Om Pelle hade videobloggat.

 
Alltså klippet ovan, jag kan skriva under på varenda punkt.
 
"Oj, nu måste jag ha sovit länge" - klockan är tio över två.

"Jag är en man av vetenskapen" - men det verkar stå en vålnad där i hörnet.
 
"Fan vad trött jag är" - lägger huvudet på kudden och känner mig plötsligt hög på Dextrosol.
 
"Jag drömmer ju en hardporrdröm om Oprah" - vaknar svettig.
 
Skönt och veta att det inte bara är en själv som emellanåt har problem när det kommer till nattsömnen. Det är jag och någon random britt. Dan is not on fire är förresten en jävla rolig YouTube-kanal, spana in hans andra klipp. LÄÄÄÄÄNK!
Taggar: drömmar, nattsärk, sömn

Hur du pluggar som en gud.

Ägnar förmiddagen innan jobbet åt att skriva på första redovisningsuppgiften som tilldelats oss elever på naturkunskapen. Smygläste lite på andra uppgiften precis, den ska visst redovisas muntligt över Skype. Så man måste boka in en tid med läraren och diskutera frågorna. På Skype. Vad fan, det är ju därför som man går en distansutbildning, för att slippa alla ansikte-mot-ansikte-interaktioner.
 
Nåväl, den huvudvärken den dagen.
 
Eftersom jag är lite av en expert på att plugga (har varit i branschen i sjutton år nu), så tänkte jag dela med mig av mina bästa tips i följande inslag, Hur du pluggar som en gud/Pelle.
1. Många säger att ett rent skrivbord är A och O i pluggsammanhang. I call bullshit på den. Ju stökigare, desto livligare hjärna och livligare brainstorming.
2. Dra ner rullgardinen. Jag har sett True Blood, de där vampyrerna är smarta. Varför? För att de lever i mörkret.
3. Ät inget förrän blodsockret får dina händer att skaka (då rekommenderar jag en tomat och en skiva gurka). Att äta tar tid och time is money.
4. Micropauser är ett måste, så unna dig ett YouTube-klipp var tionde minut.
5. Det finns inget som heter "för mycket kaffe".
 
= MVG. Eller heter det "A" nu? Femma?
Taggar: plugga som Pelle och få bästa betyg

Textil värt tre starka sushibitar.

Så jag satt och funderar på vad veckans "onsdagsbetyg" skulle tillägnas för ting. Och jag kunde inte förmå mig själv att komma på något av värde. Tills jag plötsligt såg Gekås-påsen (nej, har inte packat upp allt än) i ögonvrån och kom på att jag kan tala om mina nyinköpta kalsonger.
 
Som alla normala män gör när fantasin tryter.
 
Vad finns det och säga då? Jag köpte tio par i samma modell, men i olika färger. Sann historia. Utbudet var skit och de ovan var de enda som jag tyckte var någorlunda snygga/upphetsande (för andra).
 
POSITIVT
- de sitter som ett smäck.
- de vita kanterna ramar in allt som är värt att rama in.
- billiga.
- de se bra ut på ens golv (pun intended).
 
NEGATIVT
- om man skulle råka ha på sig två olika par, men i samma färg, två dagar i rad så måste man köra ursäkten att "man köpte flera stycken av samma". Ni vet, den söndertrasade powerursäkten ingen längre köper. Man blir snusken som inte byter underkläder tillräckligt ofta.
 
BETYG
Publicerat i: Okategoriserbart, Sushibetyg
Taggar: fillingar, herrtrosa, kallingar, kalsonger

Då är det fastställt: you approve my beard.


Inte jag. Än.
 en till inlägget helt orelaterad kommentar: jag har aldrig fått klart för mig vad du jobbar med trots flitigt läsande under en relativt lång period. är det jag som läser dåligt eller du som håller det utanför bloggen?
julia / 03:00
Kära Julia, det är uppenbarligen du som läser dåligt, ja. Fast nä - jag skojar bara. Hehehhe. Jag håller det utanför bloggen och det är faktiskt en av de ytterst få principer jag har här i sfären. Det och 2) aldrig hänga ut folk (vilket har förekommit) eller 3) skriva om ens liggerier (får ju ändå inget).
 
Varför så hemlighetsfull då, undrar du? Dels är det vanligt vett att inte nämna ens arbetsplats på nätet. Hela cyberspace florerar ju av historier om folk som fått kicken på grund av något som hen skrev på sin blogg, Facebook eller andra forum. Sen är ju också mitt jobb inget jag vill ägna mig åt hela livet = ännu en anledning till att inte skriva om det. Faktum är att jag hade lämnat det rent mentalt nu till försommaren, i tron om att jag skulle börja plugga på universitetet igen. Men så hade man ju inte naturkunskap på betyget (stön) och hamnar på så vis efter ett år i planerna.
 
