

Hej Vivan! Kul att du tittar in för jämnan, jag uppskattar det. Här kommer svaren på din frågor så att alla andra också kan läsa de.
1. I skolan går det kalasbra och jag har skitskoj. Idag var det lite nervös med radiopratandet (läs förgående inlägg), men vi för grupparbeten numera. Äntligen, så att man slipper de oändligt långa föreläsningarna. De är sköna ibland, givetsvis. Men för mycket av något tröttar lätt ut mig.
2. Ja, för varje dag som går så pratar jag med fler och fler. Alla är skitroliga och jag tror jag kommer ha skoj de tre nästkommande åren.
3. Lägenheten blir för varje vecka som går mer och mer som ens eget hem. I en månad nu så har jag känt mig som en främling som bott här på lån. Men som sagt, för var vecka som går så gillar jag den bättre och bättre. Allra bäst trivs jag när det är nystädat, haha. Och så är det nog för de flesta, kan jag tänka mig.

morsan om Hundvalpar på g?:
"inga valpar tack.har djur så det räcker"
Hej morsan! Så du menar att två hundar, sju katter och en Olle är för mycket? Haha.
Publicerat i:

Pratanresultatet.

Nyss hemkommen (läs en timma sedan) från skolan där jag läste in min prata. Det gick okej, jag har fått lära att radiopratande är inget för mig. Inte än i alla fall. Kanske efter lite övning. 

Så här gick morgonen till:
- Vaknade upp, uppenbarligen, efter sex timmar sömn. Kände mig lagom utvilad och faktiskt lite snorig. Snor som skulle komma och expandera under morgonens lopp och faktiskt göra sig sällskap med halsslemmet. Jag var dyngförkyld i slemsynvinkel. Jag fräste, jag harklade, jag spottade, men inget hjälpte ta mig fan.
- Cyklade till skolan. Uppknäppt jacka och frånvarande halsduk på en kylig höstmorgon, gjorde jag mycket att skydda mig från en längre förkylning? Antagligen inte. Minnet är en av människans svagheter, jag glömde bort att det var höst och jag var snorigt. Säger vi i alla fall.
- Väntade utanför ljudlabbet. Här blev jag skitnervös. Jag såg mikrofonerna, hörlurarna och personen innan mig läsa in sitt arbete. Jag hade pluggat på själva läsningen med helt glömt bort i vilken sitation den skulle läsas upp. En situation full med snor i näsan dessutom. Men när Matilda var klar och det blev min tur så sjönk nervositeten en aning. Varför vet jag inte, men alla tekniksaker såg inte så fasansfulla ut på nära håll och texten kunde jag hyfsat.
- Jag förklarade läget och sa att jag var förkyld. Han sa att han hörde det, vilket var lite av chock. Jag visste att jag var förkyld, men inte att det hördes så jävla väl. Sen är ju min röst alltid fucked up, så det kanske var den han hörde, tänkte jag. Men efter att ha läst in stycke och sedan få det uppspelat för en så hörde jag hur jävla täppt jag var i näsregionen (var annars, haha). Tänk er den värsta gnälldialekten ni kan komma på, det var jag. Jävligt nasalt, mer än vanligt. Jag har inget problem med min röst egentligen, mycket att bry sig om. Kan rå för den precis lika mycket som ens utseende. Bara att leva med. Jag har föresten inte träffat någon som inte passar med sin röst så... Man får nog den man borde ha.
- Felen jag gjorde var det att jag läste lite fort ett par gånger (jag fick läsa den fyra gånger allt som allt), att jag inte hade tillräckligt mycket energi bakom orden (vilket var inte var lätt att rätta till, jävligt flummigt sagt) och att jag skulle ha använt mer talspråk. Men dramturgin, betoningar och uppläsningen var annars bra. Sista gången lät det bäst tyckte han, efter alla råden han gett. Men till sist var jag tvungen att minnas, hur klyschigt det än lät, att övning ger färdighet. Ingen är bra på något första gången. Jag har knappt hållt i en mikrofon förut och nu skulle jag prata ut i en dialog. Det tar timmar att redigera ett klipp, även de kortaste och här hade vi bara tjugo minuter på oss.

Allt som allt en ganska rolig uppgift, lite nervöst och fett jävla svårt. Men nu är den avklarad och till nästa gång vet jag nog mer vad som gäller, skulle jag tro. Nu måste jag laga mat innan jag starvar mig själv.
Publicerat i: Skola och jobb

500 inlägg och löften.

Japp, grattis på femhundrainläggsdagen allihopa. Sedan i mars har jag plitat ned en halv tusing med bloggar. Bara skit, rakt igenom. Men de verkar vara uppskattade, jag får ofta hör goda saker om min blogg. Jag gillar det helt klart. Kul att många diggar ens hobby. För det har den gått och blivit på senare tid. Tänkte utlova lite löften inför nästa femhundra inlägg.
1. Jag svär vid guds fötter att det ska bli mer bilder på bloggen. Jag tycker själv att det är mycket roligare att läsa bloggar med bilder i sig. Jag tycker jag blivit bättre, men inte tillräckligt bra. Till jul får jag en kamera (hoppas jag) och då blir det fota av.
2. Inte blogga om man har en mindre kreativ dag förens man verkligen vet vad man vill skriva. Se bara på lunchbloggen från idag. Brr, det går ryggradsrysningar när jag tänker på den. Men den finns där, bara att gilla läget.
3. Jag skulle vilja säga att jag borde uppdatera oftare, men på den punkten är jag hyfsad bra. Det vore väl om man skaffade sig en lite klon som skötter det teoretiska hemma medens jag är i plugget. För så är det faktiskt, plugget går före allt. Vissa dagar blir det fler inlägg än andra - av flera olika anledningar. Handskas med det!

För att fira 500 inlägg så köpte jag mig lite mat på thairestaurangen vid bion. Gött som fan!


Riswok, vitlöksbaguette och cola. Utan ätpinnarna, de klarar jag inte.
Publicerat i: På tapeten

Ingen nervositet.

Ah, nybadad jävlar är man nu. Har legat i badet och övat på pratan som är imorgon. Något skrämmer mig något så fruktansvärt över denna uppgift. Det är det faktum att jag inte är nervös. Jag har varit nervös över något som har med prat i skolan att göra så länge jag kan minnas. Alltid mer eller mindre. Men nu så... jag känner mig så förberedd jag kan bli, jag kan min text nästan utantill. Inte riktigt utantill i och för sig, men det är ju inte vad uppgiften går ut på, att memorera texter. Skrämmande, riktigt skrämmande. När man är skitnervös så kan det antingen gå bättre än förväntat (vilket det oftast gör) eller gå sämre - och då kan man bara skylle på nervositeten. Vad ska jag göra nu? Verka likgiltig? Det vill jag ju inte heller.

Likgiltighet är den värsta av känslor, det har jag minsann lärt mig i mina ungdoms dar'.



"Vad fan är kultur?"
Publicerat i: Skola och jobb

Hysteri.

För att återskapa det goda bloggandet igen, efter katastrofen med lunchbloggen, så har jag faktiskt skaffat mig lite att blogga om. Inte vidare mycket, men tillräckligt mycket för en hyfsad blogg ändå. Posten kom idag! Jag kunde gå och hämta mitt paket! Utropstecken! Så nu är jag ägare av Sophie Zelmanis nya platta och "Helt hysteriskt "säsong 5. Helt hysteriskt har jag pratat om förr, men jävlar vad jag diggar de där tanterna. Det är en ganska lätt beroendeframkallade serie, vill jag lova.

Öööööh, vad ska jag mer säga? Fan, det står helt still i mitt blogghuvud idag. Men jag återkommer nog väldigt snart med lite fler idéer.



It's fabulous, darling, fabulous!
Publicerat i: Film och tv

Lunchbloggen.

Lunchdags igen. Tre dagar sedan jag sist skrev en lunchblogg. Jag har direkt inget vettigt att säga just nu. I skolan håller vi på med redigeringen av vårat reportage. Lagt in lite jullåtar och klippt lite huller om buller. Men det blir bra, riktigt fint. Om nu ett reportage kan bli fint, det vet jag inte.

Ja, vad mer ska man säga. Jag är ännu en gång rätt sen. Ska vara där om en kvart. Men det gör nog inget om jag blir ett par minuter sen ändå. På TV är det Providence. Smörigt och väldigt lätt att räkna handligen på. Fast nu började showen med allas favoritlesbiska brud (så klart) Ellen. Hon är rolig.

Nä, fan... det här leder ingenstans. Jag återkommer!

Publicerat i: Pelles vardag

Minnesförlusterna.

Det är något "Stargate Atalantis" på TV. Också känt som amerikansk TV där man tar fram alla klyschor man kan komma på, sjukt snygga människor som inte kan agera för fem ören och så billiga effekter som möjligt. Nu har teamet hittat Lana som varit fast på jorden och inte vetat vem hon varit på grund av minnesförlust (så klart). Varför drar man alltid till med minnesförlust när skrivkrampen börjar bli för stor? Vad är det med TV och denna minnesförlust? Är det så jävla vanligt med det kanske?

Nu bytte jag kanal till fyran, där lagar man en soppa med krutonger i sig. Jag vet inte vad, men soppa är något som aldrig riktigt mig mättar. Fast det beror på soppan kanske också. Nudelvatten är inte riktigt mättande, det är mest vatten med kycklingsmak. Inte helt fel det heller, men som sagt inte riktigt mättande.

Nu är klockan tio i tio. Dags att göra sig i ordning och dra till skolan. Hörs till lunch!
Publicerat i: Pelles vardag

Dagliga sidor.

Jag har länge tänkt skriva en blogg med de sidor jag är inne på dagligen. Nu har jag rannsakat mig själv och här mina svar. Varav ett av dessa jag är lite... nja, jag skäms för det.


Blogg.se så klart. Här ifrån läser jag bloggar, jag skriver bloggar, jag kollar kommentarer, besökssiffror och så vidare. En av Sveriges bästa hemsidor, faktiskt. För oss som gillar att skriva.


Här kommer den jag mer eller mindre skäms för, Blondinbellas blogg. Varför är jag inne här då? Jag vet inte, det är inte alltid jag läser. Men jag förundras över vad denna tjej åstadkommit med en blogg, hon är något av ett geni. Ett sjuttonårigt geni.


YouTube så klart, där jag följer favoriter som communitychannel, Spricket24, CuteWithChris och alla de andra. Det händer ibland att man fastnar här inne i timmar. Gloendes på diverse gamla nittiotalslåtar och intron till olika TV-serier.


På tal om TV-serier, här är sidan, IMDb, jag springer till när jag måste veta vem eller vilka några personer är. Vad farsan i "That's 70's Show" har varit med i innan eller vem som spelar huvudrollen till "Nyckeln till frihet". Man får inte bara svar på frågorna utan lär sig lite trivalkunskaper också. Som att Matthew Perrys farsa spelade mot sin egen son i ett Scrubs-avsnitt bland annat.
Publicerat i: Okategoriserbart

Långdragen tågfärd.

Oh, herre jävlar! Om jag tyckte träffarna var många förut så är de inget mot nu. Tokmånga utan att ens vara på startsidan. Nästan fler än den dagen. Välkomna hit, suckers! Som jag har väntat på er. Antalet vill jag hålla tyst, som sagt - man vill ju inte jinxa allt nu.

Jag har upplevt mitt livs värsta tågfärd. Fast det var inte vidare mycket färdande, mer väntande. Och inte så vidrig heller egentligen. Lite kortfattat (om det går) så gick det till så här; kvällen började med att tåget var försenat med tjugofem minuter. Så mitt tåg som skulle ha gått från Hallsberg 18.19 kom istället 18.45. "Okej, men det är lungt", tänkte jag då. Det kan alltid bli fel även för den bäste. När tåget anländer så ser jag att det är vanligt regionaltåg och inte X2000 som jag faktiskt betalat för. "Okej, men det är lungt", tänkte jag igen. Bara jag får komma fram till Katrineholm nu och hoppa på bussen till Norrköping. Bara att få komma hem. Konduktören på tåget var en hygglig dam i sina bästa vårar, jag frågade om bussen nu skulle vänta i Norrköping. "Buss?", säger hon. "Ja, det hållet väl på att bygger om tågspåret", svarar jag. Men inte längre fick jag lära, det blev ordnat i fredags. Så var det tåg som gällde, vilket kände jävligt skönt. Då skulle jag komma hem rätt så snart ändå, fast jag var lite sen.

Men eländes slutade inte där. Innan jag kliver av i Katerineholm så ropar den hyggliga damen ut i högtalarna att tåget till Norrköping och Linköping har "utgått" (eller vilket ord hon använde) och vi ombedes ta nästa tåg som gick 21.00. Märk väl att klockan nu bara var tio över sju. Ja, två timmar att slå ihjäl. Vad gör man? Jag slog mig ned och började lyssna på vad som sas i vänthallen. Den var full av bittra, elaka kärringar. Fy fan vad jag skämdes för de! Här står en man, som är redo att lyssna och berätta vad som gått fel, och han får höra något av de mest pinsamma saker. "Jaha, ja... men jag har ingen lust att vänta. Fixa detta!" eller "ursäkta, jag vill ha ditt namn så jag kan uppge det när jag ringer till SJ imorgon och ber om min ersättning, för det får jag väl?". Det gick inte för sig att vänta, det var tidiga morgnar som stundade och det är alltid fel på SJ och så vidare. Jävla bitterfittor! De skulle till Norrköping, tåget skulle klockan nio och de skulle vara hemma tjugo över. Jag tror inte de hade sovit då ändå. Självklart är det surt att få komma hem senare än väntat, men vad ska denna man göra åt ett "större elfel", som var anledningen till förseningen. Jag ringde Stefan och klagade på surkärringar lagom högt så att de faktiskt vände sig om. Usch, bittra människor som skäller på en stackars man som inte annat än kan le - det är vidrigt. Kom inte och säg att det är hans jobb eller de har rätt att bli arga, jag köper det inte. Gilla läget, tekniken kan strula ibland. Jag tänkte åter igen "Okej, men det är lungt".

Så jag gick till Pressbyrån där det stod en helgrym gumma. Jag köpte mig en latte och så boken "Att älska som en porrstjärna", Jenna Jamesons självbiografi. Slog mig ned i väntsalen, hörde bitterfittorna åka iväg med taxin och började läsa. Grymt bra bok. Kom visserligen bara sjuttio sidor, men den är redan skitbra.

Jag blev faktiskt arg en gång under hela resan. På en sak jag inte kan tolerera. Jag blir arg när bittra människor är sura på snälla människor, jag blir sur när folk som ska svara på en frågor är bittra. Jag stod vid spår fem och väntade in tåget. Ett X2000 rullar in. Några minuter innan mitt skulle komma. Men jag kopplade det inte så långt, det kanske var detta jag skulle åka med? Vi talar verkligen om två-tre minuter innan avgång. Så jag kånkar mina väskor till en konduktör som hoppar ut. Säger "hej, du en fråga!". "Har du X2000-biljett säger han?", säger han. "Det är det jag inte riktigt vet (jag skulle ju faktiskt ha åkt X2000 innan, kanske att det blivit fel igen) för att...", jag blir avbruten av orden "Ingen X2000-biljett, inga frågor!". Det lät som en replik från en dålig maffiarulle när han sa så. "Öööööh....", jag fick inte fram något att säga. Sekunden efter hoppade han in, visslade i sin visselpipa och fick tåget i rullning. Jävla idiot. Nu blev jag riktigt arg. "Det där var inte okej", tänkte jag.

Klockan nio så kom faktiskt tåget. Konduktören var mycket snällare denna gång. Jag frågade honom innan jag klev på om det var detta tåg jag skulle åka med då det andra blivit inställt och dubbelkolla så att jag inte skulle behöva betala igen. Han sa att han inte riktigt visste men menade att "självklart ska du åka med". Tur att inte alla är griniga inom SJ. Så är det ju såklart inte, då vore jag ju lika dömande som surkärringarna som innan klagat över att SJ alltid har förseningar. Så är det inte, då åker man inte tåg ofta. Halv tio klev jag av perrongen, äntligen hemma. Två timmar senare än planerat, men vad fan - det var verkligen okej. Helt okej. Är det något man lär sig av serviceyrket så är det att hata när folk klagar. Jag vill inte vara en av dessa som klagar på folk som gör så gott de kan. Andra klarar det så mycket bättre.

Nu är det dags att sova. Något jag velat i fyra timmars tid nu, hehe. God natt och läs bloggen imorgon med!
Publicerat i: Pelles vardag

Hundvalpar på g?

Mamma funderade precis på om Kajsa, vår svarta schäfer, är preggo. Jag kände på hennes mage och helt riktigt, den är lite uppsvullen. Sen så vet man inte med den hunden om det är på grund av mat hon överätit, vilket i och för sig vore konstigt eftersom de får mat regelbundet. Antagligen är det matfett som man känner, men tanken slog mig. Hur skulle det inte vara att ha små ADHD-hundar här hemma springandes omkring. Ganska häftigt. Jag slipper ju bo med dem på heltid för det första, bara det är ett plus i sådana fall. Ni kanske undrar över det där med ADHD? Jo, det är den diagons vi gett henne. Skitmysig hund, men har nog lite för mycket överskottsenergi. Lite ADHD-hund alltså.

Inget fel med ADHD, vill jag också tillägga. Ibland undrar jag om inte jag har det. Skulle vara svar på mycket.



Det är en hund, jag lovar.
Tog det finaste kortet jag kunde hitta, haha.
Publicerat i: Okategoriserbart

Sommarland.

Det är nästintill sommarvärme utomhus. Eller det är väl detta som kallas sensommaren. Fast med vädret de senaste åren, med regn fram till januari och snö till maj så vore det kanske inte helt överraskande om det skulle bli sommar nu, sena september. Ibland är det bra gött att bo på landet. Se nedan bara. Nu ska jag ut och krya på mig i en solstol. Bakfyllan är så gott som borta. Härligt att känna, speciellt när man har tåg- och bussresa framför sig.





Publicerat i: Pelles vardag

Äntligen festblogg!

Holy shit, sjukt många träffar här idag. Och klockan är bara halv tre! Kul att fler och fler hittar hit för varje vecka som går. Nu är det dags för lite genomgång om vad som egentligen hände igår. Nu orkar jag, krafterna har återvänt. Plus att solen skiner in i hela datarummet, bara det är värt att blogga om. Men det ska jag inte. Solen skiner, det får räcka så.

