Mr. Everdeen.


Smickrande.

Har man inte tid att läsa om dagarna, då ställer man klockhelvetet och läser innan jobbet. Hundratjugo sidor avklarades nu på morgonen och nio svidande blad är kvar av Revolt. Det är löjligt lite vad fan, att man inte kunde hunnit med dessa också.

Varför pissar alla på den här boken förresten? Det tycks vara den allmänna åsikten hos alla som läst de tre böckerna, att den här skulle var ren skit i jämförelse. Jag håller inte med. Alls. Den följer storyn bra och det blir en naturlig utveckling av händelseförloppet.

Och på tal om inget, i natt drömde jag att Juliette Lewis och Robert De Niro var tillbaka på båten i Cape Fear och hade sex. Det var intressant. En hårig historia.


KATEGORI: Pelles vardag

Året (med Pelle) var 2010.

I sedvanlig ordning så är det dags för att summera året som gått. Jag
pallar inte att dela upp det i kategorier eller månadsvis i flera inlägg, så vi kör allt i ett svep.

ÅRETS RESOR - Det blev fem dagar i den italienska huvudstaden med rödtjut och matsyltor. Vi såg folk lipa över bortgångna påvar, kypare som sa "att service var inkluderat i priset" och besökte alla stora turistfällor. Överlag får Rom mer än godkänt. Härligt ställe!

Mot sommaren så tågades det ned till Köpenhamn och rödtjutet byttes ut mot Carlsberg. Av alla tripper jag gjort runt om i världen, så har inget kostat så mycket som just Köpenhamn. Den danska kronan är svindyr och hålet i plånboken smärtade efter fyra dagar. Men det var förjävla trevligt. Bada mitt i staden kunde man göra också, det var skitgrymt. Efter dagarna i Köpenhamn så tog vi tåget upp till Karlstad och gick på The Beach Boys. En konsert som vi vi värmde upp med ett par boxar vin och solsting. Mådde som smör dagen efter! Trädde Bea gjorde jag också, som var den första (utanför min bekantskapskrets) att komma fram och berömma mig för min blogg! Kul jävlar!

2010 OCH DESS MUSIKUPPLEVELSER - Liveåret blev relativt svalt för min del, jag brukar vanligtvis se bra mycket mer än vad jag gjort just detta år. Men höjdpunkten blev i alla fall M.I.A i Slottsskogen, på årets upplaga av Way Out West. Kvinnan är ett geni.

Årets album faller på I Blame Coco's debutplatta och JJ's tredje mästerverk. Robyn ligger också högt i toppen med sin Body Talk part 1.

TV-ÅRET - 2010 var de gamla favoriternas år. Jag har fortsatt att gilla Glee, fastän jag tycker att säsong ett var snäppet vassare än säsong två, som började sändas nu efter sommaren. Annars har året (och vardagen) mest influerats av mästerverket Six Feet Under. En serien som avslutades redan 2006 och som jag i år såg två gånger inom loppet av tre månader. Jag kan faktiskt gå så långt att säga att man inte är sig riktigt lik efter fem säsonger om döden. Alla bör, för sin egen skull, välja att bekanta sig med familjen Fisher. Och slutet, låt oss inte glömma slutet! Världens bästa jävla slut - alla kategorier!

INKÖP 2010 - Dryg punkt på en årskrönika, jag vet. Men ens blåa Peugeot kan inte gå förbi obemärkt. Jag lånade till mig frihet på fyra hjul och slapp på så vis risken av behöva cykla till jobbet i minusgrader. Men jag låter det inte gå överhand, utan kör bara bil när det är högst nödvändigt och kör "ecodriving". För miljöns skull! Och cykla kommer jag fortsätta med, så snart jag kan igen.

(iPhone nämns inte just nu, då jag bara ägt denna i knappa veckan).