Och sen så, avslutningsvis, är jag stundtals ganska trött på stället av olika anledningar. Då är principen ovan räddare i nöden, så att man inte skriver något dumt. Man lämnar skiten helt utanför och får istället vara tacksam för sitt heltidsjobb som pröjsar räkningarna varje månad och upprätthåller ens jetsetliv.
 
det här med räkningar. jag hoppas inte jag låter för bortskämd nu, men vad är det alla måste betala hela tiden? jag betalar hyra och mobilräkning. sen har inte har några fler räkningar per månad. känns som att alla har så många fler? konstigt.
På tal om räkningar och allt. Men ey, Ella be trolling? Du låter lite bortskämd, ja. Hoppas det är lugnt? Men visst, jag ska dra mina vanligaste räkningar så här för alla att se: el, mobiltelefon, billån, CSN, hyra och Telia (bredband + TV). Det är de jag pröjsar månadsvis och det är då det är en "bra månad". Sen så kommer ju ett par mindre sällan, så som hemförsäkringen, bilförsäkringen (hatar), fordonsskatten (hatar), domänfakturan och så vidare.
 
Jag har fått höra att jag har få räkningar, så se det här som en reality check för framtiden, fröken advokat.
 
skägg? i approve.
GRAOW! PUUUUUURR!
 
jag tycker även att den lilla gula stjärnan som upplyser om 3,285 liter (och ett utropstecken på det!) var intressant. nu är jag extremt nyfiken på vad detta kan vara som kräver en sådan exakt siffra (med ett utropstecken på det!)?
I did my part of the investigation och grävde i pappersåtervinningen efter svaret (för att sedan hitta reklambladet i PDF-version på ÖoB's hemsida. Hich tech). Det var alltså fråga om 3,285 liter flytande Ariel! XXL pack! För 75 spänn! Galet! Utropstecken overload!
 
Fridens liljor.
Publicerat i: Svar på kommentarer
Taggar: kommentarer, skägg, tisdagstolken

Jag överlevde.

Så jag överlevde Ullared även denna gång. Med råge. Faktum är att det nästan inte var några där och handlade alls, trots att det var lönehelg. Den typiske svensken håller väl hårt i slantarna så här efter semestertider.
 
Jag är inte en av de, nej. Uppenbarligen. Slaganfallskollaget ovan är bara ett axplock av all dynga jag kom hem med. Märkligaste köpet är nog det fyrpack med syltburkar som gled ned i korgen. "Man måste ju ha något till hemmet, nu när det är så billigt".
 
...
 
Sen så fanns det förresten inga vattenkannor. Ja, jag vet - det är skit! Vi frågade till och med. Det enda vi hittade var någon Ernst Kirchsteiger-variant i plåt som var full i hål på sidorna (det kan ha varit ljuslyktor). Inte någonstans så skymtade vi några i PVC-plast och i olika färger. Jag blev upprörd. Rent av förfärad.
 
På campingen (vi hade hyrt stuga) så kom en onykter kvinna över till oss och drog sitt livs novell. "Gessa va jaug ä i fraaaaun", sa hon på grötig fylleskånska. Vi gissade på Skåne. "Näe! Jaug ä i fraun Finland! Jaug köum hiet näer jaug vaur åtte maunader".
 
Damen, varför kuggfråga sådär? Eller för den delen skryta om att man levde sina första åtta månader i ett annat land? Det var lite som om jag skulle skryta om gamla goa' åttiotalet som jag upplevde i hela två år. Något jag förvisso gör hela tiden, glad för att en slapp födas in i nittiotalet.
 
Inget illa menat. Kanske.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: PVC-plast, Ullared, galna finskor

03:00

STÖÖÖÖÖÖÖN!
 
Då var en annan uppe och vandrar klockan tre på en lördagmorgon. Varför? Jo, Ullared. Gekås. Galna shoppare. Gladpack i drivor för nio spänn förpackningen. Vi får se om det blir värt det, att traska omkring bland 15 000 kvadratmeter skit med minimal sömn i lager.
 
Hittar jag bara min vattenkanna så blir jag nöjd.
 
Ska försöka blogga under helgen. Om inte så kan ni ju alltid stalka på Instagram. Användarnamn: @personligapelle (fyndigt jävlar).
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: Knullared

Lambis undergångsprofetia.

 Jag satt precis och bläddrade i veckans reklamhög.
Jag undrar: exakt hur stort restlager försöker egentligen Lambi få bort?
 
ÖoB
 
 
Netto
 
 
Coop
 
För att bara nämna ett fåtal.
 
