Hjälmen.


Den vanligaste frågan som aldrig ställs här inne, det är frågan om hur jag vet när det är dags att klippa mig. Jag har svarat på den här oställda frågan förr, om jag inte minns helt åt helvete fel. Och det är när frissan börjar likna Bieber-hjälmen, detta episka emosvall som Justin Bieber bär på.

Det är han jag gestaltar på bilden ovan. Lägg märke till fredstecknet, de uppdragna ärmarna och huvtröjan. Detaljerat skit.

Woah-woah-woah-woo!
Publicerat i: Pelles vardag

Svamp i munnen.


Så allt slutade med svampen. Veckor av utslagstävlingar och kommentarsfiskeri är över. Jag tror egentligen att det blev dött lopp mellan morteln och den här vattniga tvättsvampen, men päronen hade inga planer på att bara ge mig en mortel värd femhundra spänn.

Istället fick jag en kaffebryggare. En ny. Med timer! Nu kan jag klocka kaffekokningen och slippa besväret att behöva stiga upp tidigare på morgonen.

Åter till svampen. Från och med nu finns det en svamp i headern. Klicka på den! Kanske att innehållet uppdateras till och från, vi får se.
Publicerat i: Okategoriserbart

LDN ffs!


Nu kom jag på en sak jag glömt berätta, en annan har ju bokat en resa till London. I slutet av maj far jag dit och firar in försommaren på bästa sätt. Vi ska gå på Primark, krama Big Ben, besök marknaden i Camden Town, strosa bland husen i Notting Hill och dricka rosé vid Themsen.

Närå, flämt åsido. Jag är för c00l för sådant tjafs. Dessutom har jag har redan redan gjort London by rookieguide en gång (dock inget av ovanstående nöjen), så den här gången har jag bara tre saker jag vill försöka få gjort:
1) gå på puben där Jack the Ripper hade ihjäl ett av sina offer.
2) besöka London Dungeon (det stället har jag visserligen besökt förr, men gör det gärna igen).
3) våldgästa Josephine Bornebusch och tvinga henne dra Mickan-lines en hel natt.

Om man bara kunde kombinera några av punkterna...
Publicerat i: Resa

Viagra ger pengar.


Satt precis och läste igenom kommentarerna från förra inlägget, om flytten på fredag. Slängde ett getöga till höger och fick se att samtliga Google-annonser handlade om antingen målarfärg eller flyttfirmor. Jag har förstått nu att annonserna anpassar sig efter innehållet, men jag tyckte det här var lite ballt.

Så jag klickade in på Bones-inlägget som jag skrev för ett par dagar sedan, i hopp om något sensationellt i annonsväg. Bones = boner = erektion = Viagra = enorma mängder klick = cash. Men inget Viagra. Istället fanns där en bildannons för en dejtingsajt. Så halvt rätt.

Och på tal om boner, vinnaren av DVD-boxen blev Jonesy. Congrats, mate! Skickar skiten så fort jag lyckats lokalisera den bland alla flyttkartonger.
Publicerat i: Okategoriserbart

Fem dagar kvar.


På fredag är det alltså dags, då får jag nyckeln till nya lyan. Inflyttningsdagen till ära så kommer det långväga besök som ska hjälpa mig med kånkandet av kartonger och målandet av möbler. Det kommer bli förjäkla trevligt. Känns gött att flytta in på en fredag också, då kan man passa på att göra grannarna lite snea mitt i deras "fredagsmys".

Passade på att handla på mig lite nytt skärp idag också. Dyraste inköpet falller på hinken med snickerifärg. "Dyrast" i den bemärkelsen att det egentligen är en nonsensprodukt. Någon som fattar mitt resenomang? Sexhundra spänn för vitt blask är en jävligt dyr utgift när det kommer till att måla om nedgångna köksmöbler. Men det är antingen Beckers lyxfärg eller mögelgröna fläckar som gäller, så då är ju valet någorlunda lätt.

Ett diskställ blev det också. Vuxet much.
Publicerat i: Pelles vardag

Dagens tant.


När jag var på jobbet förut så ringde det tväraste stycke tant jag någonsin fått äran att byta ord med. Hetlevrad var bara förnamnet.