KROPPEN - I brist på tid så har jag fått mig mindre motion (!) än vanligt. I stort sett inget mer än cyklingen till jobbet. Som visserligen är en rutt på två mil tur och retur. Under mars månad så blev jag också påkörd bakifrån i bilen. En knölig Golf och en ömmande nacke under drygt två månader blev resultatet av det. Men idag är allt bra.

SVERIGE 2010 - Katastrofvalet, som influerade Facebook i den mån att jag övervägde att gå ut skiten, var väl årets samtalsämne. Med all rätt. SD's intågande är ett jävla skämt! Jag har alltid varit emot det "partiet" och kommer alltid vara emot det. Till mångas förtret. Jimmy Åkesson = årets jävla original.

NILSSON - Blev farbror till skrikiga Arwen (också mer känd under sitt riktiga namn) och fick beskedet att jag under 2011 dessutom kommer bli morbror. Tvillingen drog till Hallsberg och bosatte sig med sin flickvän. Jag är blev syskonskarans femte hjul, men orkar inte bry mig värst om det.

ÅRETS LÄSNING - Triologin om Hungerspelen är utan någon som helst tvekan 2010 års bästa läsning. Om 2009 var mitt Stieg Larsson-år, så faller 2010 på Suzanne Collins. Den här kvinnan har skapat ett framtidsäventyr om ett fallet USA och det är så jävla bra. Det är rått, blodigt och så jävla spännande att magen vänder sig ut-och-in flera gånger om. Läs för i helvete dessa böcker!

BLOGGEN - Bloggandet är fortfarande lika jävla roligt och min moster blev förundrad när jag "höll på med det här fortfarande". Många tycker jag blivit lite fegare i mina texter, men jag tror nog snarare jag bakat in mitt surmulna tyckande lite  bättre. Kommentarerna har hamnat lite på efterkälken, då jag jobbat upp lite mer timmar på wörket. Jag försöker fortfarande hitta någon balans i det hela.

Julkalendern har (av naturliga orsaker) tagit mest plats under december månad. Lyckat jävlar blev det! Vinnarna har fått sina kickasspriser (och illaluktande strumpor). Nästa års kalender ska bli bättre!

OM 2011 - En tripp till London är under planering, en solsemester ser också ut att bli av, ett par festivaler ska hinnas med och en julfest mitt i sommaren kommer att ske. Jag ska bli aktivare på bloggen och försöka ta för vana att svara på kommentarer direkt. Under maj månad så ska Legolas komma till världen, så det blir alla tiders!

Det kommer bli ett bra jävla år!


KATEGORI: Pelles vardag

Give me arton, Dolly Parton.


Päronen landade ett exemplar av kulttidningen Ding Ding Värld här om månaden. Årgång 1993. Någon som minns? Skiten kom på nittiotalet och innehöll roliga artiklar. Oftast hyfsat osanna. Men grymt koncept, återinför den igen!

Kom och tänka på en sak när jag läste en "artikel" om "den vattenfyllda behån som gör din byst större utan ingrepp". Här i skriver man att "även den plattaste kvinnan kan se ut som Dolly Partons storasyster". Könsrasism och den grava frånvaron av genustänk åsido, jag undrar vad som hände med Dolly Parton som silikonikon. När jag var liten, då var Dolly Parton den man drog till med när man skulle prata om stora brön'. Vilket hände oftare än man kan tro.

Man saknar det lite. Jag är beredd att lägga all skuld på Linda Rosings intågande i Big Brother 2003. Eller hände kanske något innan?


KATEGORI: Okategoriserbart

Den moderna musarmen.


Sex dagar av intensivt Wii-spelande har lett till en sargad tumme. Den moderna(re) varianten av musarm. En skada som jag för övrigt alltid tyckt låtit lite pervers, som en bieffekt av för mycket onani.

Alltså: jag har fullt upp med Nintendo-spelande, därför fortsätter jag sega i bloggosfären. Ikväll blir det jobb igen. Men gästerna i huset åker snart hemåt för nyår, så då blir allt till rätta här. Håll ut! Och håll hårt!


KATEGORI: Pelles vardag