Kan man spå olycka i detta måntro? "The end is nigh, så låt oss sälja ut allt dasspapper innan jorden och kloaksystemet slåss i bitar av asteroider och jordbävningar".
 
2012, ni vet - undergångens år. Och nu också toapapprets.
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: dasspapper, får

Snart ägare av en vattenkanna.

 
Idag är det lön för fan! Skål på den och trevlig fredag!
 
Tacka Jesus och lärjungarna för semesterlön och lite extra bloggcash, för den här månaden känns riktigt bra nu efter alla räkningar. Brukar ju vanligtvis bara få vara glad över lönen i ett par timmar innan alla räkningar kommer och rövknu**ar en ned på jorden. Men inte den här gången.
 
"Cashen rullar in som de ska nu. UNTZ! UNTZ!"
 
Och imorgon är det Ullared som gäller. Jag har kommit på ännu en sak att köpa. En vattenkanna. Varför? Jo, för att jag tror att jag sakta men säkert dränker växtligheten här i hemmet med min begagnade PET-flaska (julmust), som fram tills nu funkat som H2O-kärl. Men det är det snart ändring på.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: vattenkanna

Liseberg back in the days.

Bara för att jag ägnade förra inlägget åt skräckfilm, så lyckades jag drömma om hur en facehugger föll från mitt sovrumstak, rakt ned i sängen och trasslade in sig i sängkläderna. Vaknade och såg att hela täcket låg i en enda stor rule.
 
Är "rule" närkingska förresten?
 
Nu är det snart fem timmar sedan jag vaknade och har inte kunnat somnat om. Och om en timma så ska jag befinna mig på jobbet. Det blir återigen en av de där dagarna då man får leva på kaffe och frukt.
 
Så hur bedriver man tiden bäst mitt i natten, undrar ni? Följ mitt exempel: surfa YouTube på berg-och-dalbanefärder > sök "rollercoaster accidents" (eller låt bli om du föredrar det) > hitta ett klipp ifrån när Rainbow gick sönder på Liseberg > sök på "Liseberg" > återupplev gamla åkattraktioner som TopSpin, Villa Opp-Å-Ner och HangOver > googla "Liseberg historia" > lär dig allt om Sveriges största nöjesfält.
 
Jag höll på i timmar och läste på om nöjesfält. Lusten till detta kom från absolut ingenstans, plötsligt infann sig bara behovet att vilja lära mig allt om vilka åkattraktioner som en gång funnits, vilka som sålts vidare och alla årtal därtill.
 
WTF?
Publicerat i: Mäster lär ut
Taggar: HangOver, Liseberg, TopSpin, Villa Upp-Å-Ner

Oss skräckfantaster emellan.

Emilia lämnade den här kommentaren tidigare idag:
 
"Omg du måste hjälpa mig. Jag är kanske den största skräckfilms-oholic som går i ett par skor och letar alltid efter nästa thrill. Men pga daglig exponering till "the call is coming from inside the house" och liknande så blir jag typ aldrig rädd längre. Så. Please dela med dig av de filmerna som skrämt dig mest genom åren! Det kan vara allt från creepy stämning till chockartade surprises a la monster i spegeln. Snälla!
 
P.S. Håller med om The Excorsism of Emily Rose och The Others. Knäckbralla for sure."
 
It's on! Men jävlar vilken svår uppgift att ta sig an så här på rak arm. Dessutom kan jag känna att en film som skrämde upp en första gången man såg den, kan te sig jävligt lökig andra gången man ser den. För att inte tala om vikten av vilket humör man är på. The Blairwitch Project är ju ett ypperligt exempel på en rysare som var bra bara första gången. Kanske var det för att man trodde på alla rykten om att klippen var riktiga och att samtliga i filmen var döda sedan fler år. PR när den är som bäst.
 
Jag har valt fyra filmer efter kriterierna: gav mardrömmar, knäck i brallan, andnöd och är svinläskig.
 
THE SHINING
The Shining - en klassiker i sitt eget slag. Det här är faktiskt min favoritfilm i alla kategorier. Den har kanske inte så många "PANG!-scener" som skrämmer en för sekunden, utan den jobbar istället upp en vidrig stämning och känsla hos den som tittar. Musiken (framförallt), det öde hotellet, avskildheten och farsans växande psykos gör verkligen sitt för att ge en orolig mage. Det finns många kända scener från den här rullen; tvillingarna i korridoren, badkarsscenen, blodet vid hissarna och så vidare. Jag gillar/ogillar dock den här scenen mest. Och då ska man, med den scenen i åtanke, komma ihåg att hela filmen kretsar kring en familj som flyttar in i ett övergivet hotell som är stäng för säsongen. BRR!
 