[Ring! Ring!]
Jag: "Det är Pelle!"
Tant: "Du, varför det ska det behöva vara så jävla svårt att få tag på ert nummer?"
Jag: "Ursäkta?"
Tant: "Ja, varför ska det vara så svårt att få tag på telefonnumret till er?"
Jag: "Vad menar du? Det finns både i telefonkatalogen och på internet, det har jag själv kollat upp".
Tant: "Nähä då! Jag har faktiskt kollat och jag hittade då inget!"
Jag: "Ja, det var ju olyckligt. Hur kan jag hjälpa dig?"
Hon: "...så nu förstår du, nu blev jag tvungen att ringa nummerupplysningen!"

Woppti-fucking-do! Människan fick ringa nummerupplysning och fråga efter ett nummer? Så beklagligt. Jävla IQ kylskåp. Jag hatar när jag faller offer för bittra pensionärers klagomål. Som allt för ofta är baserade på absolut ingenting.
Publicerat i: Pelles vardag

Vikten av ett par bra kalsonger.


Bilden är ett montage.

Varför slängar man inte underkläder som inte gör en något gott? Det är knappast på grund av snålhet. Mer lathet. Som idag, då har jag vandrat omkring med ett par fillingar med passformen för ett mindre foster. De har skurit in, farit upp och åkt ned. Resultatet av detta: ett schysst skavsår från norr till söder.

Ser ni någon gå bredbent på stan - ignorera personen. Det kan vara jag.
Publicerat i: Pelles vardag

Balsamera mig.


Jag har under de senaste veckorna gjort slut på nästan en hel burk Tigerbalsam. Jag har varit stel i nacke och rygg. Det har varit en smärta som oroat och jag har gjort mitt yttersta för att utreda den. Och efter en lång utredning så har jag kunnat sortera ut drag, fel kost och för lite motion som en av orsakerna till min knaggliga rygg.

Och så idag kom det yttersta genombrottet, jag löste skiten! Anledningen till min sveda och värk har varit päronens databord från Jysk och deras cheap ass fyndhörnestol. Inget ont om Jysk, men det här bordet är från Space Invaders storhetstid och fritt från både standardmått och ergonomiska fördelar. Att jag inte begrep det tidigare är fan ett under.
Publicerat i: Pelles vardag

Ett hämndinlägg.


Twitter sköljs över av "Peter Coffin versus Xiaxue"-inlägg. Jag hade ingen aning om vem någon av dessa personer var, och efter en snabb googling så kom jag fram till att den förstnämnde är en manlig YouTube:are och den andra (Wendy Cheng) en kvinnlig bloggare från Singapore.

En snabb sammanfattning över vad som hänt:
1. Pojke är elak mot flicka.
2. Flicka ber pojke sluta vara elak.
3. Pojke fortsätter vara elak flera gånger om.
4. Flicka får nog, leker detektiv och postar ett blogginlägg om pojke.

Har ni tid över, så läs inlägget ovan - det är jäkla kul! Här kan vi snacka om hårdkokt jävla brud som tar internethämnden till en ny nivå. Med råge. Inlägget har tydligen fått miljonen besökare. Samtidigt råder det nu häxjakt mot Coffin och det är ju, trots allt, aldrig helt okej.

Men det här fick mig att tänka på en sak, bör man kanske ta ut hämnd mot någon som förtjänar det? Jag har aldrig gjort det. Det kanske man ska införa som en punkt i sin "bucket list". Det finns ju en del jävlar från högstadiet som skulle kunna behöva en känga i röven, om man säger så.

Men framför allt; har någon av er hämnat någon/något/några? Kom igen, låt oss bli personliga nu.
Publicerat i: På tapeten

En riktig karl.


Då har man varit lite karlakarl och meckat med bilen. Nu har jag planer på att ta mitt oborstade oljefejs och storhandla. I mina träskor. För så gör vi riktiga män, vi rör oss ute bland folk och förpestar luften med vår nätbrynjesvett. Alla ska tvingas att både se, känna och lukta hur mycket man vi är.

Flämt åsido, inget ont om någon. Jag är på riktigt nöjd över mina skitiga händer, det visar på att man är en händig jävel. Och så är det ju onekligen. Den där spolarvätskan fyller ju inte på sig själv.
Publicerat i: Pelles vardag

Snyft.