Inte helt väntat så blev förfesten i bilen på väg till Askersund. Jopp, så fick det bli. Lika väntat var det också att Sofia och hennes polare hängde på. De åt rostmacka och vi pimplade vin i baksätet. Mitt "Husets" var fjortisvin kom de fram till. Jag håller helt med, men det var billigt och smakar hyfsat. Det enda som räknas för en student. Denna förstklassiga förfest var inte det bästa alternativet, men jag pluggade nästan fram tills det att jag åkte. Så jag hade inge vidare val. Jag blev klar föresten, med min "prata". Nu har jag övat på den... ja, säkert en femton gånger. Bara jag får den utskriven nu så ska jag skriva anteckningar om var och när konstpauser ska ske, var jag andas "naturligt" och så. Jag är rätt så nöjd med den också.

Åter till ämnet. Innan vi anlände till Sandras lilla lägenhet så köpte vi på oss lite läsk. Plus en "Allers" till födelsedagsbarnet. När man fyller gammalt så ska man få presenter därefter. haha. Det finns inte något som säger "tant" så mycket som en Allers. Och här med vill jag be om ursäkt till alla Allers-läser som läser det här, jag skojar mest. Mina andra present gick också hem, ljuslyktan som man hjälpte till att välja ut. För att inte tala om Sandra-ballongerna. På fem minuter var de borta, ut genom fönstret eller smällda av alla värmeljus. Tss. Här lägger man dyra pengar på gummileksaker som bara förstörs. Haha.

Vidare till alkoholintaget. Fjortisvinet tog slut ganska snabbt, varav ett halvt glas som jag tappade på golvet. Fan vad pinsamt, alla blev engagerade i glasplockningen och upptorkandet. Jag har inget emot att någon krossar glas ("inget kalas utan kras", ni vet), men när det är en själv som är klantarslet så blir det värre. Jag bad om ursäkt tio gånger och Sandra bara skrattade. Förhoppningsvis för att hon inte brydde sig. Så utöver en lite vin (minus det som tappades ut) så blev det också två öl och en halv grogg. Det var egentligen inga mängder, men det är ju det där med blandandet som jag inte klarar av. Jag kan vara hur nykter som helst i kolan, men dagen efter är ju pest. Huvudvärken var så stark att jag trodde ögonen skulle ploppa ut. Min blås så full att jag kände den stick ut i magen. Haha, nä.. vad äckligt, så var det faktiskt inte. Men det kände som så. Jag måste lära mig att sluta blanda. Även om det tar slut fortare än väntat och allt som finns kvar är vodka och en flaska Sprite.

En rolig sak hände när jag gick för att möta upp Tobbe och Emelie. Vi mötte en kille i trappuppgången och jag sa till Tobbe (eller om det var Emelie) att "fan, det där såg ut som min jacka". Jag kollad ned och jo, jag hade på mig min jacka. Kände i fickorna och fick upp en nyckelknippa där en det fanns en nyckelriong med South Park-Kenny. Det var inte min nyckelknippa. Jag vänder om och springer efter killen och skriker "ÖÖÖJ! Vi har bytt jackor hörru". Han hade kommit långt bort redan som det var, så jag sprang en aning efter. Han vände sig och garvade, "ja, jag letade precis efter mina nycklar här på vägen". Han trodde alltså att han tappat de på vägen till festen. Det var lite lustigt, både hade exakt samma jackmodell med exakt samma storlek - bara olika fickinnehåll. Flyt att jag fick tillbaka min egen också, speciellt eftersom den inte ens är en vecka gammal. Höh. Mest tur hade nog ändå han med sina nycklar.

Summan av bakkryddan är ändå att kvällen var skitrolig. Kul att träffa Emelie, Stoffe, Tobbe, Isac, Andreas och alla andra som man vanligtvis bara träffar via Sandra eller jobbet. Trevliga människor allihopa. Det får vi gör om någon gång. Föresten så blev det inga bilder för min del heller. Jag hade med mig kameran, jag tänkte ta kort, men IKEA-batterierna svek som vanligt. Så fort några andra publicerat sina bilder så är jag där och snor de. Nu ska jag duscha, sen blir det nog till att gå ut en stund i solen. Den ser man ju inte mycket av nu för tiden. Höres!
Publicerat i: Fest och fylla

Listutmanad. Igen.

Så fort du ser detta har du blivit utmanad!

Namn - Pelle.
Födelsedag - 9 februari.
Ögonfärg - Blå (tror jag, har inte vidare koll).
Hårfärg - Brunt med en sexig utväxt.
Längd - 180 cm
Högerhänt/vänster - Högerhänt (vänsterhand vid skrivning).
Stjärntecken - Vattuman
Skostorlek - 43
Är dina föräldrar skilda - Nej, vilket är ganska coolt dagar som dessa.
Sport - Är det en fråga för det första? Fotboll, ishockey, bandy, jogging, orienterting, konstsim och så vidare.
Helgdag - Påsk, julafton, midsommar, allhelgona, nyår och så vidare.
Årstid - Höst, vinter, vår och sommar. Jag kunde dem! 

HAR DU NÅGONSIN
Varit kär - Nej.
Blivit dissad - Ja.
Skolkat - Ja, fast inte värst många gånger. 
Sett en död människa - Nej, tack och lov. 
Använt droger - Nej.
Retats - Ja.

THIS OR THAT
Cider/Öl - Öl
Pepsi/cola - Cola.
Kärlek/sex - Kärlek, för att få veta.
Jordgubbar/blåbär - Jordgubbar
Kött/veg - Kött.
Tv/film - Pff, TV såklart!
Gitarr/trummor - Gitarr.
Adidas/Nike - Inget.
Kinesiskt/mexikanskt - Mat? I så fall mexikanskt. Annars kinesiskt.
MTV/VH1 - VH1¨, helt klart.

SENAST
Du skrattade - Igår kväll.
Du grät - År sedan. Ändå gången det kommere tårar från mina ögon är när jag är riktigt trött.
Filmen du såg - Ice Ages 2.
Tuggade tuggummi - Extra.
Du drog ett skämt - Någon vecka sedan.
Du sjöng en sång - Alldeles nyss. Jag nynnar för jämnan.
Du drack alkohol - Igår. För mycket dessutom.
Du tog droger - Se ovan..
Du sov tillsammans med någon av det motsatta könet - Förrförra helgen.
Du sov tillsammans med någon av samma kön - Räknas tält? I fall inte så aldrig.
Du bakade - Jaaa.... lussebaket förra året?

Jag hatar sådana här listor. Men mitt psyke orkar bara med hyfsat lätta bloggar idag.
Publicerat i: Okategoriserbart

Ny communitychannel.

Ny video från communitychannel. En "animerad" skulle man kunna kalla den. Rolig som fan i alla fall.

Publicerat i: På tapeten

Presenten.

Hoppas inte Sandra läser detta. Men det är nog ingen risk, det är nog full rulle på hennes fest skulle jag tro. Nedan får ni ser vad hon av mig får. Innan ni kollar ned vill jag säga hej då och ha en bra kväll. Hörs!



En låda med...



... en ljuslykta och Sandra-ballonger.



Det här är till mig! Och hör sen!
Publicerat i: Fest och fylla

Det bultar och bankar.

Jag är inte mitt esse idag, måste jag erkänna. Det är sällan jag känt så mycket fysisk smärta på så många olika ställen på kroppen. Det är sällan jag har ont över huvud taget. Jag har tagit lite kort på de olika punkterna där det gör ont. De är inte speciellt stora och du kan heller inte klicka på de. Hade det varit en timma fram i tiden som jag publicerade detta så hade jag varit festfin. Men nu får ni hålla till godo med sunkbilder.
 
 
 

Från vänster till höger, uppifrån och ned:
1. Mellan lång- och pekfingret har jag skitont. Ett par senor som ligger i kläm eller något, skulle jag tro.
2. Anette värker än, inte lika mycket dock.
3. Huvudet dunkar plus att den är full av pipplor som inte vill gå bort.
4. Nacken, som är röd av vetekudden, smärtar och det är nog där som smärtan till huvudet börjar.

Illa, hörrni. Och snart ska jag vara på fest. Jag är inte vidare peppad. Men väl på plats blir det nog grymt.
Publicerat i: Okategoriserbart

Sex fötter ned.

Jag har fortfarande inte börjat plugga, men jag ska göra det alldeles strax. Egentligen har jag börjat, har precis läst igenom alla papper till uppgiften. Men allt börjar när man börjar plita ned, liksom. Kolla vad hittade på ICA Maxi förut under förmiddagens handel. "Six feet under" för 99 spänn styck. Ah, den eminenta serie på fem säsonger är till hälften (nästan i alla fall) min. Sjukt billigt, jag trodde någon hade skojat med mig först. Men inte då. Tyvärr fanns det bara säsong 2 och 3 kvar. Så det blir till att införskaffa säsong 1 innan man kan börja riktigt råglo. Helt klart en av mina favoritserier även denna. Det låter som om jag har många favisar, men i grund och botten är de absoluta favoriterna väldigt få, hehe. Dags att spana in Discshop för att kolla vad de övriga säsongerna kostar. Aah, TV-kvällarna är räddade hela hösten. Arkiv X har jag kvar dessutom.

För er som inte vet handlingen på serien riktigt. Nate, som mest är huvudrollen, börjar jobba på sin fars begravningsbyrå, Fisher & Son, han han avlider. Ja, det är kontentan det.




Dags att börja följa Nate, Dave, Ruth och Claire igen. GRYMT!
Publicerat i: Film och tv

Melodikrysset.

Har precis kommit hem från trippen. Jag var trött precis hela tiden vill jag lova. För att råda lite bot på problem så drog jag till McDonald's och hälsade på Emma. Skoj som fan, det var grymt längesen jag såg henne. Trevliga nyheter hade hon också, men mer vill jag inte säga. I mitt tappra försök att få in fler bilder i bloggen så fick det bli dessa nedan. Fantasilöst. Jag dunkade Melodikrysset högt som fan, haha. Inte för att skryta, men jag är rätt så bra på det. Utom de frågorn som handlar om låtar på stenkakor, de är omöjliga. Men det ska väl vara lite för de som nära hundra också, antar jag. Förnamnet på mannen som sjöng "Mambo no. 5", kan ni det?




Bilstereon i Volvon är klockren! Även tíll musik på Melodikrysset.
Publicerat i: Pelles vardag

Communitychannel.

Istiden nummer två.

Det märks att jag haft regelbunda morgnar denna vecka, för jag vaknade klockan åtta imorse. Inte vidare utsövd, kanske att det blir en liten tupplur innan festen, men jag gillar det. Att vakna tidigt är klockrent och skönt. Jag har hunnit med att se "Ice ages 2". Grymt roligt film. Jag gillar sengångaren, han gör halva rullen. Eller för all del ekorren som jagar sitt ekollon. Skitrolig film, se den om du får möjlighet.

I övrigt kommer dagen också innehålla:
- plugg (jag måste göra klart min "prata" idag så jag hinner över ordentligt).
- Kumla-tripp så att jag inte kommer till festen tomhänt.
- en del bloggande.
- raggande av skjuts.

Publicerat i: Pelles vardag

Yearbook.

 
 

Jag gjorde som Pernilla och yearbookade mig själv. Inte världens bästa kort jag hittade, det blev ett fyllekort från finsittningen. Full ser jag ju att vara, det är i alla fall säkert. Ful också för den delen. Men jag bjuder på dessa. Hehe. Kolla bara käften min, vad i helvete är det med den. Ser ut att vara upp-och-ned!
Publicerat i: På tapeten

Rätt ska vara rätt.

Hemresan var en jävla pärs förresten, så jag måste berätta lite fort om den bara. Till en början så är anslutningsbussen mellan Norrköping och Katrineholm försenad. Tågspåret håller på att läggas om mellan den sträckan, så buss var enda alternativet. I Katrineholm så var det bara att ta packningen och kuta mot tåget. Jag fick lära att även i de mest stressade förhållanden så kan den lättaste packningen väga bly. Som jag sprang. Kollade fort på tidtabellen och lika fort på biljetten - vagn 13, plats 15. Jag hann, uppenbarligen, slog mig ned i en praktiskt taget tom vagn. Det var en eller två till tror jag. En station från slutstationen Hallsberg var vi också, så det skulle ju inte kliva på några fler. Jag började duka upp med min matsäck (åter igen kexchoklad och lightcola), lägger fram biljetten synligt för konduktören och började bläddra i en Aftonbladet jag hittade. En minut senare, precis som tåget börjat rulla, så kommer en man till mig och harklar sig. Han säger följande: "Du sitter på min plats" och viftar med biljetten en decimeter från ansiktet. Som om det skulle göra det mer öppenbart att det verkligen var hans plats om han gjorde så. Jag: "Jaså, gör jag? Det var konstigt.". Jag tog fram biljetten och kollade igen, det var visst vagn 15, plats 13 som gällde. Jag hade kollat tvärtom. "Oj, jag såg visst fel. Förlåt mig". Till svar får jag: "Mhmpf! Rätt ska vara rätt".

"Rätt ska vara rätt"? Hade jag inte bett om ursäkt? Bett om ursäkt för att jag tagit hans plats i en folktom vagn dessutom. Självklart ska ha få sin plats han bokat, men jag blir tokig när folk inte godtar ursäkter. Kan man inte av artighet bara säga "det är lungt", "ingen fara" eller vad fan som helst! Då hade jag i alla fall sluppit (säger man så?) känna mig dum och arg resten av resan. Det är lika mycket vett och etikett att godta en ursäkt som att faktiskt be om ursäkt. Haha, Pelle goes vuxen här.

Ollongubben förstörde dock inte hela resan. Faktum var att jag bara lyfte upp min tidning, min väska, min andra väska, min jacka, min mp3, biljett och gick två steg till stolsparet mittemot. Min egna lilla protest. Jag funderade på att olla han i örat innan jag klev av också, men kom fram till att öronhåren i hans öron skulle ha förstört mycket av känslan. Från båda sidor. Med de buskarna lär han inte känt så mycket. Det riktiga lugnet kom först när jag satte tänderna i Kexchokladen. Ni vet vad som sägs; Go och glad...
Publicerat i: Den arga kategorin

Vrede.

Jag är så jävla förbannad just nu så jag vet inte var jag bör ta vägen. Men det bästa är att behärska sig. Jag har bloggat förr när jag varit arg, det har aldrig lett till något bra. Tio, nio, åtta, sju, sex... Aah. Jag tänker inte säga vad det hela handlar om, det är inte värt det. "Säger man A får man säga B", tänker ni. Jag svarar: "sucks to be you".

Sen jag kom hem till landet igen har jag gjort detta:
- Nyst som en dåre hela kvällen. Ögonen är svullna, näsan kliar i ett och snoret rinner i som en mindre fors. Kanske jag är pälsallergiker? Päls är ju något vi har gott av här hemma. Eller så är det förkylningen som riktigt slagit ut. Jag kunde ju inte klocka det bättre i sådana fall, imorgon är det ju fest!
- Ätit Sveriges omognaste granatäpple som moder propsade på var som det skulle. Smakade apröv gjord det. Och har jag ätit apröv någon gång? Ja, det har jag. Så glöm att lämna den kommentaren.
- Planerat en tripp till Kumla imorgon för att köpa en present till Sandra. Får se om det finns något utav värde. Bilen fick jag låna i alla fall. Päronen är ovanligt generösa, vad kan det bero på?

Nä, jag får lägga av här. Näsan kliar utav bara fan. Jag måste hitta någon nässpray eller något. Nu!

Publicerat i: Okategoriserbart

Ingen vart.

Snart ska jag åka hem i två dagar. Till Stefans stora glädje, skulle jag tro. Går honom ganska mycket på nerverna just nu. Stör han när han pluggar (med mina expertljud), slåss och är förjävlig. Jag har ganska skoj åt saken, men jag vet dock inte om det är ömsesidigt. Antagligen. Han ler tills han for nog, men då är det bäst att genom honom socker så har blir glad. Han är lite som en häst.

Haha, jag har hållit på i en kvart med detta inlägg. Jag kommer ingen vart alls. Jag ska packa det sista och kanske skriva en till innan jag far. Men vi får se.
Publicerat i: Pelles vardag

Missuppfattning.

Oj då, jag missuppfattade tiden helt idag. De andra ljudmänniskorna i min grupp trillar in vid tolv. Och jag är redan här och klockan är bara tio. Men jag sätter igång med vår intervju, så att vi blir klara någon gång. Det blev ju inget igår när alla grupprum var tagna och jag vill inte vänta ända till tolv på att få börja - så jag sätter igång. De andra godkände det dessutom. De var ute på krogen igår, som sagt, och såg "De lyckliga kompisarna". De som sjunger om "ho-ho-ho-ho-hockeyfrillor", hehe. Låt stackarna få sova, säger jag bara. Själv så sätter jag igång med det samma. Kanske smiter in här med lite bloggar då och då fram till tolv.
Publicerat i: Skola och jobb

Nysade.

Burp! Har precis ätit frukost och ville förstärka mättnadeskänslan där med ett rapljud. Hehe. Det blev a-fil med fullkornsflingor morgonen till ära. Två koppar kaffe blev det också. Riktig trevlig stund blev det allt. Framför Vakna! och Rix Morron Zoo i ett härligt zappande. Jag gillar de där programmen mer och mer. Det tar emot att säga det, men de börjar liksom bli ett med morgonen. Precis som smöret på mackan eller mjölken i latten (jo, jag köpte en lattevisp på IKEA sist. Femton spänn - som hittat!).

Just nu känner jag mig väldigt försenad. Börjar tio idag och klockan är nu tjugo i. Ska till huset längst bort dessutom. Men jag vet att två av de i min grupp var ute på krogen igår, så det är nog fler än jag som är sena. Haha. Det är ju som känt också eget arbete hela dagen idag. Så det där med att passa tider är nog inte så jävla viktigt. Viktigt är det ju förresten, men kommer man lite senare så kan man istället vara kvar lite länge. Tillgång som har till allt dygnet runt.

Min förkylning light sitter kvar. Snoret rinner, hostan skaver och ögonen kletar. Det är inte riktigt så farligt som jag får det att låta, det är därför som jag satte "light" efter förkylning. Det är mest på morgonen som man känner sig halvdö. Men det gör man ju varenda morgon, oavsett vad. Värst är ändå att jag nyser femton gånger på rad varje morgon. Det är som om jag tar igen de senaste tjugofyra timmarna på morgnarna jämt. Fast jag gillar att nysa, det är faktiskt en rätt så skönt känsla. Kanske inte den femtonde gången under ett nysmaraton, men i början. På tal om "nysningar". Igår under ljudredigeringslektionen så läraren "ja, och om det skulle vara så att man får ett oönskat ljud med, till exempel om skulle råka ha nysade...". Nysade? "Nös" heter det väl? Han "nysade" upp emot en tio gånger och det slog lite gnistor i mig varje gång. Ungefär som när någon säger "jag skärde mig". Småbarnsprat. Fast egentligen så spelar det ingen stor roll, alla kan säga fel.