BETYG:
 
 
THE HAUNTING IN CONNECTICUT
Den här filmen är inte värst bra egentligen, men helvete vad jag blev rädd av den. Jag tror jag såg den i ett svagt skede i livet, för jag hölls sömnlös i veckor. Det finns en scen där sonen, som är sjuk i cancer, ligger i sängen nere i källaren. Genom fönstret syns plötsligt någon halvruttet lik som glor på honom. Just den sekvensen skadade en nerv i huvudet på mig och jag kunde inte släppa den bilden.
 
BETYG:
 
 
EDEN LAKE
Helvetes helvete vad den här filmen spelar med ens psykiska hälsa. Den innehåller inga spöken, inga monster eller något annat övernaturligt larv, bara ett gäng idiotungar som går apeshit på ett par som är på romantisk weekend. Något som jag har märkt låter ganska mycket lågbudgetfilm, jag vet. Men man har fått det att funka, för den här filmen är på riktigt jobbig att se på.
 
BETYG:
 
 
ALIEN
Ännu en kultklassiker som ger grav andnöd. Liksom The Shining så tycker jag att Alien jobbar mer på att bygga upp en hemsk känsla i maggropen, än att spy ut den ena Hollywood-klichén efter den andra. Så ett tips från en som vet: se inte den här rullen med obstinata tonåringar som kräver ständig aktivitet på skärmen för att känna tillfredsställelse. Kan vara de mest sönderpratade timmarna jag upplevt. Någonsin. Det var väl för väl att jag sett filmen många, många gånger innan. Och den precis lika bra bra varje gång.
 
BETYG:
 
 
Bubblare: The Strangers, I Spit On Your Grave (2010), Poltergeist, När lammen tystnar, Cloverfield
Publicerat i: Film och tv, Sushibetyg
Taggar: The Shining, alien, hårdmage, mord, rysare, skräck

Om fikabröd och vänskap.

Med anledning av det HanaPee skrev häromdagen, så vill jag  lägga till följande punkt:  folk som bjuder på vidrigt fikabröd.
 
"Tja, har du något för dig? Kom över på en fika fo i helvede".
 
Och så bjuds man på något fantasilöst fikabröd direkt ur kaklådan. Mazarinen är överlägset värst med sin säregna smak och våta konsistens, tätt följt av punschrullen men sitt vidriga arraksindränkta inre. Mandelkubben popularitet är ändå den som alltid förvånat mig mest. Vad är det för torrt helvete att bjuda på? Hela truten förlorar allt vad saliv heter och kvar blir en urlakad gom.
 
Jag skulle vilja säga att det här är första tecknet på vad som kan komma och bli en lång och smärtsam vänskap. GTFO ASAP!
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: HanaPee, äckligt fikabröd

Snatte, Snatte och Snatte.

Jag hade ingen aning om att naturkunskap B hade med sexualkunskap i sin läroplan. Trodde det föll in under biologilektionerna. Blommor, bin och lite dynga, ni vet? Ren lusta.
 
Min biologilärare från högstadiet, på tal om ämnet, var otrogen mot sin flickvän/fru (som var min lärare fjärde klass) med en 25-årig läkarpartikant. Jävla douchebaggubbe. Undra om det skedde när de båda satt och rabblade synonymer för de mänskliga fortplantningsorganen.
 
"Jag har aldrig hört talas om 'snatte', kan inte du visa vad det är för något?"
Publicerat i: Skola och jobb
Taggar: Vill du ligga på katedern?

Ohly och jag i badrummet.

Under semestern som var så såg jag och grannen på otaliga rysare. Vissa bättre än andra. De flesta var ren dynga. Jag är fan övergödd på rysare, det är inte mycket (i filmväg) som skrämmer mig längre. De två filmer som senast gav knäck i kallingen var The Exorcism of Emily Rose och The Others.
 
#aldrigigen
 
Men nog om mitt fega arsle, nu är det ju så här att jag har kommit på en sak om skräckfilmer. Nämligen hur man avgör om det är en bra film man slagit på eller ej. Ni vet badrumsscener där någon speglar sig och reflektionen till en början bara består av skådespelar, för att sekunden senare fylls med ett spöke/mördare/varulv som står i bakom personen, redo att attackera [exempel]? Filmer med den scenen = skit.
 
Världens mest uttjatade filmkliché. Fast jävligt läskigt när det väl sker på riktigt. Se bara hur rädd jag blev när jag borstade tänderna förut.
 
 Irrationella rädslor avslöjade.
Publicerat i: Film och tv, Okategoriserbart
Taggar: HJÄLP!

Once a cheater, always a cheater.