Jag kom att samtala med en bekant igår, om saker som fått en att böla genom åren. Jag är ingen gråtare. Det är fan flera år sedan sist. Det är en av de få dåliga egenskaper jag besitter (annars är man ju jäkligt reko), oförmågan att kunna grina. Folk säger ju att det brukar hjälpa. Men visst har det vattnats emellanåt, det har det.

Harry Potter och den flammande bägaren. Nu förutsätter jag att alla här har hängt med i tiden och faktiskt läst Harry Potter-serien. Slutet i Den flammande bägaren är förpestat jobbigt. Eller det var väl snarare det när det begav sig. Jag tror många hellre säger att det är jobbigare att läsa när Dumbledore eller Sirius dör, men jag säger att fjärde slutet var jobbigast. Det var första gången någon dog. Sen lärde man sig att alltid någon skulle gå under vid varje bokslut.

Seriefinalen av Six Feet Under. En av världens bästa serier med ett av universums jobbigaste slut.

Eva Cassidys cover Fleetwood Macs Songbird.

Då har man för första gången levt upp till namnet på den här bloggen.
Publicerat i: Okategoriserbart

Jakten på Pelles kärlek - final.


Jag har forskat kring objectum sexuality och bestämt mig för att finna kärleken i något av tingesten runt omkring mig. Detta med hjälp av er läsare. Nu är det dags för final. Det skulle egentligen varit dags för semifinal, men vi har dragit ut på det här länge nog. Låt oss skylla på att  jag är otålig.

De fyra finalisterna är:
1. Hudsmörjan. "Under kvällar då Pelle känner sig lite ensam, så kommer jag vara där och mjuka upp hans nedstämdhet", hälsar hudsmörjan.

2. Morteln. "För att Pelle behöver någon med en stenhård yta och ett mjukt inre", låter mortelns agent hälsa oss.

3. Harry Potter-kortlek. "Mig kan man leka med", hälsar Harry Potter-kortleken med en blinkningen.

4. Vattnig tvättsvamp. "Jag har inget emot att bli lite dirty", skrattar tvättsvampen.

Rösta på ett av föremålen nere i kommentarsfältet. Det vinnande föremålet presenteras snarast möjligt. Priset blir, utöver min eviga tillgivenhet, en hedersplats i nya lyan och en daglig smoothie.
Publicerat i: På tapeten

Kartongsoffan Lill-Ivar.


Igår hämtade vi min nya soffa. Eller jag var inte vidare delaktig i den biten, jag var på jobbet. Mor och far, som båda är i sina äldsta år vid det här laget, fick kånka med skiten helt på egen hand. Jag ringde hem och frågade om det gått bra. Det hade det. Sen så frågade jag om det var ett stort kolli. Svaret blev: "så in i helvetes jävla stort".

Dilemma: trappuppgången i mitt nya hus når max två meter på bredden. Den här klunsen till möbel likaså. Om inte mer. Det blir en spännande procedur att bära om den två våningar.

Överväger att filma.
Publicerat i: Pelles vardag

Gilla.


För ett par veckor sedan så skrev jag om ett samtal mellan mig och en bekant där jag listade struntsaker som vi ogillade. Och som vanligt när man skriver om högst seriösa ämnen som detta, så är det alltid någon som ska kommentera något i stil med: "asså orka lägga energi på saker som man ogillar, skit i de sakerna istället".

Även om det argumenten kan uppfattas som smörig sensmoral hämtad ur Sjunde Himlen och rosafluffigt "puttenutt", så är det ju sant. En riktig energitjuv är vad det är. Det är därför nu dags att kontra sig själv och lista saker som jag gillar.

1. Scenen i Kill Bill där The Bride slaktar en hel hög med undersåtar inne på en restaurang.

2. När folk som kör oansvarigt blir av med körkortet.

3. Handla DVD-boxar på GeKås.

4. Veronica Mars-avsnittet "The Bitch is Back".

5. När iTunes uppdateras.

6. När folk ledsnar på TV3-produktioner för att det visas fyra säsonger på ett år.

7. Kolmården.

8. Raggsockor.

9. Att vara naken och endast iklädd raggsockor.

Någon som har några punkter att lägga till?
Publicerat i: Okategoriserbart

Arwen.