Nu måste jag gå till skolan. Hörs!
Publicerat i: Pelles vardag

Sedan sistens jag skrev.

Det blev lite gött framför TV:n ikväll. Med ljusen tända (rumstemperaturen är nära noll), god läsk, popcorn och allt. Vi har också städat ut av bara fan här hela dagen. Och tvättat! En eloge till oss, för så jävla effektiv har jag aldrig varit. Lektion nummer två var inställd fick jag veta efter att haltat mig fram i ilfart. Så vad gör man inte, jo jag börjar städa så fort jag satt mina fötter innanför dörren. Ingen fjuttstädning här inte. Fram med dammtrasa och hela kitet. Fattades gjorde väl bara förklädet på en slav som gjorde arbetet, så skulle den typiska städcirkeln vara sluten. Sist av allt packade jag upp väskan jag hade i helgen. Japp, ikväll gjorde jag det - efter fyra dagar hemma i lägenheten! Och så packade jag den igen. Fast med mycket mindre saker denna gång. Den är faktiskt så lätt att jag kan bära den utan få benbrott i axeln.

 Man måste slå på värmen här snart, mina fötter klarar fan inte mer kyla snart. Speciellt inte Anette som redan är på bristningsgränsen (läs inlägget "Min fot Anette" här). "Heroes" var faktiskt bra idag, riktigt bra. Jag gillar cheerleadern, hon är het. Sen hon som kan få krafter genom att se på TV och på andra. Elle verkar guld också, men mest för att det är Kristen Bell.

Blev dessutom 800 kronor fattigare ikväll. Beställde en massa bra skit från CDON. Ibland måste jag med få köpa dyra saker. Saker som inte är kläder. Kläder måste man ha vare sig man vill eller inte. Eller vill man inte så får man leva jävligt kallt, men det vill inte jag. På onsdag kommer nog paketet, yey! Dessutom så ställer jag er följande fråga; vad är pengar egentligen? Ett världsligt ting. Så duktig som jag varit med ekonomin de senaste månaderna - jag förtjänade ett snedsteg idag. Snedsteg som förr skedde en gång i veckan. Hör ni att jag fiskar sympati. Säg att det inte gör något att 800 går upp i rök. Snälla.

Uppdatering:
- "Sedan sistens" = dialekt.
- Jag vill på något sätt inte uppmuntra till slaveri. Förlegad företeelse.


En helkväll framför "Heroes". Gött.


Är Claries farsa god eller ond egentligen? Jag har inte fattat det riktigt.
Publicerat i: Okategoriserbart

Jag felade, skit också!


Jag och Sandra råkade i ännu en av våra härliga dispyter vi ofta har. Minns ni "rörmokaredebatten" vi förde och som jag vann? Det heter "rör-MOKARE" inte "rör-MOCKARE", sucka. Denna gång vann kvinnan dock. Säker som jag var så började jag Googla fram svaret. Jag skulle ha låtit bli, haha.

Vi samtalade nu om hurvida kvinnan till vänster har varit med i Vänner eller inte som Ross' studentflickvän. Vi satt nämligen och kollade på "Men in trees" på jobbrasten. Det är lätt att se skillnad nu, men jag var alltså bombsäker på min sak. Men IMDb.com (Internet Movie Database) höll inte med mig. Tjejen till vänster heter Emily Bergl och har varit med i både "Men in trees" och "Gilmore Girls". Till höger har vi "Ross' flickvän", Alexandra Holden. Som också varit med i bland annat "Hot Chick". Tilläggas bör även att båda brudarna ovan har varit med i varenda nyare amerikansk serie. Varje gång utan att få en fast roll, måste kännas surt? Fast det kanske inte är vad de strävar efter, så vem är jag att uttala mig? Känner inte de.

Och Sandra, det är faktiskt storebrodern i "Lotta på Bråkmakagatan" som är Bert i TV-serien med samma namn. Där vann jag också, mohah.
Publicerat i: Film och tv

Svar på tal 2.

Madde om Back in NKPG:
"Va äckligt med bara två par strumpor, du har ju jobbat också, men det kanske är så ute i Viby."
Hej Madde! Det jag glömde skriva var det att jag under tiden jag inte jobbade gick i raggsockar. Faktiskt.

Lena om Livsordning:
"Snygg! Fjäder? menar du spiral? Är du vänsterhänt? coolt, jag tror det är inne eller nåt. Många som är de nu för tiden! ;)"
Hej Lena! Ja, jag menade spiralen, din petiga jäkel ;) Hur vida "vänterhänthet" är inne eller inte vet jag inte, jag är född vänsterhänt när det kommer till skrivandet. Allt annat gör jag med höger hand. Och nu får vi se vem som först fäller den roligast "högerhandskommentaren", höh.

Rasmus om Star Wars:
"De är inte lika gamla. Harrison Ford som spelar Han Solo är född 1942 och Mark Hamill som spelar Luke Skywalker är född 1951. Carrie Fisher som spelar Prinsessan Leia är dock född 1956 och därmed yngre än Hamill. Men Leia och Luke ska ju föreställa tvillingar så de bör ju vara i samma ålder. När första Star Wars-filmen gjordes var altså Mark Hamill 26 år, Carrie Fisher 21 år och Harrison Ford som redan var en välkänd skådis var 35 år."
Hej Rasmus! Oj, "förlåt mig".

Vargen om Star Wars:
"Luke ska vara 17 i Star wars A New Hope (1 eller 4, hur ni nu vill ha det). Synd att du inte hittat tjusningen i S.W. världen"
Hej... öh, Vargen? Jag vet, många har sagt åt mig att Star Wars-rullarna är bra, så jag ska banne mig lära mig!
Publicerat i:

KSM-nytt.

Nu ska jag ägna några rader till skolan igen. Jag tycker det är för roligt för att utesluta. Till en början så ska "pratan" vi ska göra bara vara på en minut, vilket var grymt skönt att höra. En minut är inte så kort som folk kan tänkas tro, men inte heller jättelångt som första projekt. Den ska jag skriva ikväll tror jag. Bara att komma på ett bra ämne först.

Igår gick jag, Mikaela och Rick runt på stan och intervjuade folk. Jag skulle vilja skriva mer exakt vad vi gjorde, men samtidigt så vill man ju inte "spilla" för mycket av ens hårda arbete. Inte för att det är vidare hårt, men det vet ju inte ni något om. I allmänhet så kan man säga att folk blir jävligt rädda när de får en mikrofon upptryckta i ansiktet. Nu var det ju inte den metoden vi körde med, det är minst lika viktigt att presentera sig först som att faktiskt föra själva intervjun. Det har vi lärt oss på tisdagens lektion. Oerhört intressant. Innan vi drog oss ut på stan så intervjuade vi också en KSMare som går masterprogrammet. Vilken smart människa, det vill jag lova! Men samtidigt så visade han också lite sympati med oss. För han har väl liksom oss varit i samma sits.

Idag har vi fått lära oss ljudredigeringsprogrammet vi ska använda oss av i veckan. Hur man tonar ut, sänker ljudet (inte så simpelt som jag fick det att låta här), gör övergångar, fixar bakgrundsmusik och så vidare. Mycket att veta till så enkla saker. Jag kände mig jävligt duktig, för till och med klarade av det där programmet. Nästan innan han, läraren, börjat visa vidare mycket. Dock så fick vår grupp, som dagen till ära var två man kort, inget grupprum att redigera i. Det är meningen att vi ska göra det imorgon och på måndag egentligen, men de flesta började idag eftersom det fanns tid över innan lunch. Men vi gick, jag och Markus, på rast tidigare. Lunch i två timmar - det är inte helt fel. Snart ska vi iväg till radioläraren igen och spela upp våra intervjuer vi åstadkom igår.

Och till sist till Pernilla, som sist undrade vad fan jag går för något. Jo, jag går KSM (Kultur, Samhälle och Mediagestaltning). Ett program som förs i Norrköping på heltid under tre år. Där kan man i stort sett bli allt inom kultur- och mediasektorn. Journalist, radiopratare, radioproducent, utställningsansvarig, teaterproducent och så vidare. Nästan vad som helst. Där kom ditt svar.

Publicerat i: Skola och jobb

Min fot Anette.

Jag har en fot som jag kallar för Annette. Detta efter vår gamla lärare vars leder alltid knakade och sprakade när hon gick. Precis som min fot. Den har alltid fört ljud med sig, jag tror det är broskt som ligger och skaver efter en stukad fot i femman. Fast jag vet inte egentligen vad som innebär med en "stukad fot", trampade snett gjorde jag i alla fall. Fick ha bandage och det gjorde för jävla ont. På senare dar' har jag tänkt det mer och mer, faktiskt rört på foten så att det knakat oftare. Tänkte att det kanske låter mindre och blir bättre (så här tio år efteråt). Men i morse gjorde det fruktansvärt ont att gå till skolan. Till en början åtminstone och sen gick det över. Någon som vet vad det kan vara? Bör jag låta bli att röra på foten så mycket som möjligt. Alltså, jag kan ju gå... men det kanske är knakandet som borde undvikas? När man ligger i sängen och läser och samtidigt vickar på foten, menar jag. Går det rent av att motionera bort?


Till alla er fotfetischer där ute, här är min onda fot. Snyggt strumpmärke jag har också.
Publicerat i: Pelles vardag

TV-klyschor.

Det finns för mycket klyschor på TV:

"Du och jag, vi är inte så olika trots allt" - Okänd man, "Heroes".

"Den här katten jamar inte mer" - Mikael Persbrandt, "Oskyldigt dömd".

"För det är du värd" - L'Oreal-reklam. Lika mycket slogan som klyscha.

"Vem sida är du på egentligen?" - kom precis på, random serier.

"Större skrev i mindre shorts" - för jag önskar det vore så för min egen skull.

"WOW, det funkar verkligen" - TV-shops alla inslag, vilket som.

Back to Heroes. Hörs!
Publicerat i: Okategoriserbart

Skoanalys.

Det känns som om mina vita pjucks behöver sin förklaring, så här kommer en skoanalys. De är inte mycket till världen, men de kan vara planetens mest ingådda par skor. Sköna som fan, lätt att ta på och av, men (det finns alltid ett men) skitfula.


1. På vår (min och tvillingens) 20-årsdag så klev jag på en marshall. Fläcken som aldrig går bort, kallar jag den.
2. Innehällarna börjar gå sönder. Ganska mycket på vänsterfoten, det börjar bli lite på högerfoten.
3. Spruckna sidor. Så där ser det faktiskt ut på båda sidorna och det blev faktiskt så första dagen - på båda sidor!
4. Diverse fläckar ha gett dessa till en början vita skor dessa nuvarandra karaktär. En blandning av fotsvett, smuts, lera, regn och lite annat skulle jag tro.
5. Tåpartiet längst fram är så slitet att det inte längre går att göra rent.

Till saken hör ju också att jag faktiskt har ett nytt par skor, men de är inte hälften så sköna som detta par. Kanske de en dag det kan bli, kanske en dag.
Publicerat i: På tapeten

Nionde februari.

Okej, så Lily Allen har äntligen fått ett datum för sin nya skiva att släppas på. Hör och häpna, men det är den nionde februari. Kan det bli så mycket bättre än så, på min tjugoettårsdag och allt. Aaah, det är lång tid kvar, men vad jag längtar! Nionde februari, det finns fan i mig inget bätte datum. Det är väl kanske julafton, då. Inte för presenternas skulle, inte alls. Julafton är Sveriges mysdag nummer ett. Alla samlas oavsett vad. Grym dag.

Nu till inläggets mer pinsamma del. Jag, Pelle Nilsson, har idag gjort fler cykelmisstag än vad om är tillåtet för en vuxen att göra. Det började med att jag skulle hoppas på cykeln vid lunch, för att jag skulle cykla hem och äta. Vid en folktät korsning så sätter jag på mig mina hörlurar med musik. Osmart som fan att ha hörlurar på när man cyklar, jag vet. Det var från början meningen att jag bara skulle leda cykeln hem lyssnandes på musik. Men jag kom på att "fan, jag har bråttom - hopp upp på cykeln". Jag slänger över ena benet över sadeln och ska precis till att trampa iväg. Det är då foten slinter, så hela jag "faller nedåt" med en duns mot marken och de gyllene delar mellan benen blir rätt så tillknycklade. Med volymen ganska högt på säger jag något som "Woops, oj då, he he, ha ha". Jag tror jag skrek, för jag hörde mig klart och tydligt genom Lykke Li.

Okunskapen om cykling nummer två kommer senare, när jag kommer fram till vår cykelinfart med värkande skrev. Jag stannar så att jag står med båda fötterna på marken och cykeln håller jag liksom i med låren medens jag låser upp. Grinden blir upplåst och jag ska lyfta över höger ben över sadeln. Foten fastnar under den, sadeln alltså, och jag trippar en aning framåt på grund av obalansen som genast gjorde sig lyhört. Cykeln ramlar på mig, ena pedalen rispar mig på smalbenet och den fallar med ett högt skrammel på gatan. Folk tittade, för det är ju inte den mest tolktomma gata vi befinner oss på. Cykelhelvetet släpade jag in, svinarg både på den och mig själv.

Och så sist men inte minst. Efter lunchen så var det dags att cykla tillbaka till skolan. Back på mina byxor idag hade jag en liten flärp som går tvärs över arlset (fult ord, men jag ville inte säga "rumpa" eller "stjärt"). När jag skulle börja cykla tror ni då inte att jag fastnar med den i sadeln så jag svajar till. Kör nästan på en hund (för jag cyklade till en början på trottoaren vilket man inte får), slår i styret i en parkeringsautomat och kommer efter många om och men i en rak färdriktning. Det förvånar mig att så många fel kan se på en och samma dag, det är fan pinsamt. Cykling som jag alltid annars varit så bra på. Bromsar i nedförbackar gör jag till och med. För mycket fart och ingen hjälm, det kan aldrig sluta bra - det är mitt motto.


En het Lily Allen.
Publicerat i: Musik

Med ett danskt "Ö".

Lunchdags! Har precis ätit två hamburgare som jag stekte upp själv. Jag till och med malde ned kossan till köttet, ska ni veta. Först klubbade jag ned henne här på golvet, skar av ett ben, började karva... nä, usch. Det skulle jag aldrig klara av. Tänk på vilken stank det skulle bli här inne. Klår till och med stanken av oxpytt som är tre dagar gammalt. Fast stanken kanske många tycker är det mest oviktiga i en slaktcermoni, eller vad man väljer att kalla det. Kanske räcker med bara "slakt"? Lunch var god i alla fall. Färsk gurka, färska tomater, kött, bröd och lite dressing. Inte i den ordningen så klart, blir en jävligt udda burgare då. God, hur som helst.

Har på förmiddagen haft en föreläsning om idéprocessen. Som vanligt hade jag inte kunnat gissa mer fel om hur föreläsningen skulle gå till. Vi fick se en dokumentär om Lars von Trier där han bad den danske regissören, vad-han-nu-hette, att göra en ny- och ominspelning av sin film från sextiotalet. Fast efter von Triers riktlinjer. Detta, mina vänner, var något över den översta spetsen av pretentiöshet (om det nu är ett ord?). von Trier diggar jag, han har gjort mycket bra, men det här. Töntigt, meningslöst... "Den perfekta människan" hette filmen och den var helknepig. Att det är Lars von Triers favoritfilm överraskade mig rejält. Riktigt rejält!


Jörgen Leth (med ett danskt "Ö") hette han visst, jag kom på det. Orkade inte ändra ovan bara.
Publicerat i: Skola och jobb

Kuddar.

Sa jag att jag låg med nacken i nitto grader hela natten i natt? Jag är med andra ord rätt så stel. Tog en Ipren, men har inte börjat slå till än. Det är konstigt, jag brukar alltid justera kuddarna automatiskt i sömnen. Men inte i natt. Vanligen brukar jag somna med en kudde under huvudet bara, men jag somnade framför Scrubs så jag hann inte ändra. För när man kollar på det så måste man ha två kuddar. Sen innan man somnar så glider man liksom ned en kudde på golvet. Men inte i natt, som sagt. Jävla IKEA-kuddar. De är bra en och en, men råkar man ha två en natt så är det kört fem dagar fram över. Lagom tills man börja tro att värken i nacken är en tumör eller något så brukar den försvinna. Så tänker jag ofta, knäpp som man är, att värk någonstans är en tumör. Och i och med att värken någon gång försvinner så brukar jag fantisera att tumören gör det också, bara försvinner. Hehe. Kanske inte så mycket att skratta åt, men ni skulle bara veta hur låg min humor är.



Inte riktigt en sådan kudde jag har, men jag hittade ingen annan. Annars var den ovan ganska grym. Tänk er den med lite torkar dregel och sovrummet är som färdiginrett.
Publicerat i: Den arga kategorin

Vakna!

Nu tävlar morgon-TV om att sända radio-TV. The Voice på en ena kanalen och Rix Morron Zoo på den andra. The Voice har "Fråga Olle"-Olle på plats och de pratar om en kvinnas pojkvän som vill suga på hennes bröst. Rolig tanke. Kvinnan i sin tur hade en nyfödd bebis som hon trodde killen vad avundsjuk på. Haha, jag vet, jag tyckte mest det var roligt som fan. Tydligen de andra i studion också. På Rix Morron Zoo så är Hasse Aro på plats och pratar om sin 566656:e säsong på "Efterlyst". Ett program som är skittråkigt tycker jag. Dessutom har jag väldigt svårt för Leif GW Persson som ständigt låter full. Nu ska Jakob Öquist snart strippa för att folk gick med i hans Facebook-grupp. Haha. Den äckliga morgon-TV:n har sjunkit till min nivå. ÄNTLIGEN! Det är länge som den varit för pretentiös, tycker ni inte?





Vakna med The Voice.
Publicerat i: Pelles vardag

Kvällsfrillan.


Så här ser min kvällsfrilla ut. Mitt höga hårfäste ringar verkligen in luggen, visst är det snyggt? Utseendet ikväll tar verkligen ut hur jag känner mig. Jävligt lat. De sunkiga byxorna representerar disken som bara växer i köket. De gröna toffolorna, som redan är rätt så sunkiga, får vara de dammiga golven och t-tröjan är lika med smutstvätten. Borde jag anstränga mig mer? Absolut. Men jag orkar fan inte. Sen så läste jag i Metro att svenska män är latast i världen, så varför känna skuld? Fast, å andra sidan, Metro är alltid Metro... och jag brukar vara hyfsad på allerten. Idag är ett undantag. Ett latigt undantag.