Kan det inte bara sluta skrivas, rapporteras och uppdateras om Kristen Stewarts påstådda otrohetsaffär nu. För helt ärligt, vem på riktigt bryr sig?

/team Jacob
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: Twisuck

Helvetet på jorden.

Nästa helg så är det dags att besök helvetet på jorden, Gekås Ullared. Igen.
 
"Varför fortsätter jag att utsätta mig för denna pina", frågar jag mig alltid på plats. Folk, många klädda i Crocs och brottarlinne, är ju som gamar över skitgrejer. "AAARGH! FAN VAD BILLIGT SMÖRPAPPER, BÄST JAG KÖPER KILOMETERVIS AV SKITEN".
 
True Story.
 
Men den här gången tänkte jag se förbi alla white trash (för låt oss vara ärliga, stället kryllar av Fucking Åmål-inspirerade peeps) och istället ryckas med av hetsen. Så jag började planera inköpslista.
 
Min saker-jag-behöver-när-jag-är-och-handlar-på-Ullared-lista:
- Deodorant
- Kalsonger
- ...
 
Det är allt jag kommer på varenda gång jag försöker plita ned det jag behöver. Två saker. Deo och fillingar. Jävligt essentiella ting förvisso, men ändå. Brukar ju i och för sig kunna få med mig ett par DVD-boxar hem också, så länge inte hyllorna är fulla av Skilda Världar och Tre Kronor.
 
Jag låter hatisk, jag vet. Är egentligen överlag okej med folk runtomkring mig, att alla får vara som de vill och så vidare. Det är den jobbveckan, den tar fram det värsta hos en. Mer kärlek imorgon igen, på ens lediga måndag.
Publicerat i: Pelles vardag, Resa
Taggar: Knullared

Portman och Kunis sitter i ett träd...

Jag har sett skitmycket film de senate två dagarna. För ovanlighetens skull. För jag vet inte om ni uppfattat det, men en annan knäcker ju hellre en DVD-box eller två och ser en tv-serie från början till slut. Men inte de senaste dagarna, då har jag befunnit mig i en dimma av semi-ADD. Nittio minuter med en början, en mitt och ett lyckligt (ej krav) slut är allt jag känt för.
 
FILM ETT - INDEPENDENCE DAY
Handling: Utomjordingar bestämmer sig för att erövra jorden en stad i taget. Två dagar innan självaste nationaldagen, den fjärde juli. Hur understår de sig?
 
Åsikt: Det här en film som inte klarat av att åldras väl. Kanske att dataeffekterna var snygga 1996, men idag ser de ut som vilka green screen-effekter som helst som går att finna på YouTube. För att inte tala om handlingen och dess överpatriotiska dialog. "Well I'm an american, motherfucker! And. This. Is. What. We. Do! [PAOW! SMOCK!]"
 
Betyg:
 
 
FILM TVÅ - BEGINNERS
Handling: Ewan McGregors farsa kommer ut ur garderoben 75 år gammal och börja göka med en mycket, mycket yngre man. Fem år efter sitt erkännande så dör farsan, som förresten också spelar sadistpappan i The Sound of Music, och man får följa sonen i hans sorgearbete.
 
Åsikt: Den här filmen var skitbra! Jag gillade att den, till skillnad från påkostade Hollywood-rullar, inte förklarade handlingen med onödig dialog. Ni vet vad jag menar. Till exempel: en måste ta sig upp på taket, då är det bäst att vi slänger en replik där han säger, högt, för sig själv; "jag måste ta mig upp på taket". Jag känner mig alltid lite idiotförklarad under sådana rullar. Vad fan, ställ upp en stege och vi fattar vad som händer.
 
Betyg:
 
 
FILM TRE - WINTER'S BONE
Handling: Jennifer Lawrences uppvärmning inför rollen som Katniss Everdeen. Här slåss hon istället med amfetaminkockar och andra rednecks. Allt bara för att hon är på jakt efter sin far, som betalat borgen med familjens gård och inte dykt upp i rätten.
 
Åsikt: Den här filmen är bad ass!
 
Betyg:
 
 
FILM FYRA - BLACK SWAN
Handling: Natalie Portman spelar en ballerina med psykiska problem och som drömmer lesbiska drömmar om Mila Kunis.
 
Åsikt: Folk har sagt åt mig länge att se den här filmen och först nu förstår jag vad de menat hela tiden. Jävligt påfrestande rulle att glutta på. Hoppade högt flera gånger gjorde jag också, varför har ingen sagt något om det? "Och du, Pelle, den är lite läskig emellanåt också, så var beredd på det". Säg det i förbifarten, vad fan!
 