Har ägnat eftermiddag åt att fira Arwen på hennes ettårsdag. Det bjöds på pärontårta och kaffe. Somliga av oss valde också att inkludera snor som en del av tårtglasyren (mormor).

Ska jag någon gång skaffa unge, så ska det vara av anledningen att man får lov köpa så jävla grymma leksaker. Idag har jag lekt med ett gosedjur som säger "boing" varje gång man ger den ett knytnävslag, en motordriven häst på hjul och en fosterdock i porriga stövlar.

Bajsboken är också i en klass för sig.
Publicerat i: Pelles vardag

Musikquiz.


Här har ni ett musikquiz/introtävling att underhålla er med, hörni! Samtidigt som slumpmässigt utvalda stillbilder på underteckand seglar förbi. Det är synd och skam att man råkar bo i Närke och är sugen på ett gediget krogenquiz. Då tvingas man gå ut en tisdag eller någon annan mindre aktad dag. För att "alkohol är inte tillräckligt för att locka ut folk på en vardag".

Krogenlördagar används på andra sätt än att tävla i musik här på slätten, om ni hajar vad jag menar. Avhållsamhetens förlorardag.

Gissa rätt låttitlar (pluspoäng för rätt artist) och få chansen att vinna lite spö på posten!
Publicerat i: Videos

Tre år med Pelles Personliga.


Så treårsdagen av den här bloggen blåste mig rakt igenom öronen. Det är ju först när man passerat gränsen på tre år som man kan börja kvalificera sig som "något" cyberspace*. Och så missar man det. Kolossalt rookiemisstag.

Treårsdagen (+ en dag) till ära så ska vi passa på lotta ut lite skräp. Den här gången kan någon av er bli ägare till Bones, säsong 1. Begagnat exemplar. Det var under julruschen 2009 som jag gjorde det ödesdigra misstaget och köpte den här boxen. Jag har vaga minnen av att jag föll för prislappen. "Åh fan, en DVD-box för en hundring? Taget!". Inte anade jag vad som väntade mig.

"Men Pelle, varför lottar du inte ut något nytt och, framför allt, bra åt oss?" tänker ni. Get off min rygg, jag är mitt uppe i en flytt fan. Måste spara var slant till nudlar, el och bredband. En annan dag får ni chans att vinna något bra. Och jag vet ju dessutom att många av er råkar gilla Bones.

För att vara med och tävla: skriv "Fuck Bones!" i en kommentar. Glöm inte mejladressen.

*Hört i Apple-butik.
Publicerat i: På tapeten

Estet? Jag vet.


Så har man varit lite arsty fartsy och börjat fixa med tavlor till nya lyan. Har planer på att slå upp en vägg med bilder på musik- och tv-favoriter. Över tv-bänken. För att förstärka känslan av att man kommit till ett nördnäste. Vilket man har. "Tavelvägg" kallas det visst för övrigt.

Jag föredrar ordet "altare".

Försökte googla ett bra exempel, för att visa lite hur jag tänkt ha det i mitt place. Det närmsta jag kom var den här bilden. Bortse från det genomgående temat (uringult) och millimeterprecisionen, så får någorlunda hum om saker och ting.
Publicerat i: Pelles vardag

Mitt liv i Paint.


Emma, min favorit-Umebo, gav mig den roligaste utmaningen på bra länge, "mitt liv i paint". Det var skitsvårt. Inte bara för att man var tvungen att teckna och kladda runt i Paint, utan också utmaningen i att komma på något passande till varje rutjävel. Speciellt svår var rutan "hangs out with". Att man behöver betänketid på en halvtimma säger väl en del om ens sociala liv, antar jag.

Flämt åsido, jag har peeps så jag klarar mig.

Jag utmanar Anna, Stefan och Saffy.

[Originalbilden]

Och ja, Eiffeltornet är faktiskt brunfärgat. Och högt.
Publicerat i: Okategoriserbart

2012 - ett rövår.


Jag följer händelserna i Japan noga och lider enormt med alla som drabbats. Något som däremot får mig att spy är alla 2012-relaterade kommentarer överallt. Jag är så jävla less på den här New Age-dyngan att jag snart kommer slita huvudet av någon. Istället för att visa empati för folk i nöd, så sitter nonchalanta människor och skriver att det här är "början på slutet" och menar att vi kan inget göra mer än att vänta in undergången. På fullaste allvar. 