Det ser ut som om mitt huvud ska sluta upp i något äggformat.. ja, huvud? Men det är inte så. Hoppas jag.
Publicerat i: Okategoriserbart

KK-Pelle.

Jag är en KK och jag är stolt över det. När jag först blev en KK så var jag säkert en fyra år och det skedde runt sjutiden på kvällen. Haha, nä... jag försökte dra en halvrolig och helpåhittad anekdot. Men det gick inge vidare. Efter två meningar la jag av dessutom, måste jag säga att jag är lite halvtrött? Hehe, men jag är faktiskt en KK. Som i detta fall betyder "kvällsmatskåt". Jag kan inte vara utan kvällsmat lika lite som frukost. Kvällen ikväll bjuder på rostad macka med smör och ost. Brödet är grovt föresten, värt att tillägga. Till det blir det en härlig varm kopp choklad. Egentligen är det en kall blaskig kopp O'boy, men den andra förklaringen låter mycket bättre.

Ser på Room Service i köket just i detta nu. Det var längesedan jag såg det. Det är inte ofta jag kollar på TV över huvudtaget alls numera. Bra, dåligt? Det är väl Heroes som jag ser på varje vecka. Men det är inte länge till, jag tycker faktiskt den serien är rätt så dålig numera. Förra säsongen var det mycket bättre med Sylar som ska huvudet av alla och hela den historien. Det var likadant med Lost. Så fort TV-bolagen lägger sig i så blir det bara skit.



Den gotländske av de båda.
Publicerat i: Pelles vardag

Livsordning.


Jag har äntligen köpt en kalender, almanacka eller vad man nu väljer att kalla en sådan här bok. Svindyr var den också, men det är äkta skinn (om jag förstod beskrivningen rätt) och så är det samma sort som Picasso och Hemmingway använder under sina storhetsdagar. Det stod på framsidan och allt. Det var därför som jag köpte den. Nä, skämt å sido. Det var den enda som inte hade en sådan där fjäder i mitten. Jag kan inte ha sån, vänsterhänt som man är. Den blir rätt se mycket i vägen när man skriver. Så då köpte jag denna ovan. Smakar det så kostar det. Snyggast och stilrenaste kalendern jag någonsin sett.

Varför behöver jag en då? Jo, ni ska veta att mitt schema som vi fick utdelat första dagen så är pass nedklotrat att sidorna snart faller i bitar. Det är anteckningar om arbetsuppgifter här och där, det är bokningsnummer till tåget, det är påminnelser till Sandras fest och det är det andra om var tredje. Så den kommer väl till pass. Ska börja fylla i den redan nu.
Publicerat i: Pelles vardag

KSM-nytt.

Helvetes jävla skit, det blir ingen lätt match att hinna med skolan inte. Fast vi kommer nog klara det. Idag fick vi börja en ny kurs i audio. Tills på torsdag ska vi ha börjat våra intervjuer. De ska inte vara färdigklippta, men vi ska ha börjat. Nästa vecka ska vi dessutom läsa upp varsin "prata", som det så fint kallas. Alltså en text i radio som läses upp i till exempel reportage, dokumentärer och så vidare. Den ska inte låta speciellt stakande heller, vilket är rätt så självklart. Man ska alltså prata helt normalt, fast med manus. Det lät bättre. Jag blev lite nervös inför denna uppgift, för det verkar jävligt svårt. Men jag får ta det när den kommer nästa vecka. Nervositeten behöver ju inte oroa en än. Plus att vi bara läser upp de en och en med läraren för att han ska guida oss till ett bättre resultat. Just mer jag tänker på det ju roligare verkar det. Hehe.

Allt detta, en prata och en intervju (på fem minuter, som ska klippas och redigeras), ska vi göra parallellt med vår projektidé som vi ska jobba med i tio veckor. Som ska bestå av en skriftlig rapport, en plansch med vår idé och ett muntligt föredrag som presenteras samtidigt som ett power point-dokument är påslaget. Så har vi saker för oss i skolan? Svar, ja. Nästan för mycket. Vi gick från noll till 55678. Men det är skoj. Kommer nog bli surt efter ett tag, men just nu är det skoj. Det är huvudsaken!
Publicerat i: Skola och jobb

Back in NKPG.

Jahopp, nu sitter jag här i Norrköping igen. Inget internet har vi hemma heller, vilket var väldigt väntat från mitt håll om jag ska vara ärlig. Fast imorgon kommer teknikern till oss och ska se över saken. Men jag har en känsla av att det är en sak som inte går att fixa till. Jag vet inte vad det är, men det verkar som om vi är dömda att ha ett pissigt internet. Men skam den som ger sig, än är inte hoppet ute. Kanske att det går att göra någon mirakelkur som bredbandstekniker bara kan? Vi får hoppas. Fast inte för mycket. Har man för mycket hopp så viker det sig alltid i slutänden. Surt, men sant.

Annars då? Jo, man åker hela samma lång väg hem till Närke snart igen. Denna gång med minus en dator och en drös med kläder. Jävlar vad jag var överpackad inför denna tripp. Antagligen åker jag hem med en Netto-kasse rikare från mor och far. De försökte propsa på mig idag, men efter tiotalet upprepningar om att jag faktiskt inte kommer ha ork eller plats att bära hur mycket som helst så lät de mig åka. Ganska mycket mat fattigare. Men helgen som kommer, vi får se om du är lika generösa då, som sagt. Hehe. Visste ni att jag bara använde två par strumpor på fyra dagar? Ganska äckligt.

Bloggen besökssiffor är i topp. Det är alltid skoj. Faktiskt så har jag rekord just idag. Känns gött! Jag gillar att folk läser. Det är därför som jag har en blogg, förstår ni. Det går i rätt riktning i alla fall. Imorgon går jag i skolan mellan 08.00 till 17.00. Tufft! Det blir lika många bloggar då, så klart. Men håll ut fram till på kvällskvisten. För antagligen har jag fullt upp fram tills dess eller så har jag inget internet. Vi vet, den gamla vanliga visan. Men skolan finns ju alltid runt hörnet med sitt trådlösa bredband. Man kan inte annat än älska (med) det. Nu säger jag god natt!
Publicerat i: Pelles vardag

Mört väder.

Haha, det är kallt ute. Det fick jag känna när jag bar ut madrassen som jag sovit på de senaste dagarna till dess rätta plats. Jag säger följande ord till moder: "Brr, det är riktigt mört ute". Med ordet "mört" så menade jag "rått", som i att det var ett ganska rått väder ute. Haha, hon fattad det inte förens jag började rätta mig själv. Då började hon skratta. En annan gång var det hon som fattade fel, vilket blev ännu roligare. Det var en gång när vi skulle ha Halloweenfest uppe på festvåningen. Vi står och sätter upp spindelnät (fejk) och jag säger; "sätt här, här är det grovt". Som i att det var ett bra underlag för låtsasspindelnät att fastna i. Hon svarar: "ja, det är riktigt grovt" i en ton som berättade att hon trodde jag sagt "grovt" som en synonym till "coolt" eller "häftigt".

Så går det när man lyssnar med halva örat och pratar med över hela käften. Hehe.
Publicerat i: På tapeten

Statoilshopping.

Okej. Så jag åt lunch på McDonald's. Inte världens sundaste ställe att äta på, speciellt som jag inte är vidare sund som det är. Men jag blev ditbjuden och fick sällskap. Och åt gratis! Så jag tackade och tog emot. Bra lunchmat, vad är egentligen det? Hemma i Norrköping blir det mest pasta med kyckling och chilisås. Gott, men kanske inte vidare nyttigt. Inte pastan i alla fall. Men ibland är den fullkornig och ibland är den svart, men det av andra orsaker. Så som bortångat vatten som sedan slutar upp i pastabrand. Nä, det där har aldrig hänt. Men det skulle vara grymt om gjorde det någon gång. Fast det kanske inte ens går? Har du några roliga pastaminnen? Skriv in och berätta. Haha. Jag leker "Bullen", ungdomsprogrammet som gick på nittiotalet. Någon som minns det?


Tusen frågor, se om någon uppfattar och svarar på alla. Hehe.

Efter maten så bestämde jag mig för att spendera de pengar jag sparat in på lunchen. Så jag gick till Statoil och deras... ja, "mediaavdelning". Inga bra filmer fanns. Eller inga jag ville lägga pengar på eller som jag inte redan sett. Så jag kollade in skivorna. Där stod "veckans klipp" eller vad det hette, Veronica Maggios "Och vinnaren är...". Jag slog och är nu en skiva rikare. Det var länge seda nu jag köpte skivor, förut blev det minst två i veckan. Det var ett bra köp. Har aldrig gillar Maggio förut, men jag tycker hon är skitbra. I kassan, måste jag bara berätta, så stod märkligaste expediten jag stött på sedan... ja, i morse i skinnpajaffären. Till varje kund sa han saker som: "jaså, du köpte dig lite färdlektyr, du" (en man köpte Expressen), "du vill ha lite mat i kistan, du, ja det är rätt" (en annan man köpte korv) och till mig sa han "jaså, en skiva blidde det, ja, bryta tystnaden på vägarna, ja". I samma övertrevlig ton till alla. Jag spelade med och svarade "ja, det blidde en skiva här förstår'ru, hehehehe" och undrade vem fan som fortfarande säger "blidde". Men, men... någon klarade i alla fall Statoils trevlighetstest. Alltid positivt. Nu ska jag åka och hämta päronen på jobbet, sen så måste jag packa inför hemfärden.

Publicerat i: Pelles vardag

Klädhandling.

Okej, så jag drog in till Örebro för att handla byxor, jacka, tofflor och en tröja. Jag kom över allt utom byxorna. Han i butiken var så jäkla på att jag tappade lusten att handla. Haha, det är väl inte deras uppgift skulle jag tro, men så var det. Efter ett tag sa jag åt honom att jag skulle fundera på saken och fick till svar; "jahopp". Ungefär som att han slitit med mig i tio minuter och hade rätten att bli sur för att jag inte köpte något. Men jag tillade snabbt att jag återkommer när studiebidraget kommer nästa vecka. Då sken han upp, kanske att han själv var student och förstod sitsen vad vet jag? Nu kommer jag inte att återvända dit nästa vecka, men det skadar ju inte att vara trevlig.





1. Äkta skinnjacka från Rock 'n' Roll. Reapris och kostade bara 1500 spänn, vilket är jävligt billigt för en riktig skinnjacka. Nu hoppas vi alla på en mild vinter, för denna var inte fodrad för fem ören, hehe. Fast nä, någon töig skitvinter vill vi inte ha igen. Han i affären var lustig. "Jaså, du slår på äkta vara. Jo, det här är det första, riktigt stora skinnjackeföretaget. Vad är du, sjuttiotalist?". Jag fattade ingenting, skrattade av artighet och tacka för mig. Vill ni köpa skinjackor billigt, så åk till Marieberg köpcentrum. Butiken upphör och de hade grymt snygga saker där inne. Hade aldrig förr satt min fot på stället.
2. Tröja för 200 små spänn. Brun- och svartrandig. Skitsnygg! Från H&M. Som också väljer att uttala "hmmmm" av den enkla anledning att det roar. Både mig själv och andra i min omgivning.
3. Jag har letat tofflor i tre veckor nu. Jag gick in på Netto för att köpa lite lunch (Kexchoklad och Coca Cola Zero, haha), då hittade dessa asgrymma neongröna tofflorna. Inga mer kalla-fötter-morgnar här inte. Kostade bara fyrtio spänn. Klockrena.

Sen så blev den en sväng till IKEA. Köpte ny fönsterlampa, en drös med värmeljus och lite annat. För att lysa och värma upp i höstmörkret. Det här med lunch har inte blivit av idag alls. Förutom det från Netto då. Aj aj! Dags att få i mig något i kistan.
Publicerat i: Pelles vardag

Tv-seriesnack. Igen.

Satt i bilen nyss och lyssnade på P3, vilket jag alltid gör när jag åker bil. Det spelar nästan ingen roll vad det pratas om eller vad för musik det spelas, det är den enda kanal jag klarar av. Kanske P4 också. Men MIx Megapol, Rix FM, NRJ och liknande, där spellistorna är begränsade till tio låtar, de klarar jag inte av! I alla fall, nu pratade man om TV-serier. Konstigt att jag var tvungen att lyssna, hehe. Han, kille som pratade och var namn jag inte minns (jag lyssnade inte ens vad han hette föresten), recenserade nya "Bevvan" (Beverly Hills 90210)-spin offen som kommer till Sverige snart. Jag tror den heter "90210 (2.0)" eller något sådant. Han malde om att det är pinsamt att de går tillbaka till exakt samma karaktärer som förr, att deras roll nu för tiden är att visa hur långt de kommit i livet, i karriären och så vidare. Men, och nu kommer min poäng, det som chockerade honom mest är att det är Rob Thomas som är regissör. Mannen som, citat; "har skapat min absoluta favoritserie Veronica Mars, som nog är den mest underskattade serien i TV-världen. Det finns absolut inga likheter handlingsmässigt med Veronica Mars och nya 90210. Det känns mest som om det är en nödlösning till jobb för Rob Thomas del", slutcitat. Kul att någon mer tycker som jag. Veronica Mars kan... nä, det är det bästa som gått på TV. Jag skulle våga påstå att det är det bästa någonsin. På delad plats med "Twin Peaks" och tidiga "Arkiv X".

Så, nu har jag avnördifiserat mig för en stund. Men skulle jag bli diktator så skulle Veronica Mars bli en del av undervisningen. Var så säkra. Hehe.

Publicerat i: Film och tv

Bloggstartsidan.


Wööw, jag är på blogg.se's startsida igen. Grymt skoj! Kanske inte det bästa som skrivit, men vad fan!
Publicerat i: Pelles vardag

Tracks.

Att jag hamnat i musiksvacka just nu är ingen nyhet. Så nu sitter jag här vid Olles dator (som jag inte frågat om jag fått låna) och lyssnar på Tracks. Jag är inte världens tidigaste att upptäcka alla finesser på SR's hemsida. Inte visste jag att man kunde lyssna på Tracks i efterhand. Fast det kanske inte kunnat gått så länge? För Kaj Kindvall sa precis, i skrivandets stund, att man "numera också kan lyssna på Tracks igen på hemsidan". Kanske bara jag som hade flyt? Jag har hört en en låt som heter "Sweet about me" som är grymt bra. Jag minns tyvärr inte vad artisten hette, men den var grymt cool. Nu är det Anna Maria Espinosa som spelas, hennes nya singel. Låter lite fånig, men det gör hennes låtar ofta första gången innan man börjar gilla dem. Fast har bara hört en eller två innan, så jag kanske ska sluta låta som en expert. Bästa låten på P3's spellista tycker jag ändå är Swingflys nya.

Nu försvann del 1. Det tog slut alltså och del 2 hittar jag inte. Lika bra det, om en tjugo minuter ska jag åka och inhandla jacka. Hoppas jag hittar en snygg sak.
Publicerat i: Pelles vardag

Star Wars.

Det blev en lugn kväll igår med, vilket inte gjorde mig ett piss. Vi såg på Star Wars, film nummer ett. Fast den som heter episod fyra. Den som är äldst i alla fall, där Harrison Ford inte är sjuttio år och Luke Skywalker ska föreställa en lite grabb. Något jag listade ut då han blev kallad "kid" av de andra stup i kvarten. Är det ett knep som man bör använda sig av i filmsammanhang för att göra klart för alla att en av karaktärerna (som egentligen är lika gammal som de övriga) är ung så är det att säga "kid" eller adjektivet "young" så ofta att man till slut tar denna för tolvåring. Utan förmågan att fatta beslut dessutom, så pass ung ska han föreställa. Jag hade aldrig förr sett hela Star Wars. Nu har jag sett en av sex hela filmer. Ska jag vara ärlig, den var så där. Jag tror jag inte sett någon hel film av den anledning att jag alltid gått ifrån rullarna om de skulle ha råkats visats hemma. Precis som jag ville göra igår. Jag fattade inte riktigt när filmen skulle "komma igång" och rätt som det var så var den slut. Rastlösheten blir allt för stark.



Chewie, Luke, Obi-Wan och Han.
Publicerat i: Film och tv

Hemgångsplanering.

Jag kan inte få nog av Närke. Eller jo, det kan jag! Nu råkar det bara vara så att jag kommer hem lite oftare än vad jag trott. Så här ligger det till:

Helgen vecka 38 (nästan helg redan), 19 - 21 september, så åker jag hemåt igen för att medverka på Sandras fest. Hon är faktiskt så grym att hon bjuder mig på tågbiljetten. När jag berättade detta för syster så blev hon rörd.

Helgen vecka 40, 3 - 5 oktober så behöver jag bara köpa en enkel biljett hem. På söndagen så åker päronen och Janeth (som är här då igen) till Norrköping, så då får jag och Stefan (om han vill) skjuts hem tillbaka. Ska bokas så snart som möjligt för bästa möjliga pris.

Allhelgonahelgen blir en del resa också, jag har inte riktigt fått schemat till det än. Men det är i början av november. Då tänkte jag jobba en sväng igen. Alltid bra med lite cash då och då. Oktoberlönen är nu kirrad efter dessa två dagar. Visserligen blir den bara sju-åttahundra, men det är ganska mycket burkmat i längden, hehe.

Sen så kommer ju julen, aah. Denna underbara högtid. Ska bli kalaskul att komma hem tills dess! Men nu ser vi till imorgon först. Då är jag iväg och handlar jacka. En svart skinnpaj har jag ögonen på. Nu ska jag iväg på filmkväll. Det, mina vänner, är hellre aldrig fel. Passa på och träffa mig under mina Närke-vistelser. Snart ska jag också planera in en fest för alla här hemma också i Norrköping. Men mer om det senare. Nu säger jag bara; vi hörs!
Publicerat i: Pelles vardag

Bloggtips 1.

Oh, ja... äntligen öppnas lite nya dörrar här i bloggen. Blopptipsen ska hagla och här kommer nummer ett:

Same same but different - Maria Widarsson egna blogg om bebisar, karriär och jobb. Detta, mina damer och herrar, är en rejäl hitblogg i den rätta kretsen. Jag har förr jämfört Widarsson med Martina Haag och det tänker jag fortsätta med. Lyssna bara till hennes egna beskrivning av sig själv, det är en riktig Haag-redogörelse banne mig; 

"Utbildad upplevelsearrangör och smått motsträvig örebroare som funderar på hur sjutton man ska hinna med kärlek, karriär, vänner OCH bebisar!? "

Och det är det man får läsa om; vänner, jobb och framför allt bebisjakten. En jakt än så länge, om man ska tro Widersson själv, är ganska mycket på egen hand. Småhintar kommer då och då från pojkvännen, i fredags fick vi lära följande:

Maria - Vad ska vi ha för bil?
Johan - En kombi
Maria - Så att barnvagnen får plats?
Johan - Mmm
Tycker inte ni också att det osar framsteg?