Betyg:
 
Nerd out.
Publicerat i: Film och tv, Sushibetyg
Taggar: Jennifer Lawrence, Mila Kunis, gay, lesbisk, sex, svart svan

Jorden är rund och jag går på komvux.

Ren röta.
 
Sitter och pluggar lite på naturkunskapen som jag ska dedicera hösten åt. Sen efter detta så kan jag, förhoppningsvis, börja på universitet och kicka igång det "rädda världen"-program som jag vill in på.
 
Men det här med gymnasiestudier, fan vad lätt det är. Kanske tar jag ut segern lite i förskott så här en dag in i kursen, jag vet inte. Men i jämförelse med vilken random 7,5-poängskurs på universitetsnivå, där man ska läsa mellan raderna, förväntas ge djuplodande analyser och ha en massa åsikter (stön), så är det här en pannkaksmix som blandas med vatten. Det är sakligt, jävligt rakt på sak och endast fakta.
 
"Jorden är rund. Jordens namn är Tellus. Tellus ingår i solsystemet Vintergatan".
 
Word.
Publicerat i: Pelles vardag, Skola och jobb
Taggar: tönt på komvux

En studie i sparande.

Ni vet när man går för att göra sina "ärenden" på ett utedass eller på en pitoresk enkvadratstoalett i centrala hjärtat av Flen, så börjar man leta lektyr på väggarna. För att fördriva tiden. Oftast hänger där en bild på kungaparet, ibland har en Hemmets Journal från 1971 spikats upp och ibland händer det att springer man fyndiga semi-limerickar. De som uppmanar oss att "tänka på de hårdare tiderna och använda pappret på båda sidorna". Ena riktiga efterkrigsrelikar som vägrar försvinna.
 
Men jag började fundera på det där, tänk om man verkligen kunde spara slantar på detta vis? Jag menar, min ekonomi kunde ju inte ta skada av att vara lite stabilare och räcker det med jag flippar skithuspappret - count me in vad fan.
 
Och jag har försökt och försökt och försökt och försökt att få in knycket, men misslyckas bara. Låt mig visa er lite närmre.
 
1. Man laddar pappret. Så här långt är det inget nytt.
 
2. Man torkar sig. Fortfarande väldigt bekant för samtliga av oss.
 
3. Nu börjar den kluriga biten med att vänta på pappret och fortfarande upprätthålla någorlunda god hygien.
 
4. Resultatet blir alltid samma.
 
Slutsats: där toapappskonsumtionen minskar tar överanvändningen av antiseptiska tvål vid. Och vad är billigare av de två, är då frågan? Jag håller mig till mitt halva dussin Lambi-rullar som behövs köpas varannan månad.
 
Fotnot: en matsked crème fraîche och lite kakaopulver användes för förtydliga bildernas budskap.
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: hur många blir arga av det här inlägget?

Way Out West 2012.

Way Out West är över och det är dags att återgå till vardagen igen. Om bara några timmar börjar jobbet och en vecka med fem kvällspass väntar.
 
Fy fan.
 
Hur skötte sig Göteborg då? Mer än okej, jag hade skitkul! Vi hade visserligen våra duster i gänget, men överlag så blev det succé. Vädergudarna var ju med oss mestadels av tiden också, vilket gjorde sluttampen på semestern extra trevlig.
 
Bäst spelningarna: Florence + the Machine, Blur, Laleh och Miike Snow. Mitt tjugofyra år gamla skelett är inte gjort för publikös längre, jag är helt slut.
 
Sämsta spelningarna: First Aid Kit och Feist. Vem gav egentligen FAK deras credstämpel? Jag tyckte de sög, riktigt tråkiga. Fast Feist var ju årets största besvikelse. Det är synd, för jag som brukar digga henne som fan annars. Men jag ogillar när artister gör om låtarna till oigenkännlighet.
 
Roligast: att träffa Addspirit-Anna igen! [bildbevis borttaget på grund av svagt psyke]
 
Kändisbingo: vi såg Andreas Wijk, hon, bloggaren, Blick igen (kvinnan förföljer mig) och Josefin Johansson från P3 och Gabba Gabba.
 
Tagline: I wonder if my pony can fly? (LÄNK)
Publicerat i: Fest och fylla, Resa
Taggar: #wowgbg, alkohol, festival, göteborg, laleh

Var redo Göteborg.

Stunden är kommen. Det är nu det gäller. Det är nu det är dags att fara över till den andra sidan.
 
Alltså Göteborg.
 
Way Out West här kommer vi! Jag kan inte fatta att jag inom några dagar kommer att ha sett Florence + the Machine, Feist, Bon Iver, Blur, The Black Keys och en jävla hög med andra band. Jag hoppas också att Sveriges framsida pryds med görmycket sol och bjuder på gôa ölstunder.
 