Baserat på vad egentligen? Hollywood-rullen från 2009?

En snabb googling på "2012" ger dryga miljarden träffar. Varav de flesta berör mayaindianernas "domedagsprofetia" och ligger under forum döpta till "the paranormal" eller "this is not fake". Teorierna om vad som exakt kommer ske den 21 december 2012 (som är det satta datumet) skiftar från hemsida till hemsida. Ibland talas det om den femte versionen av människan som ska tas i kraft. Någonstans läste jag om en jättekrokodil som ska komma och dränka oss allesammans. Vissa menar att himlakroppen Nibiru ska störta rakt mot jorden och för alltid förändra livet som vi känner till idag. Att NASA gång på gång bestrider Nibirus existens ska visst bero på en konspiration mellan staten och "något-som-är-svårt-att-sätta-fingret-på". Jorden ska visst förlora sin axel vid vintersolståndet samma år också, norr blir söder, öst blir väst och höger blir vänster. Typ.

Vad har alla dessa teorier gemensamt? Skribenter som är övertygade om sin sak och en enorm brist på källor. Man har viktigare saker för sig än att redovisa sina "fakta". Som att till exempel skrämma den blå skiten ur människor. Och varför köper så många allt som står på de här hemsidorna? De borde ifrågasättas redan vid layouten (som samtliga tycks vara influerade av Passagen, anno 1996).

Ett annat populärt argument som används flitigt är att "mayaindianerna alltid har varit väldigt duktiga på att räkna ut när saker och ting ska inträffa". Exakt vilka händelser, mer än domedagen, man syftar på har jag inte lyckats finna någon information om. Någon som råkar sitta inne med lite information att dela med sig av?

"Det är fler naturkatastrofer nu för tiden för att slutet är nära" läste jag på en annan domedagssajt. Människan har ingen påverkan på vare sig jordbävningar eller vulkanutbrott [källa]. Översvämningar, tornados och andra väderrelaterade katastrofer då? Jag gissar på växthuseffekten. Som också den är en teori värd att ifrågasättas, vändas och vridas åt alla möjliga jäkla håll.

Jag vet inte vad jag vill ha ut av det här egentligen. Mest av allt så vill jag nog bara vara en motpol till alla som vill sätta folk i panik genom att övertyga att domedagen är nära. Och också fungera som en käftsmäll till alla som sväljer allt de ser och hör med hull och hår. Viktigast är nog ändå att komma ihåg att ingen kan förutse helt och hållet vad som kommer att hända i framtiden. Inte i morgon. Inte nästa vecka. Inte 21 december 2012.

Kom bara ihåg att festa utav bara fan den 22 december 2012! Helst till en Springsteen-låt.

Bra länkar att läsa:

"2012 isn't the end of the world, is it?", AP genom The Sydney Morning Herald. Mayaindianen Apolinario Chile Pixtun talar ut om 2012 och mayakalendern.

"2012: Beginning of the End or Why the World Won't End?", NASA svarar på vanliga frågor och tycks vara pissed på filmen 2012.

"2012-fenomen", Wikipedia. Kan folk bli rädda av internetsagor, så kan jag länka Wikipedia utan att skämmas.
Publicerat i: Okategoriserbart

Sjukstuga.


Bilden är ett (ovårdat) montage.

Jag tror jag varit sjuk de senaste dagarna. Med betoning på "tror", det är sällan jag är säker på mitt hälsotillstånd. Det har varit ömma leder, knagglig rygg, rethosta och huvudvärk. Övervägde att googla alla symptom, men lät i sista stund bli. Jag har varit i den sitsen förr. Rinnande ögon har blivit gråstarr, magvärk har fantiserats ihop till klamydia och huvudvärk har slutat upp i hjärnhinneinflammation.

Mår fortfarande lite halvkasst om jag känner efter ordentligt. Hypokondrikern i mig njuter utav bara fan.
Publicerat i: Pelles vardag

Kontakter.


"Det gäller att ha kontakter" brukar det heta. Och vet ni vad, fram tills idag så har jag aldrig haft en enda sketen kontakt att (ut-)nyttja. Inte till något. Inget jobb har tilldelats mig av min rika farfar. Ingen kö har delat sig som Röda havet för undertecknad. Inte ens en pytteliten rabatt har unnats mig.