Ett uttalande som starkt dementerades efteråt av pojkvännen, som vi fått lära känna vid namn som "Sambobambo" och/eller "Johan", och Widarsson fick lov att publicera följande redan två dagar efteråt:

"Min älskade sambo tycker att jag var way to luddig i min senaste blogg och han tror att alla som läser kommer tro att jag numera gräddar en liten bulle i ugnen. HAHAHA, fat chance. För att stilla hans oro vill jag härmed undanröja alla eventuella missförstånd. Här sker inga framsteg och jag är inte mer gravid nu än vad jag var för fem år sedan".


Så med eller utan bulle i ugnen så är detta något av det roligaste som finns att läsa på internet i sin genre. Vad som skulle kunna förbättras är dock uppdateringarna. Abstinensen hinner bli på tok för jävla hög mellan inläggen. Så nu när jag tryckt på Widarssons bloggångest så kan vi inte annat än att vänta oss flera inlägg från kvinnan. Besök henne, helst idag. Och kom ihåg vem som tipsade er!

Publicerat i: Bloggtips

Früstück.

Här hemma på landet så är morgnarna lika med två saker: hyfsat varierad, stor frukost och läsning av lokalblaskan Nerikes Allehanda. Detta är "hemma" om något för mig. Förr var jag ännu bättre på frukostgrejen än vad jag är idag. Under gymnasiet så var min grej. Havregrynsgröt, grukt, juice, goda smörgåsar och hela baletten. Det är märkligt att så många är så dåliga på äta frukosten, trots att det är känt sedan länge att det är dagens viktigaste mål. Borde man kanske driva en kampanj? Inte jag dock.. jag har för många sidoprojekt som det är redan. Spaningen på pizzabagarna fortsätter med ens så fort jag kommer hem.


Publicerat i: Pelles vardag

Shutter.

Dag tre på Närke-äventyret går mot sin början. Eller, den har väl redan börjat. "Går mot sin början", säger man ens så? God morgon, gott folk! Vi börjar där. Natten igår bestod av skräckfilmstittande med Anna. "Shutter" tror jag den hette. Personligen tyckte jag den sög, men Anna diggade den nog lite mer. Snabbgenomgång av handlingen; en tjej och en kille gifter sig. De kör över en kvinna. Kvinnan följer efter de, först genom att visa sin ande på kort och hemsöka drömmar. Killens två kompisar är inte att lita på. Bör man lita på killen själv tro? Sen efter hundratals rysarklyschor så kommer man till kontentan, ett slut som vi två båda gissat oss till.

Jag vet inte vad jag riktigt vill ha längre hos en rysare längre, inget tycks skrämma mig. Har blivit immun tror jag. Det får gärna handla om spöken. Som inte är vitmålade asiater. Inget ont där, men den typ av genre hos skräckisar kan vara de sämsta som finns. Amerikanska re-makes är också väldigt dåliga. Nä, det får gärna vara en nyskapande, annorlunda idé för min del. The Shining var ju lite egen när den kom. Exorcisten också. Två andra bra är The Others och Besatt. Resten där emellan är oftast bara en massa skit.

Roligaste stunden på kvällen var dock när "de gamla" försökte sig på att skrämma oss. Tappra försök med att smyga sig under sängen, hänga in dinglande armar genom fönstret och göra läskiga ljud lyckades inte. Inte på mig i alla fall. Hehe.



Ännu en japansk brutta som spökar.
Publicerat i: Film och tv

Lördagskvällen.

Ännu en kväll med kräftor. Precis som förra helgen. Jag vet inte vad detta beror på faktiskt, så jävla förtjust i dessa skaldjur är jag inte. Eller, de är goda. Men det finns betydligt godre saker man kan äta. Efter det såg vi på "Musikmaskinen" och pimplade vin. Grymt kul program. Jag är ganska lättköpt på program som handlar om musik, tror jag. Jag diggar de flesta. Allt i genom så var det en lugn helyllekväll hemma. Inte vad jag först tänkt, men så blidde det.










1. Uppdukat skit.
2. Musikmaskinen.
3. Musikmaskinen igen.
4. Janeth Och Anna.
5. Molly. Vår hund alltså. Jag är egentligen lite emot folk som publicerar bilder på sina djur, men jag kunde inte låta bli nu. Hon ser ut som en alien. Haha. Anna dementerar det starkt och säger att det är en ful, fet lögn!
Publicerat i: Pelles vardag

Superhörsel.

Jag hör förjävla dåligt, det är inget jag sticker under stolen med. Ändå, trots detta faktum, så envisas alla med att leka "testa din superhörsel" med mig. Nyss så satt jag här framför datorn med hörlurar på, musik dundrade rätt så högt och ändå ser jag henne, syster, i ögonvrån gå mot mig. Intill mig så står hon tills jag vänder mig och lyfter av ena örat och säger "va?" i en frågande ton. Så hon väntar sig att att mitt musikklädda öra ska ha uppfattat vad som sagts, inte bara ett par fotsteg ifrån mig utan ända från köket, vilket är en bit. Värst är ändå moder. Hon kan prata i minuter innan jag hör, speciellt då jag sitter framför datorn. För jag har alltid hörlurar på. 99,9 procent av fallen. Sen så har vi ju Olle, pappa och Stefan som "knackar" på dörren. Knackningarna blir allt högre ju längre tid det går som jag inte hör och slutar upp i dunkningar nära att ha sönder dörrhelvetet till brasved. Värst är ändå de som stumt står bredvid och väntar tills man upptäcker och, om det går för lång tid, till slut petar på en om man "ignorerat" de för länge.

Alla knep är dåliga. Ring på mobilen eller skicka ett SMS. Telefonen ligger framför mig hela tiden. Den är varken korkad eller skrämmande.
Publicerat i: Pelles vardag

Bombad.

Min mail är något jag kollar vareviga dag. Jag har avaktiverat allt i reklamväg, så något sådant får jag inte. Döm av min förvåning när jag fick se följande:



Trettiotvå jävla mejl på en dag. Jag tacka Lena för hälften av dessa - minst. Haha. Får bland annat mejl varje gång någon kommenterar bloggen. Utöver kommentarmejl fanns där också meddelanden från Mecenat, personliga brev och lite annat. Kul det!

Och på tal om något helt annat. Tydligen så var min blogg på blogg.se's framsida igår. Skitskoj! Stefan hade sett det. Hehe, en annan missade det. Synd. Annars hade jag "print screenat" och lagt upp det här. Hehe, nöjd!
Publicerat i: På tapeten

Hela och rena.

Okej, så det var inte världens roligaste grej att åka och jobba igen. Det kändes som om det var igår jag lämnade stället. Men det var skoj att träffa alla jobbpolare igen. Men det var också det enda bra intrycket. Fem veckor är tydligen inte tillräckligt med tid för att glömma antar jag. Men det blir pengar. Inte mycket, men alltid några limpor bröd. Höh.

När jag kom hem så såg Anna och jag på "Hela och rena" med Erik och Mackan. Kanonprogram! Jag höll på att spy flera, flera gånger. De kollade på vilka som hade smutsigast underkläder, män eller kvinnor. De undersökte hotellrum på äckliga fläckar. En en renbäddad säng så fanns det sjukt mycket fläckar. Endast synliga med UV-lampa. Folk har blivit inspärrade för mindre ta mig fan. Det är nästan så att jag funderar på att sova i sovsäck när jag reser bort nästa gång och ska sova på hotell. Jag fick flashbacks till vandrarhemmet i London. Skabbigaste jag sett (billigt och centralt dock), skulle inte förvåna mig om både madrasserna och heltäckningmattan var full i fräscha fläckar.

Just ja, renast underkläder hade män. Men det, citat; "var inget att hurra så mycket över då muffen faktiskt är självrengörande", slutcitat.



Hela och rena?
Publicerat i: Film och tv

Singstar.

I min familj är vi faktiskt rätt så galna i Singstar. Det är nya spel på gång, läs bara nedan:
Boyband vs. Girlband - Låter lite halvt tråkigt faktiskt, får se om jag köper.
Disney (med svenska eller engelska sånger) - Disneylåtar på fyllan? Det kan inte bli roligare.
ABBA - Japp, ABBA får ett Singstar också. Släpps till 2009. Kan bli grymt, de satte ju Sverige på kartan med sin discomusik. Alla kan ABBA också, även om man inte ens lyssnat på de. ABBA på fyllan kan också bli en hit.

Och ja, Singstar är som roligast på fyllan!

Uppdatering:
Fel av mig, ABBA-singstar släpps till vintern. De övriga två nu i höst.
Publicerat i: På tapeten

Facebook-ångest.


Jävlar, jag har feta ångesten över Facebook. Det har aldrig varit mitt place, men jag har hängt där ett tag nu och så tröttnade jag. Meddelanden rullade in, ett efter ett, från både gamla bekanta och nyare ansikten. Till er; jag dissar er inte, jag är bara slö. Jag ska vilken dag som helst gå in och svara på alla inlägg. Eller "loggar"? Vad fan det nu heter...

[Toalettpaus, en ganska behövlig sådan.]

Så, hur jävla spånigt det än låter, så ska jag lova att bli bättre på Facebook-delen i mitt liv. Det känns som om man har en plikt att faktiskt sköta det någorlunda. Om nu promt ska ha en menar jag. Internet ger en skyldigheter banne mig. Nu handlar livet inte bara om att de hand om ungarna, hjälpa sina medmänniskor och sköta jobbet bra. Nej, dagens förpliktelser ligger också på Facebook, mailen, MSN-messenger, YouPorn, YouTube, XXX-anstalten, Sexchatt.com... För att inte tala om bloggen. Så när någon frågar dig; vad gjorde man egentligen innan internets tid? Då ska du svara att man levde fan så mycket mindre kravlöst. Allt var bättre för, ta mig sjutton.
Publicerat i: Pelles vardag

Lite om inget.

Jag får inte igång internet på min bärbara. Jag börjar starkt fundera på om det är min dator som det är fel på. Fast antagligen inte. Har bara gjort halvdana försök, så om jag bara lägger manken till så kommer det gå. Men det vill jag ju inte heller, jag är ju på semester! Heldant får det bli när man är hemma. Knappt ens då för den delen.


Om tre timmar är det tillbaka till jobbet som gäller efter fem veckor. Jag är faktiskt lite nervös, det känns som om det var år sedan jag var på plats. Men, det ska nog gå finfint. I värst fall är det väl någon gammal tant som blir sur. Eller vad säger jag, de är ju sura redan när de kliver innanför dörren. Hur som helst, fyra timmar jobb ska jag väl klara av utan större svårighet. Sen så får vi se om det blir något gjort ikväll, utgång eller något.


Till Elin Albinsson: jag har slut på mobilpengar, men jag hör av mig efter jobbet!

Publicerat i: Okategoriserbart

Svar på tal 1.

Nu blir det svar på tal-dags!

Anonym om Packningsritual:
Hur ser ofärgat bläck ut?
Hej "Anonym"! Jag vet inte vad du frågar. När jag sa färgat bläck så menade jag färger utöver de vanligaste. Alltså röd, svart eller blå.

pernilla om Extremt lat dag:
läste du dom på SVENSKA? :P jag läste typ dom två första på svenska o resten på engelska.... myyycket bättre känsla då.
Hej Pernilla (jag gillar din blogg föresten)! Jag har läst den sista Harry Potter-boken på engelska. Jag orkade inte vänta. Och ja, jag gillade det så mycket att jag önskade att jag läst alla på engelska. Duktig känner man sig också.

stefan om Hajen del 2:
Skulle det inte komma en "Hajen fem"?
Hej Stefan! Jag vet faktiskt inte svaret på din fråga. "Deep blue sea" kom ju för x antal år sedan, var inte det att betrakta som en "Hajen 5" kanske?

Det här var ju kul, men nu ska jag gå och umgås med familjen.
Publicerat i:

Grön hummer.

Jag läste precis på MSN's startsida att Hummerbilar blir miljövänliga. Det är ju verkligen ett svinbra intiativ. Hummer-bilarna är grymt snygga. Miljöbilarna är ofta förknippade med att vara rätt så fula och fyrkantiga. Eller så har de en stor text som säger etanol. Självfallet gäller inte detta alla bilar, bör jag kanske säga till er som älskar att se till detaljer. Men allt för ofta så ser man fula eller mindre attraktiva miljöbilar. Ge mig en grön hummer och jag tar den. Helst idag. Med livstidbetald skatt och besiktningsfria år.


Janeth: "Har du med en röd grön hummer?"
Publicerat i: På tapeten

Uppdatation.

Nu har jag klippt hunden. Jo, av alla de ting man kan ägna sig åt när man far hem så väljer jag att klippa hunden. Hon såg så risig ut att jag inte kunde låta bli. Sandra ringde och jävlar, jag tror vi pratade i en timma eller två. Grymt skoj det också. Systers tåg är försenat, så det dröjer med att hämta henne. Moster Janeth (som älskar när man säger "moster" innan hennes namn, haha) har också anlänt, likaså mormor. Sa ja, det är släktträff mini här som gäller.

Tyckte du denna blogg var tråkig? Det tyckte jag med. Men efter regn kommer solsken, det blir alltid bättre framåt natten, mycket vill ha mer... Och. Så. Vidare. Vad jag menar är att det kommer fler och bättre bloggar. Ganska snart. Nu håller jag bara er uppdaterade om läget. Om det nu skulle vara någon som bryr sig. Svårt att tro, men här har ni det. Svart på vitt. Aldrig en blogg av denna klass igen. Aldrig.

Farväl!
Publicerat i: Okategoriserbart

Tillbaka på jobbet.

Hemkommen till Närke. Jag hinner inte vara hemma ens fem minuter innan jobbtiderna är satta, haha. Så imorgon jobbar jag från tolv till sexton och på söndag tretton till nitton. Känns okej. Lagom långa. Sa att jag inte kunde jobba så långa pass ifall det skulle bli så att det händer något imorgon kväll. Då orkar man ju faktiskt börja ett dagen efter. På måndag drar jag nog in och handlar jacka i stan' dessutom. Ah, perfekt. Kul att jobba med Sandra också. Eller, jag tror inte ens ordet "kul" beskriver hur grymt det kommer bli. GAH! Måste leta på kläder också, så jag har allt redo... så att inget blir i sista minuten imorgonbitti.

Nu ska jag bädda ordning åt mig och syster i gästrummet. Sen ska jag åka och hämta henne vid tåget vid åttaslaget. Återkommer.
Publicerat i: Pelles vardag

Packningsritual.

Det är en jävla ritual jämt när jag packar. Jag går in i badrummet, blundar och tänker följande: "vad i badrummet behöver jag för en resa?". Ner packas raklödder, hyvel, tandborste och så vidare. Vid garderoben tänker jag: "vad behöver jag om jag går ut ikväll?", packas gör då hyfsade finkläder. "Om jag vill ha det gött en hemmakväll?" - raggsockar och mjukkläder. Så där håller det på. Kategorin "vad gör jag om jag får tid över" kom med denna gång, en nykomling lite hux flux. Då blev det lite kollegieblock som följde med. Renskrivning av alla föreläsningsanteckningar måste fan i mig ske. Inte för att vi troligtvis kommer få användning av de, utan för att jag snarare kommer sova bättre. Har ju till och med köpt pennor med färgat bläck för att underlätta saken ytterligare. Viktigast i hela packningskategorin är ändå "vad behöver jag under resan?". Datorn är med. Jag kommer med högsta sannorlikhet inte röra den, men om jag behöver den till någon snabb anteckning så finns den nära till hands. Med i dataväskan finns också bok, biljett, matsäck (läsk och Ballerinakex), mobil, plånbok och, sist men inte minst, mp3:n. Den är viktig den. Hade jag haft en kamera så hade denna antagligen varit med här också. Men den kommer förhoppningsvis till jul.

Nu kan ingen missat mina kamerahintar här. Nu ska jag signa ut, diska upp lite disk, dra ut onödig ström (många bäckar små), tömma soppåsen och sedan fara hem. Nästa Norrköpingsblogg kommer på måndag. Tills dess blir det Närke-nytt (ifall någon skulle ha missat). Återkommer ikväll.
Publicerat i: Okategoriserbart

Vänstervriden man.

Precis tillbaka från dagens före läsning om publikt skrivande. Det var inte riktigt vad jag hade väntat mig av den, men någon form av tips hur man bör skriva en artikel eller liknande. Vad man ska tänka på, vad man ska undvika att göra, hur, när och så vidare. Nä, istället fick man lyssna på en man, en väldigt vänstervriden man, som pratade om sin karriär, vad han gjort för fel och så vidare. Lite stolpar fick man att använda sig av, men annars fick jag uppfattning av att denna man har väldigt, väldigt svårt att förstå att någon kanske inte tycker som honom. Lite insnöad kanske man skulle kunna kalla honom, vad vet jag? Fast över lag så var det faktiskt jävligt intressant att höra hans karriärsgång mixade med hans något extrema sätt att se på politiksatir, vad som är okej och inte. Så värst mycket information om publikt skrivande fick man inte mer än från hans sett att se på saken.

Jag höll räkning på hur många gånger jag gäspade idag under de två timmarna vi befann oss i lektionssalen. Jag kom upp någonstans mellan femtio och sextio gånger. Det var inte för att jag var speciellt uttråkad eller trött, utan för att det var så jävla syrefattigt. Om det bara var på min plats eller inte, kan jag inte uttala mig om. Men jag vet att ingen annan verkar ha haft en så syrefattig plats som jag. Nu när jag tänker efter så är platsen här i soffan också jävligt syrefattig. Får gå ut och käka lite luft. Eller Rågrut-knäckebröd. De har ju gott om luftkuddar i sig, haha. Humor. Bra sådan så här på fredagseftermiddagen. Nu ska jag packa klart inför Närke-hemgången.

Publicerat i: Skola och jobb

Tidsfördriv.

Hur botar man känslan "jag orkar inte" innan skola och jobb? Det är alltid så. Väl på plats är det okej, men timmarna och framför allt timmen innan är pest. Jag är så orkeslös att jag knappt kan komma iväg. Som nu, klockan är tio i tio. Klockan tio (med en akademisk kvart dock) så börjar jag... i huset längst bort. Och jag vill gå idag. Jag borde gå nu, helst måste jag gå för minuter sedan. Fast nä, jag kommer hinna. Jag vill bara vara där i god tid jämt. Nördig som man är.