Dessutom ska jag göra mitt yttersta för att glömma bort jobbet som väntar på måndag igen. Med öl.
 
Någon mer som ska dit? Låt oss mötas upp i sådana fall. Hur du vet att jag är jag: kille, 180 centimeter hög, fjunigt skägg, röda Converse, gnällig näääärkingska, för stora jeansshorts och, antagligen, lite rund under fötterna.
Publicerat i: Fest och fylla, Musik, Resa
Taggar: fest, gôa gubbar, way out west 2012, öl

Beachfrukt anno 1996.

Jag försökte tänka ut något att recensera, analysera och gå in i djupet på till dagens "onsdagsbetyget", men kunde inte komma på något vettigt och aktuellt. Tänkte prata om OS, men kom på att jag faktiskt inte sett mer än lite simning. Damernas. Mycket klor. Härlig simglasögon. Tajta badmössor.
 
....
 
Så jag gör som jag alltid gör när jag inte vet vad jag ska skriva om, jag ser mig om i rummet. Entering nektarinen, mitt mellanmål för kvällen.
 
POSITIVT
- Fast konsistens, krispig i sitt kött. Hårdtuggad, vilket är bra.
- Helt rätt färger, följer verkligen kulörskalan som gäller nu under sensommarmånaderna.
- Får plats i handen, lätt att ha med sig på resan.

NEGATIVT
- Ganska smaklös, gissningsvis lite omogen. Säkert därför som den var lite hårdtuggad.
- Allmänt lite onödigare än släktingen persika.
- Omodern, känns lite beachfrukt anno 1996.
 
FRÅGAN
När får vi se den gröna nektarinen odlas fram?
 
BETYG
Publicerat i: Pelles vardag

Långt inlägg om en semi-elak företeelse.

Jag gjorde något semi-elakt häromdagen och jag tänkte att jag skulle dela med mig av detta. Lätta hjärtat en aning, vinna lite empati från er sida. Ni vet de här "speciella människorna" som kommer med varje samhälle och som alla vet vilka de är? Till exempel så finns det här på orten en tant som är ständigt ute och går, från tidig morgon till sent på kvällen. Sen finns en annan dam som letar fimpar och en man som kallas för burkletar-[insert vanligt mansnamn] och som spelar munspel på Ica så fort tillfälle ges.
 
För att bara nämna ett fåtal. Jag får väl lov att anta att samtliga av dessa original lider av olika psykiska problem.
 
Sen finns det en annan man som jag tycker är extra speciell. Han har spretigt grått hår, den största ölmagen som går att skåda och har stirriga ögon som kan syna en själ. Han påminner lite om en större Albert Einstein.
 
Den här mannen hur som helst, han tigger alltid pengar. Ryktet säger att han, när han får sitt bidrag, tankar full tank i sin lilla Golf och så kör han. Och kör. Och kör. Och kör. Tills bensinen tar slut. Något som lyckligtvis alltid sker vid en och samma pizzeria eller på parkeringen till mataffären. Det är då tiggandet börjar, när soppatorsken är ett faktum. "Han har blivit rånad", "han la sista pengarna till kattmat", "hans brorsa lånade alla hans sista pengar" och så vidare.
 
Det är inte min mening att låta hatisk, jag förstår att allt inte står rätt till hos den här karln. Men han är så jävla närgången och tjatig att det till slut blir påfrestande att neka honom pengar på ett trevligt sätt. Vilket jag gjort många gånger, han höll ofta till vid min gamla lägenhetsport som låg i anslutning till ett torg.
 
Döm om min förvåning när jag får syn på den här mannen när jag skulle handla häromdagen. Och han såg mig. Av alla människor på den här parkering, så spottade han mig i min blå Peugeot. Jag hinner bara öppna dörren så är han framme hos mig och säger: "ÖH! DU! Du, det är så här att..."
 
Jag avbryter honom och bestämmer mig för att ta till vara av ögonblicket och testa mina skådespelartalanger (som förövrigt är obefintliga). Föreställ er att min del i samtalet är i en överdrivet chockad ton.
 
- "SÄG INTE ATT DU FÅTT SLUT PÅ BENSIN IGEN?!"
- "Jo."
- "DET ÄR JU HELT GALET! GAAAAALET! HUR SKA DU LÖSA DET? VA? GALET!"
 
Jag börjar gå.
 
- "Men du stanna, ge mig en tjuga!"
- "JAG HAR BARA KORT! VAD TOKIGT VA?! DU TAR INTE KORT?"
 
Jag började gå igen.
 
- "Öh! Du! Stanna!"
- "GUUURLFRIEND, YOU AIN'T THE BOSS OF ME!"
 