Men sen kom Anna.

Telia-mogulen med stort T har hjälpt mig plocka ihop mitt egna digitala nöjessystem inför flytten om tre veckor. Nu blev det kanske inte så mycket rabatt över det hela, utan hon hjälpte mig snarare genom djungeln av erbjudanden som företaget har. Det blidde state of the art bredband via fibernätet och det bjöds på Spotify Premium så det stänkte om skiten. Det bästa av allt - jag får prova på Telias stora TV-paket gratis i tre månader. Här har vi guldklimpskanaler som sedan länge varit försvunna här hemma i det Nilssonianska residenset.

VH1


Showtime


Disney Channel


Det finns för många Hannah Montana-avsnitt som gått fria från analysering. Jag anar bloggmaterial för månader framöver. Håll till godo!

Boom boom clap!
Publicerat i: På tapeten

Till er nya folks.


Så bloggen fick snäppet fler besökare än vanligt under gårdagen. Jag väljer (stenhårt) att tro att det beror på min fenomenala idé att placera Facebook-knappen bredvid kommentarsknappen. Bloggläsare darrhänta av colaabstinens kommer bli den här bloggens bästa gräddfil mot toppen. Via Facebook.

Tappade också fyra prenumeranter på Bloglovin'. Efter mycket övervägande och brainstormande så har jag kommit fram till att detta antingen berodde på bloggens nya layout eller skämtet om kvinnors rösträtt här om dagen. Eller en kombination av de båda. Kom igen, förändring är ju bra för psyket! Och jag älskar kvinnor! Jag är praktiskt taget kvinna själv med mina halva Y-kromosom.

Åter till uppsvinget av läsarantal. Det är en oskriven regel på internet att anta att folk, som tittat in som hastigast på ens hemsida, är här för att stanna. Med detta antagande kommer också tvånget att presentera sig. Igen. Jag personligen pallar inte att summera mina tjugotre levnadsår ännu en gång, så jag kör en snabb resumé över min morgon istället.

Min morgon: vaknade med dunderhuvudvärk och ett blodsocker under armhålorna. Tog en Ipren, drack lite kaffe och åt en macka framför Vakna! med the Voice. Har varit klädd i långkalsonger och raggsockor hela morgonen. Mest för att det är bekvämt, men också för att det är tvättdag. Slut.

(Coola människor som vill få ligga ikväll trycker på gilla-knappen)
Publicerat i: Pelles vardag

Guide till det nya.

Så jag slog mig ned vid datorn förut och tänkte att jag skulle börja svara på kommentarer. Jag ska inte ursäkta mig igen, jag vet att folk är less på att höra undanflykter om att man inte hinner något så simpelt som att skriva ett par rader i några bloggar. Jag hade i alla fall en ledig dag från jobbet och en paus mitt i all flyttplanering, så jag tänkte jag skulle börja beta av skiten.

Istället började jag pilla med bloggdesignen. I nio timmar. Det blev mest småförändringar, men det tog i vanlig ordning en jävla tid att fixa allt. Och det är inte riktigt klart än. Bland annat så är kommentarsknappen felkodad och måste göras om. Och headern suger ju som vanligt.

Men det är mer klart än inte, så tryck F5 och läs min Aftonbladet-influerade guide nedan.



Publicerat i: På tapeten

Lägenhetsnytt.


Då har jag varit och skrivit på kontrakt för lägenheten. Fan, de har kirrat elabonnemang åt mig och hela lägenheten är redan ommålad. Så jävla skönt! Det är bara för mig att glida in med mitt kroppshull och min nya gigantosoffa och göra mig hemmastadd.

Flyttar in första april gör jag också. Bara det är skitkul i sig.
Publicerat i: Pelles vardag

Allt var bättre förr.


Hittade en jävligt gammal (eller "vintage" som hon modebloggare, vad-hon-nu-heter, hade sagt) galge precis nyligen. "Tel. 91", där har vi ett lagom avancerat telefonnummer. Skulle passa bra idag för mig och mitt ruttna siffer-IQ.