Har jag sagt att cykeln är lagad? Nya delar plus jobb för 400 spänn. Han gick ned lite i pris när han fick veta att jag var student. Det är är schysst. För alla de delar jag fick. Så nu har jag trampor som inte är beredda att hoppa av i tid och otid. Hehe. Nu måste jag fan gå. Fort dessutom.
Publicerat i: Pelles vardag

Äckel-TV.

Sitter här framför köks-TV:n. Trean är den enda kanalen som inte har någon typ av TV Shop-program  och vad visar man då? Jo, Top Model. Allt som är fel i världen ryms i detta timslånga program. Vi har catfights om skor, för några vann tydligen någon skotävling och de andra skulle uppvakta de som vann. Eller något, jag fattade inte så mycket. Och det skulle minsann inte de som förlorat tolerera. Så där har vi fel nummer ett: det är fel att jobba i butik.

Sen så är det helt okej att i TV att klaga på folks utseende, sättet de går och hur de är som personer. En annan tjej kallade en annan för ett psykfall för att hon ville gå och lägga sig tidigt. En tjej går som hon har betong på fötterna, en annan har fet mage, en tredje har för bred axlar... Är det något man kan rå för så är det ju storleken på sina axlar. Det är ju för fan bara att kapa av de, snipp snipp!

Sen så det ju alltid behovet av materiella ting som står högst upp på listan och rätten att gråta om man inte får de rätta plaggen. Usch, äckel-TV. Antagligen inget som ska locka killar, men fy fan vad jävligt fel det är. Bara illusionen av att modelljobb skulle vara så glammigt som det är. Inte en chans. Jag tror de som jobbar med de tycker att de suger rätt så mycket. Det är ju så de kände nunorna uttrycker det; det värsta med att vara känd är kändisskapet. Folk tar rätten att dömma en för de minsta misstagen, utan att egentligen rannsaka sig själva och se att man faktiskt gjort samma misstag tio gånger om dagen.

Fan, det här skiten stör mig på riktigt. Någon mer som hatar denna skit, låt mig höra ett hallelujah! Amen!
Publicerat i: Den arga kategorin

Pluggsällskap.

Vi sitter i skolan just nu och pluggar. Fast jag har inget att plugga på. Jag är mer med som en social anknytning. Och jag tror jag kan vara världens sämsta sällskap när någon försöker plugga. Jag skriver hetsigt på tangentbordet, sjunger med min Långben/Musse-röst, stället frågor emellanåt och svarar in på motfrågor. Rätt så jävla ohyfsad med andra ord. Jag har kommit fram till en sak också, jag skulle utan problem kunna sitta här en natt ensam på Campus Linköping hus Gropen utan att känna obehag. Vad för obehag vet jag inte, men alla vet ju den där känslan.... ensam i ett stort hus. Kalla kårar och diverse andra mörka tankar ploppar upp. Men här är det perfekt. Nybyggt, ljust, med ett en toalett runt hörnet och en kaffemaskin utanför dörren. Allt man behöver.

Det är färdigpluggat i rummet och nu degar vi mest. Jag lyssar just nu på Laura Marling och börjar känna John fucking Blund i ögonen. Äntligen. Det är ju bara fjorton timmar sedan jag vaknade efter fem timmars sömn. Nä, ingen juldricks till den jäveln i år inte. Är det fler än jag som faktiskt blir piggare på kvällskvisten även om man varit skittrött under dagen? Jag måste signa ut, dra hem och sova. God natt, folks. Imorgon är det två timmar lektion (igen) och hemmåt mot Närke som gäller.
Publicerat i: Pelles vardag

Extremt lat dag.

Wöho, jag måste bara säga en sak. Bloggen går sjukt bra för tillfället. Vill inte säga för mycket, ifall man skulle råka "jinxa" det. Är det rätt uttryck att använda? Tänker bara på Harry Potter och när... eller ja, det ska man kanske inte säga? Ifall nu någon inte skulle ha läst sista boken än. Har jag föresten skrivit något om den boken? Eller vad fan vad dum jag är. Jag tror det var det enda jag tjatade om ett tag. Framsidan är fulast av alla de sju svenska som tryckts. Sista filmen blir också föresten uppdelad i två filmer. En med premiär 2010 och den andra 2011. Vad är det för jävla skit? Snacka om att vilja mjölka kon så länge det bara går. Femte boken på tusen sidor klämmer de ihop på två och en halv timma. Fast i och för sig, det händer ju en jävla massa mer i sjunde boken.

Harry Potter, vilket ovändat sidospår. Dagen idag har varit sjukt oproduktiv. Har mest spanat efter pizzabagare. De slutade upp med sina utsprång från restaurangen. Så jag återgick till mitt slöande framför TV:n. Jag har lyckats med att se halva "Kogänget" (där griskultingarna är bäst), badat, duschat (två olika tillfällen), läst bloggar, kollat uppdateringar på YouTube... och så vidare och så vidare. Ändå gången jag lämnade huset under dagstid var för att gå till McDonald's (som ligger tvärs över gatan) för att nyttja studentrabatten jag fick på posten idag. Mecenatkortet för studenter är inte alls samma som det man får i gymnasiet. Det trodde jag nämligen. Ganska lat dag som slutat upp med ett par hundra meter motion till ett snabbmatställe. Det "nyttiga" i den biten promenad var ju snart fördärvat, menar jag.

Nu ska jag lyssna på Zelmani och fundera över nästa blogg.
Publicerat i: Pelles vardag

Blomsterspion.

Jag såg precis över dagens tre första bloggar. Pinsamma! Nu har jag sovit och är lite piggare i knoppen. Jag har gjort om bloggen ännu en aning. Jag är inte riktigt helt färdig känner jag, men resultatet börjar närma sig. Jag gillar kanten högst upp, den kringelkrokiga. Skönt att slippa ha "Pelles personliga" inramat, det såg så... rörigt ut. Vad tycks?

Norrköping är, som så mycket gånger förr sagt, det växlande vädrets stad. Nu är det sol. Jag är genast piggare. Folk är som mig skulle jag tro. När jag kikar ut genom fönstret så ser jag sjukt mycket folk. Folk är solkåta. Däremot de regniga dagarna så är det folktomt. Man skulle kunna tro att man befinner sig i Örebro en lördagskväll - så tomt är det! Vilka är det jag ser då?
- En pappa och vad som verkar vara hans lilla dotter. Hon är på sättet hon står och på stället antagligen väldigt kissnödig. De bor i huset mittemot och pappan trycker in koden för att komma in i huset. Händerna fulla med Ica-kassar och... uj, uj... nu tappade han en påse. På riktigt. Coolt, sitter här och leker spion mellan plantorna i köksfönstret. Försöker hitta något intressant att skriva om och så händer detta, ett påsdrama! Nu är de förövrigt inne i trapphuset.
- Pizzabagarna som turas om att kliva ur restaurangen, gå ned på trottoaren och kika till höger i tio sekunder (plus/minus en sekund) och sedan till vänster i åtta sekunder (plus/minus här med), för att sedan vända och gå in igen. En stund senare kommer nästa ut, som sagt. Så där håller de på. Undra varför? Raggar de kunder genom att visa upp sig ute på gatan med sina mjöldammiga förkläden och överskäggiga nunor? Nä, något är på gång. Det är därför min plikt som blomsterspion att håller er uppdaterade i frågan. Det kommer jag göra, var så säkra.


Solen gick i moln och alla gick in. Igen.

Publicerat i: Pelles vardag

Sångrösten min.

Vi har tvättid nu. Jag hatar att tvätta, jag tycker det är så jävla tråkigt. Fast egentligen kommer det och går, vissa dagar finns det fan inget mer rofyllt än att tvätta. Men en dag som denna så kan man bara inte annat än att hata det. Det är mulet igen för 346:e dagen i rad, regnet ligger runt hörnet och väntar. Det är inte det att jag hatar regnet, det behövs ju snarare emellanåt. Men jag blir så förbenat jävla trött av det. Eller så är jag trött över att jag somnade fem imorse? Jag vill tro att det är regnets fel, det är ju alltid lätt som svensk att skylla på regnet, men det är nog mitt eget fel. Eller mitt och mitt - jag kunde inte sova. Jag tror det beror på fullmånen och mina välkända varulvsgener.

Jag kom precis på att jag är helt tondöv. Sitter med hörlurarna på nu och nynnar på... hm, "Brimful of asha" (för att jag aldrig förnyar mig). Jag sjunger högt (utan att ta hänsyn till snefan som pluggar) som fan och bestämde mig ta av extraöronen och lyssna på egen röst. Haha, det är ett under att jag klarar av Singstar. Jag låter som en blandning av Långben och Musse Pigg. Inte de mest smickrande rösterna kanske.
Publicerat i: Den arga kategorin

Workshops.

Överallt hör jag detta ord. "Vi kan ha olika typer av workshops" hit och dit. Senast igår på gruppmötet så pratade vi om workshops och jag nickar tyst med och instämmer till fullo med allt som sägs om detta ord. Jag ska vara ärlig, jag har ingen aning om vad det betyder. Jag har hört ordet hundratals, ja, om inte ens tusentals gånger... Utan att ha fattat vad det betyder. Jag googlade saken och fick följande till svar:

"Inom utbildningsområdet är en 'workshop' en träningssession som kan pågå under flera dagar. Det betonar problemlösning, påtaglig praktisk övning och kräver att deltagarna är involverade. Sammankomst, lektioner och möten kan bli workshop när det åtföljs av en praktisk demonstration"

Okej, inom utbildningsområdet. Men jag hör det i andra sammanhang också. I spelsammanhang, hur fungerar det? Är ordet "workshop" kanske ibland ihopblandat med det hederliga svenska ordet "möte"? Jag tror fan det. Hur som helst, nu kan jag somna gott ikväll. Dagens klick av lärdom.
Publicerat i: Okategoriserbart

Tvålopera.

Ibland önskar jag att jag vore i en riktig jävla kärringsåpa. Förlåt att jag är så fördomsfull, men alla jag vet som ser på "Hem till gården", "Våra bästa år" och "Glamour" är kvinnofolk. Rätta mig gärna. Hur som helst, fatta vad gött att få en oäkta son utan att haft sex, krocka med en cyklista och få minnesförlust och hitta en förbannad medaljong i en stad som är en spegelbild av min egen. På en och samma vecka! Det om något är vad jag kallar en händelserik vardag. Och om jag vore i en såpa så skulle jag göra mig själv till en bad guy, för de kan tydligen komma undan med allt. Lite bortrövande av barn, stankastning på bilar från broar, lite styckmord och lite återuppståndelse från de döda. Ond tvillingbror är lätt att ordna också. Fast om jag är ond, kan jag då ha en ond tvillingbror? Det kanske bara blir min "lika onda tvillingbror"?

Hjälp mig uppleva detta. En i taget kan ni vara ansvariga för alla delar i min önskan. En bygger upp en spegelstad, en krockar med mig, en föder mitt barn och så vidare. Tillsammans går allt, säger man ju.
Publicerat i: Okategoriserbart

Jordens undergång.

Har läst lite på olika nyhetssidor här på nätet om det där partikelprojektet som ska börja klockan nio ikväll. Det som ska återskapa "Big Bang". Jag tror det vara nere i Schweiz, Frankrike eller vad det nu var? De mindre seriösa tidsskrifterna (alltså Aftonbladet och Expressen) pratar om jordens undergång om exprimentet misslyckas. Vi ska sjunka in i oss själva för att det kanske kommer bildas svarta hål. Sådana där artiklar skrämmer alltid ihjäl mig. Då och då kommer rapporter om asteroider som kommer utplåna allt liv här. Skrämmande saker att tänka på. Dessa artiklar blandat med filmupplevelser som "Armageddon" och "Deep inpact" - kan man annat än att känna rädsla? Har vi i verkligheten en Bruce Willis som väljer att stanna kvar på den stora stenen och spränga den och sig själv i småbitar. Antagligen. Men denna Bruce kanske är en lantis i Finland som inte kan ett dugg om rymdresor? NASA-människorna kanske heller istället väljer att, om de skulle misslycka en sprängning som den första var planerad, att istället återvända ut i rymden och se på när jorden utplånas? Människan har förvånat en förr, så varför inte vara lite överlevnadsegoist?


Big Bang-tunneln.

Hur skulle ni tillbringa era sista timmar på jorden? Jag skulle nog råna en affär. Råna den på saker som jag inte skulle behöva, men bara för att ha gjort det. Sen så skulle jag bege mig så långt bort ifrån sprängplatsen (alltså där bing bang-expriment sker eller var kometer beräknas slår ner), upp i bergen och hoppas på att överleva. Sen så skulle jag inte ta mig dit med bil, för det har man lärt sig inte är bra efter alla filmer. Det blir ju lätt kö. Nä, cykel eller motorcykel. Eller en jeep? Det är visserligen en bil, jag vet, men det klarar terräng jävligt bra också.

Vilket berg skulle man ta sig till då? Det ska ju inte vara en omöjligthet att hinna dit heller, menar jag. Och Kebnekaise (världens fulaste namn - alla kategorier) är nog inte tillräckligt stort. K2 är för svårt, Mount Everst för högst... Kilimanjaro kanske? Märker ni min kunskap i berg här. Jag är grym. De här är visserligen de enda jag kan, men ändå. Nä, jag får väl slå mig ned på Mars för att vara riktigt säker. Jag gillar ju röd färg. Och sand. Stillhet är också fint. På Mars får jag det bra.


Hjälper Kilimanjaro här?

Länk: Följ min blogg med bloggkoll
Publicerat i: På tapeten

Livsstilslögner?

(Skrivet 19.02)

Jag har vissa saker som jag inte riktigt fattar om det är så bra som det säga (för er som läser ofta kanske fattar att det stundar en blogg i punktform).

- Grönt te, utöver att göra tänderna gula och hjärnan lite alertare, vad exakt gör det för bra?

- Spenat, broccoli och brysselkål. Kan så äckliga grönsaker verkligen föra något så gott med sig? Fast på senare dar så har jag faktiskt börjat gilla broccoli. Så varför jag skrev så där är en gåta bara i sig.

- Bob Dylan, kan en så tråkig man vara så bra? Jag har ett samlingsalbum med karln i skivhyllan, men jag har inte tagit mig för att lyssna. Varför? Jo, samma dag som jag inhandlat skiten så såg jag en dokumentär om Dylan och hans memoarer han gett ut. Kan vara den tråkigaste mest pretentiösa man jag någonsin beskådat.

- Yoga. Hur kan det vara möjligen att en kropp i en kräftposition mår bra? För att inte tala om att stå nigandes i tio minuter. Mina leder skulle brista och mina muskler förtvina.

- Att vara konstnär med oljefärger. Vad jag minns så lyckade vissa färger på bilden (jag sög på bilden, mitt eviga G-ämne).


Där rann jag ut på saker. Men skulle man kanske kunna kallas dessa för livsstillögner? Eller livsstilsanningar också för den delen? Jag känner mig ovanligt konservativ idag. Där av bloggen kanske?




Sunt jävlar med yoga?


Länk: Följ min blogg med bloggkoll

Publicerat i: Okategoriserbart

Äntligen grupparbete.

(Skrivet 18.15)

Japp, idag var det dags för de efterlängtade grupperna att skapas. Så här fyra veckor in i plugget så var det dags. Hehe, antagligen så ville man att vi skulle få en lätt start på utbildningen. Tråkig, men lätt. Min grupp var rolig och vi var snabba med att komma igång med projektidéer. Vi ska i teorin göra ett projekt, men det ska inte utföras praktiskt. Detta som en första uppgift där man får lära sig lägga fram ett projekt, göra en lockande presentation och jobba i grupp. Utförningsprojekten kommer längre fram i utbildningen. Hur som helst, grymt kul att få diskutera, jobba lite praktiskt och så. Jag bör kanske inte säga vad exakt vi pratade om (vem vet vem som läser det här), men efter första gången så har vi tre schyssta projektförslag redan. Sen så får vi se om vi hinner ändra oss efter de här tio veckorna eller inte. Grymt skoj, hur som helst. Nu börjar dock de jobbiga dagarna, åtta till sjutton varje dag. Nästan.

Länk: Följ min blogg med bloggkoll

Publicerat i: Skola och jobb

Internetupdate.

(skrivet 17.57)

Som vanligt så funkar inte internet som det vill. Så jag har fått hetsblogga hemma på Word, för att sedan nu sitta i skolan och uppdatera allt på en gång. Idag ringde faktiskt Stefan till ComHem och tanten som pratade var så förstående så om allting. Så istället för att säga upp det, som var grundtanken till att vi ringde, så fick vi en grattis månad utan inbetalning och gratis tekniker som kommer och ser över våra inkopplingar och inställningar. Hyfsad deal ändå. Funkar det fortfarande inte så skulle vi höra av oss och säga upp det i efterhand. Då blir det Telia tror jag. Jag är nog för feg för ett sådant där mobilt bredband. Jag får låta utvecklingen gå lite till innan jag vågar på mig ett sådant där, tror jag. Så har vi tur så fixar sig allt. Men, ska jag vara ärlig, så hoppas jag inte på för mycket.

Länk: Följ min blogg med bloggkoll

Publicerat i: Den arga kategorin

Jurassic Park.

Sitter här och plöjer igenom ännu en rulle, Jurassic Park 2 - The Lost World. Ganska skoj att jag ser på en uppföljare eftersom jag dissade för bara ett par inlägg sedan. Fast jag dissade snarare titlarna än filmerna. Fast har man sett en Hollywood-rulle så har man sett alla. Roligast är alla detaljer man får lära i början av filmerna som kommer till nytta senare i filmen. Som här i Jurassic Park då, man får veta att det inte är någon vanlig satellittelefon de har med sig, utan en som bara funkar vid vissa punkter. Ta-daa, detta blev ett problem för forskarna så klart. Sen så fick man också vet att dottern är en jävel på gymnastik och snurra runt pinnar. En talang hon fick nytta av genom att sparka in skallen på ett par köttätande dinosaurier. Bra va? En liten tjej klubbar två biffiga varlser. Det om något är stämplat Hollywood.

Peter Stormare är med också. Fast han spelar en ganska jävlig roll som överste Dieter. Så han förtjänade att bli uppäten. Förlåt om jag spoilade något nu, men han blir uppäten så jävla hårt. Lev med det! Sen så skrattar vi gott åt T-rexarna avsaknade armar. De är uppbyggda ganska bra bortsett från pyttearmar. Små kycklingfötter till händer. Haha.