Jag ser framför mig hur Werner Olsson, del av societeten i Vretstorp, samtalade med boskapsmiljonären (och tillika tvålmakare) Runkvist.
- "Olsson, låt mig signalera dig efter kvällstvaget! Vad hade du för sifferkombination till ditt teleur?"
- "Ja, gör det du, Runkvist! Bara du inte ringer mitt i aftonpilsnern! Min kombination är 91!"
- "Ja, 9 och 1, säger du? Ja, jag tror jag kommer komma ihåg det, jag! Jag! Jag."

Allt var bättre för, mest av allt telefonnumren. Och tänk bara på rösträtten, då fanns det minsann inget nedrans kvinnofolk att ta hänsyn till.

Flämt åsido, grattis på internationella kvinnodagen, fo' fän!
Publicerat i: Pelles vardag

Pelles nya kärlek - match 4.


Jag har forskat kring objectum sexuality och bestämt mig för att finna kärleken i något av tingesten runt omkring mig. Detta med hjälp av er läsare. Nu är det dags för match två och fyra saker från sovrummet att tävla emot varandra.

De fyra olika sakerna är:
1. Reservbatteri till kameran.
2. Namnflärp till resväskan.
3. Mus.
4. Hastigt designad Harry Potter-kortlek.

Rösta på ett av föremålen nere i kommentarsfältet. Vinnaren av denna omgång presenteras i semifinal två lite längre fram i tiden. Rösta omsorgsfullt nu!

Nästa omgång: semifinal 1.
Publicerat i: Okategoriserbart

Rockar-Pelle.


Jag skulle sälja av lite möbler förut och tänkte klä mig hyfsat anständigt inför mötet med främlingarna från Vingåker. Vad tror ni en större del av mina kläder har gemensamt? Hål. Utöver de som är till för diverse kropplemmar.

Så jag tänkte till och vände tvärt. Rufsade till håret, drog på mig mina slitnaste tygskor och borstade inte tänderna. Nu såg inte längre ut som någon undercoverlodis, utan istället som en bakfull rockarsnubbe med gårdagens whisky fortfarande kvar i käften. För rockare har "omedvetet medvetet" håll i alla sina plagg, det vet vi ju sedan länge.

Och det funkade. Jag sålde till och med in mig själv i min egen lögn.
Publicerat i: Pelles vardag

Soffpotatis.


Vilken förjävligt produktiv dag det här blev, det är så att man blir lite imponerad av sig själv. Imorse drog jag in till stan och beställde en ny soffa. Det blev en svart gigantosoffa från Chilli. En möbel som på bilden ovan varken ser särskilt stor eller svart ut. Den här iPhone-kameran är ett jävla skämt.

Jag fick plats raklång i skiten och det var alla mått jag behövde.

Eftermiddagen och kvällen har gått åt till att punga ut annonser på Blocket. Höll som bäst på att sälja av mina gamla möbler till någon i grannkommun, när denne föreslog att jag skulle köra dit skiten själv. Kändes som ett jävligt krävande och jobbigt uppdrag. Och en lite väl överambitös tjänstförfrågan. Speciellt som jag praktiskt taget redan ger bort skiten gratis.

Säg förresten till om ni är på jakt efter kurslitteratur. Sitter här med elvatusen jävla böcker.
Publicerat i: Pelles vardag

Sanctum.


Ska dra på bio med en jobbpolare. Vi ska se Sanctum, James Camerons senaste rulle. Jag såg trailern redan för ett par månader sedan och tyckte redan då att den verkade jävligt rutten. Det gör jag fortfarande. Men det stod mellan antingen den här eller Black Swan. Alltså föll det på det bästa av två (till synes) rätt så pissiga alternativ.

Jag är redo att ändra mig, jag är sällan omöjlig på det viset.

Det jobbigaste med att glutta på vattenrullar, det är att jag håller andan så fort någon av karaktärerna befinner sig under vatten. Oftast så lyckas de jävligt obesvärat att röra sig i fem-sex (film-)minuter utan minsta tillstymmelse av syrebehov.

Mitt personliga rekord är 35 sekunder. Klå det fan!
Publicerat i: Film och tv

Casa del Pellespersonliga.


Då får man snart landa fötterna på 44 grymma kvadratmeter, för idag blev jag med en alldeles egen lägenhet. Den var kickass, riktigt jävla fin! En enda pynkeynke sak var det som var lite illa, nämligen de beigea väggarna prydda med blyerts. Hade jag inte vetat bättre, så hade jag tagit "skisserna" för en lista över personer som måste avverkas från detta jordeliv. Det var svårt att avgöra om det var antingen det eller en inköpslista för storhandling på Netto.

Fastighetsbolaget lovade att måla om hela skiten, så det är inget problem någon längre tid.

Och badrummet, det var svinfint det med. Jämför man det här med det vi hade i Norrköping så... ja, det här behöver inte saneras, så mycket kan jag säga.

Nä, det här blir förjävla grymt. Fan vad jag behövde det här just nu! Nu ska jag extrajobba röven av mig och skaffa mig en grym soffa.

Uppdatering: Jag vet att "balkong" inte stavas med två "L". Balle. Kong.
Publicerat i: Pelles vardag

Stockholmsonsdag, del 3 - på väg hem.


Eftermiddagen spenderades mestadels i katakomberna på NK. Vi lekte en omvänd variant av Den hemliga miljonären. Arbetsnamnet för Kanal 5's nästa produktion är för tillfället Fattiglapp låtsas vara Östermalmsbo. Vi provsmakade på tryffel och sa att den smakade billigt, frågade var de hittat sin fläsksega rådjurssadel och om vi kunde få den ryska kaviaren levererad tonvis via cykelbud. För att "hålla nere på kostnaderna".

Det var många silikonsprängda hakor som tappades och många silverrävpälsar som vände sig om av vårat dråpliga beteende.



Snart är vi hemma på landet igen. Gött mos.
Publicerat i: Resa

Stockholmsonsdag, del 2 - middagstid.


Det är fullt ös här i Stockholm. Precis nyligen så åt vi på Kungshallen. Där fick vi sitta i exakt tio minuter innan en överblonderad brutta kom fram och sa: "alltså förlåt att jag stör liksom, men ska ni sitta länge till eller? Det är liksom rätt så lång kö till alla bord och vi tänkte typ ta erat bord ba".

Vi flyttade oss. Rädda för eventuella kulturkrockar.

Nu har vi köpt på oss tennisrack och ska bege oss mot Stureplan och alla brats. Tennisveckan i Båstad 2008 - här kommer din upprättelse...
Publicerat i: Resa

Stockholmsonsdag, del 1 - på bussen.


Jag och preggo ska spendera dagen i Stockholm. Eftersom jag varken har tid eller ork att kånka med mig en trekilos-PC i ryggsäcken bara för det kvalitativa bloggandets skull, så gör jag som vanligt när jag tar mitt pick och pack och drar. Jag kör med kvalificerade gissningar över hur läget ligger till och vad som händer.

Introducing tidsinställda inlägg.

Just nu sitter vi på bussen. Roligare än så är det inte för tillfället, tyvärr. Preggo är gravid och jag vill inte dricka själv. Det är en ny fas i den här syskonrelationen.
Publicerat i: Resa

Ogilla.


Jag pratade med en bekant här om dagen och vi kom in på ämnet "saker som vi ogillar". Nivån var låg, det rabblades upp skitsak efter skitsak. Företeelser som inte skulle ändra världsordningen på något sätt, om folk skulle välja att "leva efter" ens personliga önskemål. Samtidigt så är det rätt meningslöst (till skillnad från den multifunktionella listan nedan) att sitta och rabbla upp att man ogillar kvinnomisshandel, krig och pedofili. Det är underförstått, ingen normalt funtad människa uppmuntrar sådana beteenden.

Så med risk för att göra ett par av er upprörda, här har ni delar av min lista över saker jag ogillar:

1. Rökare som fimpar på marken. Något som ofta leder till att icke-rökare tvingas plocka upp skiten (personlig erfarenhet - check!).

2. Tv-serien Bones.

3. Personer som bölar på fyllan.

4. Tribaltatueringar.

5. Norton AntiVirus.

6. Folk som gladeligen och ofta citerar låttexter på Facebook.

7. Folk som överanvänder <3-hjärtat på Facebook.

8. Finnar vid tinningen (personlig erfarenhet #2 - check!).

9. Teletubbies.

Någon som har några punkter att lägga till? Någon som får ett akut vredesutbrott att vilja dela med sig av? Jag är öppen för adjektiv.
Publicerat i: Okategoriserbart