Det finns bara ett ord för sådana som mig - och det är ondska.



Länk: Följ min blogg med bloggkoll
Publicerat i: Film och tv

Bredbandsupdate.

Det är nästan så att det blir lite spännande det här med vår internetanslutning. Man vet aldrig när man kan gå säker. Lite som ett flipperspel. Lagom tills man tror man har kontrollen så skiter det sig igen. Fick precis mejl från Glocalnet och deras mobila bredband. Tydligen så ska inte husväggar spela roll för uppkopplingens skull, däremot så spelar det roll var närmsta telefon-pelar-sak befinner sig. Men jag menar, här i en större stad så lär väl inte det vara några problem. Inte när jag åker hem heller, till Närke. Där finns det en massa skit som sticker upp lite här och var banne mig. Nu funderar jag mest på om det verkligen är värt att betala 189 spänn i månaden. Jag vill ha någras personliga åsikter i frågan, är det bra med mobilt bredband?

Bindningstid på 12 eller 18 månader är det också. Man kan visserligen säga upp det för 299 kronor (inte 300, haha) i förväg. Men, men... jag får se. Idag är det faktiskt en dag som varit till Com Hems fördel.


Smart sak det där med att man kan sätta fast... "internetet"¨på skärmen.

Länk: Följ min blogg med bloggkoll
Publicerat i: Pelles vardag

Gurkpriser.

Låg i badet precis och tänkte. Tänkte på saker som lätt poppar upp i skallen när man ligger i vattnet. Tankar om att man lätt bli kissnödig och ännu lättare kan klara av saken utan att röra sig? Nej, tyvärr inte. Men nu vet jag det där tills nästa gång jag badar. Smidigt egentligen. Jag var inne på det här med prislappar. Tror det eller ej, men när jag badar så väljer jag att tänka på de mest bisarra saker. Då och när jag åker bil. Angående prislapparna i alla fall, är ni precis som jag, lättlurade över affärernas sätt att märka varor med "199:-", 19,90:-" eller 199,50:-". Ni vet, när småslantar eller rent utav bara några ören fattas tills det blir jämt pris. Jag vet med mig att om jag skulle se en tröja för 250 spänn och en för 249,90 så skulle jag välja nummer två. För när jag ser jämna priser i affärer, jag tror Stadium som bland annat har det bland andra, så tycker jag genast allt blir så jävla dyrt.

Det där tröjexemplet var ett dåligt exempel. Låt oss ta gurkor i två olika affärer. I den ena affären kostar en gurka 20 jämna kronor och i den andra kostar de 19,90 kronor styck. Är det bara jag, och min ack så kända dumhet, som påveras av det här. Ibland brukar jag beklaga mig över larvig prissättning, för jag gillar att klaga, och att det är töntigt att man inte skriver ut hela priser istället för xx,90:-. Tydligen så funkar det ju på folk.

Töntigast är trots allt bilhandeln. Köp en bil för 199 998! Två spänn till och du är ändå en femtedels miljon fattigare, hehe. Länk: Följ min blogg med bloggkoll
Publicerat i: Okategoriserbart

Se där.

Se där, här hittade vi något liknade till det jag söker. Fast bara på bild. Ett par goa toffor. Det är väl bara att gå till närmsta lågprisvaruhus och plocka på mig ett par.



(Bilden är inte tagen med tillåtelse, känn er fria att stämma mig).

Länk: Följ min blogg med bloggkoll
Publicerat i: Pelles vardag

"Måste ha"-Pelle.

Drog en repa på stan nyss. Jag vet inte varför, men det är ett bra tidsfördriv. Inget direkt att köpa hade jag heller. Eller jo, jag publicerade ju en lista här på bloggen för ett par dagar sedan. Men jag vet inte, ingen brådska med de sakerna. Än, haha. Jag brukar vara sådan att när jag verkligen fått för mig att köpa en sak så brukar det bli gjort hyfsat fort. Se bara till Arkiv X-serien. Jag kom och tänka på den och en vecka senare var den inhandlad. Nej, jag menar inte att skryta. Jag ställer nog istället upp min egen dumhet snarare. Fast sedan jag flyttade hemifrån så har impulsköpen minskat betydligt, oh ja. Är det ett vuxenpoäng bara där tro? I så fall är jag stolt över mig själv.

Det enda jag i så fall impulsköper är väl kaffe. I skolan, på caféer och så vidare. Det om något är dåliga köp, för hur mycket billigare är det inte att göra kaffe hemma?! Men det där kommer väl med tiden skulle jag tro.

Jag tittade lite i skoaffärer eftersom jag är i stort behov av tofflor. Wedins är väl en jävla skitaffär. I alla fall här och i Örebro. På skylten över rulltrappan stod det "Nedvåning: barn, herr och dam". Jag kollade efter de sedvanliga affischer efter män som påvisar att "här är herravdelningen". Tre hyllor hittade jag! Tre ynka på hyllor med sju par olika herrmodeller och där är tofflorna inräknade. De kostade förövrigt fyrahundra, så det ville jag inte ha. Men tre hyllor mot damavdelningens 46547675 stycken. Jag vet att man måste inrikta sig till en målgrupp, men jävlar vilket tappert försök där, haha. Nä, det blev in toffelpjucks här inte. Inne i skivaffären letade jag efter Sophie Zelmanis nya skiva, men jag köpte den aldrig. Dålig utgift, onödig utgift, dålig utgift, onödig utgift... så tänker jag hela tiden.

Hittade en lampa till mitt fönster. För 1000 spänn, så jag la ned den. Får väl bli ännu en IKEA-lampa inköpt, haha.

Länk: Följ min blogg med bloggkoll

Publicerat i: Pelles vardag

Bloggkoll.

Följ min blogg med bloggkoll

Jo, ni missar väl inte att bevaka mig på bloggkoll.com? En hemsida som är det riktigt "stora och nya" inom bloggsfären. Mycket smart funktion faktiskt. Så klicka på orden ovan eller på här till höger sida i menykolumnen. Själv är jag i fullfärd att lägga till bevakningar, ändra informationen och annat gött skoj. Bevaka eller var fyrkantig!
Publicerat i: Bloggtips

Mer om film.

Det blir rätt så mycket filmsnack här idag, men någon ska väl det också ske? Har ni hört att det ska komma en fjärde Jurassic Park? Jag undrar mest varför? För att de andra två uppföljarna var sådana succéer? Det som irriterar mig mest med vissa uppföljare är när man väljer att döpa de i sifferordning och sedan ett par ord som förklarar den nya filmen. Till exempel så hette ju andra Jurassic Park-filmen "Jurassic Park 2, The Lost World". Varför kan man inte bara döpt den till "The lost world". Med all denna PR som skådespelare för idag så lär vi ju fatta ändå att det är en uppföljare. Ett bra exempel på en serie filmer (eller de är bara två än så länge) är de nya Batman-filmerna. Den första hette "Batman begins" och den senaste nu hette "The dark knight". Har vi inte förstått att den ändå handlar om samma gamla latexklädda Bruce Wayne (visst är det han som är Batman?).

Sen så handlar väl allt i grund och botten om att sälja, sälja, sälja. Mumien-filmerna till exempel. Den senaste sög, men drog in så mycket pengar som den gjorde enbart på sitt namn. Det enda som egentligen hade något med "mumier" att göra (i den egyptiska bemärkelsen) var väl att det vara samma skådespelare som i de förgående filmerna. Eller ja, två av de var samma i alla fall. Annars inget alls. Bara en massa stenkineser och döda hästar.
Publicerat i: Film och tv

Hajen del 2.


Nu är de nära att skjuta hajen. Jag hålle faktiskt precis här där bilden visar. Men om jag inte misstar mig så blir det väl lite fler misslyckanden först innan hajjävlen på riktigt dör. Hollywood-filmer ni vet. Värsta filmen av slaget "nu-lyckas-vi-men-nej-vänta-ett-nytt-missöde"-filmer är ändå Armageddon. Den filmen vill aldrig ta slut. Speciellt bra är den väl inte heller, har jag för mig. Bäst är väl Aerosmith-låten, hehe. En låt som de också använder i en annan film, när en tjej fastnat i en killes piercing på hans "sak" när hon.. ja, "tar honom", Då använder de Aerosmith för att göra så att halsen slappnar av och så lossnar hon. Haha. Någon som ens fattar vad jag menar?
Publicerat i: Film och tv

Sony-kamera.

Jag saknar en egen kamera att dokumentera vardagen med. Så jag letade runt lite. Det finns en hel del dyra systemkameror ute på marknaden, men en sådan behöver jag inte ha. Verkligen inte. Men jag fann denna coola kamera. Lagom avancerad och framför allt billig. Så family Nilsson, köp mig en i julklapp, hehe.

Publicerat i: På tapeten

Hajen.

Plötsligt så fungerar internet som det borde igen. Det känner väl på sig att det håller på att bli utbytt. Men av erfarenhet så har jag lärt mig att det inte är värt tanken att "det kanske blir bättre nu". Det har jag trott i fyra veckor banne mig. Kanske att det fungerar bra nu när bara jag är online? Stefan sover fortfarande och klockan är halv tolv! Men så borde det inte vara, vi frågade ju till och med om vi kunde vara online båda samtidigt. Dumt annars. Men som sagt, vad har ni andra för internetanslutningar?

Kollar för tillfället på "Hajen". Lite av en revolutionerande film när den kom. Spielberg fick hela världen att våga vägra havsbada, hehe. Hade den kommit idag, undra vad vi tyckt då. Antagligen hade den fått tvåor av recensenterna och gått back med miljontals kronor. Antagligen alltså. Så nu ska jag kolla på sjuttiotalsfrillor, högt uppsatta byxor och glasögon. Just nu, i filmen, så blir folk galna över att polismästaren vill stänga stranden efter att två människor blivit uppätna och de kan bara inte förstå varför. Haha, underhållning hade jag inte väntat mig. Eller jo, jag har sett "Hajen" för, men just det där hade jag glömt.
Publicerat i: Film och tv

Nattugglan.

Jävlar, jag är en sådan nattuggla. Imorgon är jag ledig. Lediga dagar firas alltid med att vara vaken länge. Så inatt blir det film tänkte jag. Vad för film vet jag inte än, den som lever får se. Var nyss på promenad (mitt i natten!), på så sätt är det skönt att bo i en stad, det är jäkligt gott. Varför gick jag på promenad då? Jag vet inte, klara upp till saker innanför pannbenet. Plus att jag var jävligt rastlös. Jag vet inte, kanske en blandning av de båda. Hehe. Dags att börja rullen.
Publicerat i: Pelles vardag

Blommögel.

Jag skrev ju en blogg förut också, såklart. Men internet suger hästkuk och jag trycker upp samma blogg igen.

Jo, det är så att jag har haft ögonkli och slem på hornhinnorna varenda morgon jag vaknat upp den senaste veckan. Jag har inte kunnat gissa vad det var, men det fanns där. Ett par timmar senare så var det alltid borta. I helgen när syster och Stina sov här så klagade de också på ögonkli. Eller åtminstone Stina gjorde det. Vi skyllde på varandra, att vi förkylat ned varandra hela tiden. Igår, söndag, så fick brudarna syn på mögel i mina blommor. Ett fint, luddigt lager över jorden. Inte stort, men det fanns där. Lite som akne över en tonårshud. De påstod att det kanske var det, möglet, som fick oss kliiga. Jag var ganska tidig att inte hålla med. Men förut imorse (ungefär samtidigt som när jag bestämde mig för att blogga om det här första gången) så rensade jag bort möglet. Och fy fan, jag är nog allergis mot det blomjordsmöglet. Det kliade i ögonen och kittlade i näsan på samma gång som jag satte fingrarna runt stjälken och drog upp plantan. Usch!

Äntligen har jag en allergi, wiho! Dock så är den inte fastställd ordentligt, men vad fan.
Publicerat i: Pelles vardag

Fuck internet.

Fan, vad jag hatar det här internetet! Det är riktigt sämst. Nu har det inte funkat igen på nästan två dagar. Jag blir galen! Funderar på att skaffa ett sådant där mobilt bredband, är det någon som har ett sådant? Är det något att ha? Com Hem lär jag aldrig använda igen. Men annars får det väl bli till att gå till skolan för att blogga och så, det är inte heller helt fel.

Publicerat i: Den arga kategorin

Listan.

Jag har ett litet materialistbehov just nu. Det finns en del saker jag "måste ha". Dessa ting är:
- Ett par tofflor. Jag bävar inför vinterkallt golv här i lägenheten.
- Ett par raggsockor för att tofflorna inte kommer räcka till.
- Ett par nya brallor, gärna av loose fit-typen. Farväl till stuprörsbrallorna (tackar vi för, benvärmsmässigt).
- En ny jacka. Behöver inte vara ultrafodrad heller, riktigt iskallt blir det ju inte här i landet ändå så.
- Ett skrivbordsunderlägg. Det är jävligt svårt att skriva direkt på bordsskivan, den är rätt så skorvlig.
- Sophie Zelmanis nya platta.
- Veronica Mars säsong 2 (24 september, YES!).

Mycket av detta är faktiskt saker man "måste ha". Eller allt är fan saker man måste ha. Jag får kirra lite på listan någon dag snart. Kanske när jag är hemma i Närke.

Publicerat i: Pelles vardag

Byråkratplugg.

Okej, så jag håller på och läser "journalistguiden till att intervjua byråkrater" på engelska. Det är utan tvekan den mest svårtydda text jag läst. Stundvis åtminstone. Oftast kan man fatta meningarna genom att läsa ett helt stycke i texten, men nu jävlar alltså. Det går inte. Jag tror jag läser om var, när och hur man ska intervjua en byråkrat (hur fan de nu väljer att definiera det är också jävla skumt). Tråkig text är det också, sa jag det?

För fyra timmar sedan så bestämde jag mig för att sätta mig och börja plugga. På den tiden har jag kommit två och en halv sida av cirka tio. Annars så har jag gjort följande:
- promenerat.
- druckit kaffe. Tog en lång fika mitt i allt "pluggande".
- kollat schemat eftersom det jag har utskrivet inte var lika roligt att kolla.
- bloggat.
- lagt ut bilder på Facebook.
- kollat på "Scrubs".
- stört Stefan när han "pluggar".
... och så vidare.

Tråkigt plugg får mig jävla aktiv på annat. Som nu, när jag har en siljon byråkratsidor kvar så tänker jag på att ordna upp iPoden. För det "kan inte vänta". Asch, en riktig spark på arslet och ett par skällsord skulle jag behöva.
Publicerat i: Okategoriserbart

Random blogg.

Nu har syster och Stina åkt hem. Det är så tråkigt, det känns som om besöken bara hinner komma hit innan det är dags för de att dra igen. Lite Anna-abstinens har försvunnit i alla fall, vilket känns skönt. På fredag besöker jag Närke i fyra dagar vilket också det ska bli trevligt. För första gången på alla veckor som någon har hälsat på och åkt hem så mår jag inte dåligt. Det är inte för att det "bara var" Anna och Stina den här gången, jag mådde ju piss när Stefans päron drog hem häromveckan för sjutton, hehe. Nä, men jag har nog vant mig vid tanken. Mer eller mindre. Att alla man känner bara drar och det blir inte mer än så. Skitsvårt att förklara verkligen! Men det är känslor som börjar bli något lugnare i alla fall.

Pratade med Sandra i en halvtimma i fredagskväll, jävlar vad jag saknar den kvinnan! Men i helgen kommer jag till jobbet, även om jag så inte ska jobba. Hehe. Hon skrev en lapp till chefen som sa att jag kunde jobba lite på dagen (på hennes skift såklart). Egentligen ska jag vara ute långt mycket tidigare med mina jobbönskemål, men jag tänkte att när jag ändå är hemma och om någon blir sjuk så... det är ju de tiderna nu. Se bara i klassen, varenda jävel sitter och hostar snor. Kunde man se bacillerna som svävar runt omkring oss så skulle det vara en grönt (för de är gröna enligt mig, bacillerna) moln så tjockt att föreläsaren (för vad annars) inte skulle synas.

Veckan som kommer:
Måndag, föreläsning klockan 15-17
Tisdag, ledig.
Onsdag, gruppindelning (YES!) och första grupplektionen klockan 13-17.
Torsdag, ledig.
Fredag, föreläsning klockan 10-12. Hem till Närke vid halv tre och återkommer måndag kväll.

Nu måste jag återgå till en byråkratisk text vi ska ha läst tills imorgon. På engelska! Kryptisk jävlar!

Publicerat i: Pelles vardag

Lily Allen-nytt.

Fan, jag kan inte få nog av Lily Allens nya "singel". Som antagligen inte ses som en singel. "Guess Who Batman (Fuck You Very Much". Den är fan årets bästa låt hittills, lite av en uppföljare till "Smile" från förra skivan. Att den nya plattan ständigt skjuts upp gör mig jävligt arg. Lily också tydligen, eftersom hon skrev i bloggen sin att hon ledsnar på skivbolaget som dröjer på släppet hela tiden. Troligtvis kommer den släppas till nästa vår! FAN HELVETES JÄVLA KUK!

Hur som helst, den tiden kommer väl den med. Dags för att börja pimpla vin och äta kräftor.

Publicerat i: Den arga kategorin

Stisteannpell.

Jag är trött! Gårdagen var grymt rolig. Halv tio kom syster och Stina hit med bussen. Här bjöds det på trerätters och vin. Vi drog i oss en hel baginboxare på fyra personer. Det blir inte jättemycket egentligen, en flaska var ungefär. Till förrätt var det baguette med vitlökssmör och tomat. Varmrätten var fläskfilé i örtsås med ungsbakade potatisar och till efterrätt riktig (observera "riktig") vaniljglass. Sen så blev det Singstar hela natten lång tills vi somnade runt tresnåret. Jag och Anna sov skavfötters i min säng (vilket inte skett på flera år), Stina slängde vi ut på hallgolvet och Stefan sov i sin säng. Det var skittrevligt.

Idag har vi gått på stan i timtals, handlat mat inför kvällen kräftskiva. Jag hittade ett par grymma pjucks också, skitsnygga var de! Sen så blev det inköp av mer vin och ett nytt Buzz-spel med allmänbildningsfrågor. Lite skoj att ha frågor om allt möjligt och inte bara om musik eller film. Får se hur det går. Antaligen vinner jag (det gör jag ju jämt, hehe).

Den här bloggen blev inte så informativ. Eller jo, det är väl det den är om något. Kanske inte så underhållande, men ni vet vad vi är upptagna med. Mer bloggar kommer i veckan, kanske ett par imorgon också. Men definitivt i veckan. Är skitledig då, så då har jag inget val banne mig.
Publicerat i: Fest och fylla

Oxpyttsos.

Om ett par timmar rullar Anna och Stina in med bussen här till Norrköping. Jävlar vad vi har städat här i lägenheten. De jävla dammråttorna hade utvecklats så mycket att de hade banne mig hade ben och kunde föra sig framåt utan vindpustar. Under sofforna har hela städer byggts upp, dammråttebilar förs frammåt med hjälp av bensinbilar. Fönstren står på vädring. Det känns inte så attraktivt att skylta med den oxpyttlukt som hägrat i lägenheten. Märk väl att det var maten vi åt i måndags. En rejält härsken doft!

Vi ska bjuda på tre rätters. Eftersom jag inte längre kan, eller vill, vara den goda sonen (av det faktum att jag flyttat) så övergår jag till vara den "goda brodern" alternativt den "gode värden". Samtidigt som jag varvar med att vara att vara den "slarvige lägenhetskamreten" och den "lata vännen". Men det är väl så att man inte ska slita ut sina goda sidor. Är det inte fler än jag som lärt mig det? Hehe.

Så kvällen lärdomar är:
- Oxpytt stinker!
- Damråttor kör bensinbilar!
- Slit inte ut dina goda sior!

(Det tog mig en dryg timma att skriva det här, fan för distraktionsmoment!)
Publicerat i: Okategoriserbart

Inga mer föreläsningar!

GAH! Jag orkar inte mera föreläsningar! Sitta tyst i två timmar, gå på lunch i en timma och återkomma för antingen en ny föreläsning eller paneldiskussion i två timmar. Det låter ganska soft, det är ganska soft. Men som sagt, vi har inga tentor, vi får inga uppgifter av det vi får höra, så vad fasiken bör man anteckna? Vad ska man anteckna? Nä, lärarna spårar allt för ofta ut, det blir lätt flummigt och jag blir irriterad. Sen så har jag jävligt svårt att yttra mig på diskussionerna, vilket leder till att de flesta av oss sitter som enstöringar tyst och stilla. Jag känner mig rätt så korkad. Plus att jag känner ingen direkt kontakt med någon - än! Pratar lite med Linnéa och compani, de är roliga. Grupparbete gör mig social. På onsdag börjar de äntligen!

Jag är ganska bitter låter det som, men så är det inte. Jag gillar de flesta i klassen, men de känns som främlingar. Jag är för pratglad för att få sitta tyst och stilla, det är nog det allt grundar sig i. Sen så är det ganska gött med föreläsningar. Men inte tre veckor i rad. Försök att lida med mig, jag gillar det!
Publicerat i: Skola och jobb

Lunch.

(En tidig blogg från lunchen, men internet krånglade igen).

Lunch! Har precis ätit makaroner med konserverade köttbullar i brunsås. Skitäckligt. Smaken är det väl inget vidare fel på, men de där köttbullarna! Usch, de är fuktiga och mjuka. Bara man slänger in de i käften så är det som om de absorberar och glider ned i halsen. Utan att man behövt tugga det minsta lilla. Nä, en burk kvar och aldrig mer igen det där äckliga skiten. Påminner om Peace and Love 2006 (tror jag) när vi sa och åt de där, efter att ha tillagat de på triangakök. Fy. De är ännu äckligare om man sitter i trettio graders värme, vill jag lova.

Sitter och kollar på MTV och tro det eller ej, det är musik på. "Rewind", det är ett program jag gillar. Nyss var det "Seven nation army" med The white Stripes. Det året när den kom var ett grymt år - musikmässigt. Det kom så jävla mycket bra. Eller så är det bara jag som hängde med mer då, kanske? Inte via MTV då kanske. Snarare allmänt. Fast om jag inte misstar mig så tror jag det var då som vi fick kabel-TV. Jupp, så är det. Jag är kabel-TV-färsking. Sen blev jag beroende av Vänner. En oväntad bieffekt av det hela. Alla pratade alltid om Vänner, så det var dags att jag hoppade på trenden. Jag blev mer än beroende. Fast nu tycker jag den serien suger ganska mycket. Sett den många gånger.

Vilken givande blogg, eller hur? Mitt övertittande på TV-serier har jag aldrig nämnt förr. Pff, det är dags att rannsaka mig själv samtalsämnesmässigt. Någon som har något tipspå hur man gör detta?

Publicerat i: Pelles vardag

Morgon-TV

Jag klev upp nyss och är nu helt klar. Jag vet inte hur jag funkar, för det verkar inte spela någon roll alls hur länge jag sover, jag blir ändå klar tidigt. För ett par veckor sedan fick jag för mig att gå upp åtta, för att verkligen "hinna". Tilläggas bör att jag börjar tio de flesta dagar. Jag hann ju stort. Jag vet inte vad det beror på, men jag gissar på att det hänger kvar från tiden då man bodde på landet och var absolut tvungen att kliva upp två timmar tidigare för att hinna äta frukost, kamma frillan, gå till bussen, åka bussen, nyta buss, åka mer buss och sedan vara framme i skolan. Allt efter cirka två timmar som man varit uppe. Men nu, nä jag kliver upp nio och blir ändå klar kvart över. Jag skyndar mig inte ens! Sen så tillhör jag väl skaran som faktiskt gillar att vara vaken ett tag innan man kommer till skolan eller jobbet. Jag får för mig att om jag inte kommer någorlunda pigg till något av de ställena så blir jag inte pigg på hela dagen, hehe.

Hur tar jag dö på tiden då, dessa tidiga morgontimmar? Morgon-TV är skit. Hör bara: Top Model på trean, Nyhetsmorgon på fyran, Nyhetsmorgon-wannabe på SVT, Vakna med the Voice (som jag faktiskt gillar lite, speciellt Crawford) och ett sådant där "ring-in-och-vinn-pengar-program på sexan. Häromdagen så sa hon, programledaren, att "du måste vara arton år för att ringa in eller har målsman tillstånd". Får man ens säga så? Arton och där med basta, inte lura en massa tretton åringar. Dessutom, hur löjliga är inte de där jävla spelen? Ett "kvinnonamn på fem bokstäver" och det är alltid gissning nummer hundrasjuttiotre som får rätt. Jag tror de har en lista lång med namn och ju längre spelet går ju fler namn stryker de tills de har det sista på listan kvar. Någon som fattar hur jag menar? 

MTV har vi väl också, men där spelar de ju aldrig musik dessa dagar. Och gör de det, hur bra är den oftast? Jag gillar bara "Top 10 at 10". Om det är någon bra kategori eller något, hehe. Nu ska jag iväg ha föreläsning om publikt skrivande. KUL! Jag menar det verkligen. Återkommer till lunch!
Publicerat i: Okategoriserbart

Ettusentvåhundra.

Yes, jag är klar med min artikel. Det fick bli om kändisskapet från Norrköping. Pernilla Wiberg, Claes af Geigerstam och compani. Jag är rätt så nöjd med resultatet faktiskt. Annars då, vad har jag gjort idag? Inte ett piss. Har tvättat och bytt lakan inför systers ankommande imorgon. Annars så har jag inte ens lämnat lägenheten. Skolan sög idag, bara en massa prat om Norrköping som potentiell kulturhuvudstad 2014. Vilket ingen tror kommer ske, men det är tydligen värt att ägna fyra timmar åt att diskutera, hehe. Sen så har jag läst texter som vi ska läsa imorgon och på måndag redan ikväll. Effektiv jävlar. Så detta är alltså varför jag, trots att jag inget hellre vill, fortfarande suger hästarsle på att blogga. Pff!

På tal om något helt annat. Ni minns de där böterna jag och Stefan fick efter festande i Linköping? Jo, Stefans mor blev så jävla förbannat att hon ringde till SJ och frågade om man verkligen ska ta en så pass hög tilläggsavgift och sådant. Hon fick till svar att "ja, det får man. Det har regeringen bestämt. Hade de varit över tjugofem så hade det fått betalat 1200". Jag satt nästan i halsen när jag fick höra. Så om man är över tjugofem och glömmer betala femtiofem spänn så ska man få över tjugo gånger originalpriset? Det är så jävla idiotiskt! Inte ens de som skiter i att köpa biljett ska behöva böta så mycket. Nä, det där med pendeltågen i Östergötland kan vara något av det sämsta jag upplevt. Skitdåligt!

Och nästa helg åker jag hem också, det ska bli gött. Borde kanske varna alla där hemma? Eller "varna"... säga till. Biljetten var inte billid inte. Boka tidigt-rabatten måste jag börja planera lite bättre, faktiskt.


Miljonprojektet inför 2014 som ingen tror kommer gå i hamn.
Publicerat i: Pelles vardag

Kalasmottagningen.

Haha, gårdagen var en flopp! Aldrig har jag känt mig så jävla vilsen. Och uttråkad på samma gång. Vi drar det från början. Klockan halv sju tåg man tåget mot Linköping (eftersom man är för dum för att ta gratisbussen med LiU-kortet). Så femtiofem spänn senare och tjugo minuters tågtid så var vi framme. Promenaden mot Cloetta Center ägnades åt att fundera över vad fan vi var på väg till, för jag hade i alla fall ingen aning vad Kalasmottagningen var för något. Inte en susning. Och eftersom man var lite småförkyld så är det ju lätt att vara ganska negativ. Typisk svensk ni vet.

Väl på plats så hittade vi ett öltält på en parkering. Som nu var stängt. Vi nog lite sent, tror vi. Om man skulle se till schemat. Så istället gick vi inåt mot arenan (eller vad man bör kalla det, hockeyrink?). Två köer fanns det att välja på, en för stå- och en för sittplats. Jag vet inte varför, vi fattade nog inte vad vi gjorde, så vi gick till sittplatskön. Gamla och trött som vi är. Hehe. Kom in efter visitation (ifall någon skulle ha med sig sprit eller bomb) och kollade mot baren. Den var mer än överfull och man var tvungen att dricka där inne (som vi förstod det), så vi gick i stället och satte oss. Vad satte vi oss för? Jag vet inte rikigt. En massa kårspex och rektorsprat. Jag gillar bandet som har lite Österrikiskt tema och feta blåsorkestern. De är grymma. De såg vi för två veckor sedan på Mûnchen Hoben också, de var lika bra då. Om inte bättre. Så efter lite rektorsprat så bestämde vi oss för att gå runt och kika lite, eftersom man lätt blev lite uttråkad där man satt.

Jag skulle nog säga att... ja, en kvart senare gick vi där ifrån. Det var inte min grej i alla fall, det är en sak som är säker. Mest för att jag kanske haft för stora förväntningar. Eller för annorlunda förväntningar, jag vet inte. Vi stannade inte ens och kollade på Mando Diao. De har jag sett 1445678 gånger för och de har fått mig sömnig varenda gång jag sett de. Så ja, vi var skittråkig och sjuka som åkte hem. Fler följde tydligen vårat exempel. En i klassen hade bara varit inne och vänt för att hon, precis som vi, inte fattade vad hon gjorde där. Många hade också stannat kvar och var till klockan tio-föreläsningen precis hemkomna från efterfest. Starkt, roligt och lite galet!

Dags att laga mat.
Publicerat i: Fest och fylla

Facebook-nytt.

Tre uppdateringar om min Facebook. Jag är inget jättefan av Facebook. Det har jag aldrig varit. Men mina fingrar har styrt mig dit mer och mer de senaste veckorna. Det måste betyda något.


1. Jag har krossat gränsen för hundra "vänner". Med andra ord personer som är ytligt bekanta, en del forna skolkamrater och en del välbekanta nunor. Lyllos mig!


2. Jag vet inte hur denna lista såg ut förra gången jag la upp den, men tydligen är jag framröstad som nummer ett på följande punkter:
- mest konstnärlig.
- mest pratsam.
- bästa resekamrat.
Konstnärlig, jo tjena! Pratsam stämmer nog och kanske resekamrat med, det är väl upp till andra och döma. Vilket de tydligen gjort.


3. Jag ska bli en fena på att uppdatera min "bloggstatus" som jag använder Facebook till. Och den hjälper vill jag lova. De dagar jag inte ändrar den så syns det i statistiken. Coolt. Jag ska bli bättre som sagt.
Publicerat i: På tapeten

Sjuk eller trött?

Snart ska snart iväg på Kalasmottagningen och fan vad jag inte är laddad för det. Jag är rätt så sjuk tror jag eller jag håller på och bli det. Det blev så jävla dumt i morse med allt. Somnade runt fyra inatt och skulle upp åtta, så jag tänkte att jag skiter i skolan idag. Det var bara två timmar föreläsning under dagen, så jag passar på att ta sovmorgon till en elva-tolv istället. Så att jag skulle orka med kvällen alltså. Tror ni inte det kommer några Telia-snubbar som ska dra en massa kablar då? Jo, så klockan nio klev de på. Borrandet höll på till tolv, hela tiden låg jag i sängen och försökte slumra till. När jag gav upp efter tre timmar så klev jag upp och skulle slå på kaffe. Då kommer herr hantverkare och säger att de var klara och tackade för sig. Typiskt. Så jag var för pigg att somna om. Istället blev det att städa lägenheten. Två och en halv dagars disk och sopor utan dess like klädde köksbänken, så vilka andra val hade jag?

Så nu mår jag som jag mår, vilket kanske är en bieffekt av för lite sömn snarare än förkylning. Vi får hoppas på det i alla fall. I helgen kommer syrran och Stina och hälsar på, då ska jag vara frisk! Om jag än måste så får jag väl sjukskriva mig i morgon. Ligga och dega hela dagen. Skriva klart artikeln och så.

Men det är så jävla typiskt att man ska känna sig för trött eller sjuk när det stundar roligheter. Men, men... jag får väl dricka bort sjukan ikväll. Träffa Johanna ska jag försöka göra också, det är alltid skoj!
Publicerat i: Pelles vardag

Kall lägenhet.

Fan, fan, fan! Jag är så jävla arg för att jag inte bloggar på som den idiot jag är. Nog med dålig självkänsla nu. Jag har faktiskt pluggat så att jag är ledig till helgen då syster och hennes vän kommer över. Kräftskiva och SingStar hela helgen, det kan nästan inte bli bättre. Min artikel (som jag tidigare nämnt) kommer att handla om "kändisorientering" och jag tror jag kommer bli hyfsat nöjd med den. Man vet ju inte sådant där förens efter den andra titten. Just nu så blir det ju bara ord som man skriver ned utan att vidare "tänka" på vad man skriver. Det är så jag jobbar i alla fall. Det brukar sluta upp ganska bra.

Det är svinkallt i vårat hem. Jag får feta julflashbacksen, då det gärna får vara jävligt kallt så att man fryser armarna av sig. Det är lite deppigt att man redan andra september måste känna (vad som i alla fall känns som så just nu) vinterkyla. Hur blir det då inte i vinter? Eller, vad är det jag säger. Vinter blir det ju inte längre. Allt är ju bara en lång höst. Så är det ju förövrigt hela året när jag tänker efter. Våren är höstig, sommaren är grå och tråkig och vintern är mild och mörk. Hur som helst så har vi bestämt att det ska bli bot och bättring på kylproblemet och ska köpa sju dussin värmeljussakshållare. Detta tills man slår på elementen. Någon som vet när det brukar ske? Jag har fått lära mig att det sker ett speciellt datum. Säkert första oktober. Känns som en evighet.

Nä, lägga pengar på varma tofflor och raggsockor blir det till att göra. Ju förr desto bättre, men inte imorgon. Då är det Kalasmottagningen,öl och Mando Diao. Minus på MD-intresset dock, men trevligt blir det nogt allt.
Publicerat i: Pelles vardag

Blogguppdateringar.

Nu har jag ändrat en jävla massa i bloggen, ifall att det nu skulle ungått någon. Nygammal header, ny personlig text, ny bakgrund, flyttat upp favoritbloggar, nytt foto (från alperna och inte vidare snyggt, men...) och en hel del andra småsaker. Tycks? Kritik mottages gärna.

Har inte hunnit med så mycket bloggar ändå, som jag trodde jag skulle göra. Har haft tvättid och klurat här en hel del. Nu kommer jag göra reklam för mig själv på Bloggkoll. Börja prenumerera idag! Smart funktion som fan! Ikonen finner ni här till höger sida. Dags att gå upp (japp, tvättstuga på vinden) och hämta tvätten. Ciao.
 
Publicerat i: Pelles vardag

KSM-nytt.

Det känns rätt så pinsamt att besökssiffran här igår var tokhög och att jag bara skrev en enda blogg. Men, men... som man bäddar får man ligga. Med det så menar jag väldigt få timmar. Jag ska bloggkämpa veckan som kommer, det lovar jag.

Morgonens prat i klassen var festen i lördags som jag uteblev ifrån på grund av plugg. Det lät som om jag missat något, faktiskt. Men jag var faktiskt tvungen att plugga och igår hade jag inte orkat och idag skulle det vara inlämnat. Karriären framför allt. Om det nu blir någon sådan, haha. Jobben haglar ju inte precis över en när man gått utbildningen jag går. Men jag ser det hellre som så att jag gör något jag gillar, som är skoj än att göra något bara för att det är chans att man får jobb med det. Många tänker så, man får tänka så, helt klart. Men tanken på att ligga dödsbädden och känna att man inte åstadkommit något och bara jobbat på ett jobb som man vantrivts på. Det låter inte vidare lockande.

Inlämningsuppgiften blev väl sådär. Frågan jag hade svårast med formulerade jag bäst, men annars så är jag väl lagom nöjd rakt igenom. Inte det bästa jag gjort, men det trodde jag inte det skulle bli ens innan jag börjat. Förhoppning så får jag godkänt i alla fall. Godkänt är förresten det högsta betyg man kan få, om jag förstått saken rätt. Eller om det var VG? På Örebro universitet så vet jag att VG är högst, men här var det något annorlunda... Några i Linköping får till och med sifferbetyg. Det är coolt.

Skrivuppgift nummer två kom idag. Jag vet inte om jag får skriva det här, men jag kör på ändå. Vi ska skriva en artikel om valfritt ämne, bara det har någon liten grund i Norrköping. Och med dessa inlämnade artiklar så delas vi senare in i våra boxgrupper som vi ska vara terminen ut, tror jag. Så vi delas alltså in efter ambition och intresse. Bland annat. Många tycker nog mångfald är viktigare, men jag gillade det konceptet. Sen när det här projektet är slut så blir det säkert en ny uppgift och en ny indelning efter andra mått. Jag diggar det skarpt! Och att skriva är aldrig fel, det heller! Nu ska jag bara lista ut vad det ska bli om... jag fingrar lite på den lokala musikscenen eller något. Men jag får återkomma med mer om detta.
Publicerat i: Skola och jobb