Må hända att jag kanske inte sa det sista, men från och med nu är den repliken med i den officiella redogörelsen av den här händelsen. Denna semi-onda händelse. Jag döper den till "Pelle bashar på man med psykiska problem och har sedan dåligt samvete". 
Taggar: albie, einstein, galen man, tigger cash

Fånga kossan!

Idag marks the day of kommentarssvarande. Synd på torra land att urverket som är Bloglovin' fortfarande inte publicerar mina inlägg för alla av er. Några av er ser inläggen, de flest av er inte. Jag väljer att tro att detta är anledningen till varför kommentarsantalet varit (ännu) lägre än vanligt. Det i kombination med Blogg.se's kojävel som fortsätter "rymma ur sin hage och sabbar servern". Minns ni förresten när jag hade 40-50 kommentarer på varje inlägg?
 
#ingetliv
 
Nu kör vi.
 
hahaha. mr boooner.
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHHAAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAH! Kul.
 
...
 
Mer får ni inte idag. Skyll på Bloglovin', Blogg.se och kojäveln som smitit lös.
Publicerat i: Svar på kommentarer
Taggar: kojävel, tisdagstolken

Julie Stiles. Bli min. Idag.

Det finns en serie som jag är ett hardcorefan av, men som jag, av okänd anledning egentligen, inte följer i samband med den sänds i USA. Så som jag gör med så många andra (bra mycket sämre) tv-serier. Glee är ett bra exempel på en skitserie som en följer veckovis, utan att njuta vidare värst. Jag har väl antagligen gjort det till min årliga sommartradition, att köpa boxarna som alltid släpps i mitten av juni månad.
 
Jag talar självklart om Dexter.
 
Det finns inte nog med superlativ för att beskriva detta mästerverk, jag älskar den här serien. Ja, jag sa det - "älskar". Har aldrig känt kärlek till en annan människa, men den här serien är jag villiga att gifta mig med utan att blinka. Det är vad jag kallar att vara dedikerad. Eller sorglig.
 
Och jag gillade den här säsongen, femte, skitmycket. Alla pratar om hur mästerlig Trinity-ploten var under säsong fyra, men jag tror jag gillade den här mer. Julia Stiles är ju med också! Fucking Tio orsaker att hata dig-Stiles! Ni vet, "I'm just a girl, standing in front of a boy..."
 
...
 
Fel film, va? Skitsamma, fagrare kvinna får man i alla fall leta efter. Har stirrat förföriskt på henne, i hopp om att åtrån ska penetrera genom tv-rutan, i timmar nu. Såg hela säsongen på sjutton timmar. Började klockan elva på kvällen igår, sov litegrann och såg precis färdigt.
 
Värt det.
Publicerat i: Film och tv
Taggar: Dexter, Julia Stiles, kärlek till en tv-serie, säsong 5

Kräftskiva i obygden.

Jag och mina syskon har dragit ihop en kräftskiva nu ikväll. Det är inte för intet som man är lite orolig över hur många som kan tänkas dyka upp. Ryktet tycks ha spritt sig långväga. Jag känner mig lite som den där snorungen i high school-filmer som bjuder in närmsta vännerna på middag, men får istället ett överraskningsrave på besök och föräldrarnas hem demoleras ned till grunden.
 
Men det blir nog bra. Det värsta som kan ske är att vi får ett magasin mindre här på vischan.
Publicerat i: Fest och fylla, Pelles vardag
Taggar: full rulle, kräftor, kräftskiva, nubbe

Vill du kanske ha sex på min byrå?

Jag var på IKEA igår tillsammans med syrran som är hemma från Värmland. Plötsligt skådade vi skapelsen på bilden ovan - en kromfärgad byrå. Första reaktionen var att om jag kände någon som huvudtaget ens övervägde att skaffa den här möbeln, så vore det ett säkert tecken på att vänskapen så snart som möjligt bör avslutas.
 
Men ju mer jag tänkte på den, så kom jag och fundera på vilken sorts människor som egentligen kanske skaffar krommöbler. Framförallt så tror jag det är raggare och annat löst folk som inte får nog av Oldsmobilen i garaget. Men så finns det ju också de som finner speglar sensuellt, porrigt och som ser de som en osynlig åskådare.
 
= folk som man mer än gärna bör vara vän med. För egen vinnings skull. "Kom med till sovrummet så ska du få se min nya byrå".
 
= samlag.
 
På tal om något helt annat, jag har fått tweets, mejl och kommentarer om att min blogg inte hänger med Bloglovin'-maskineriet och att sajten uppdaterar med sex-sju blogginlägg åt gången. Det är visst lite jobbigt tycker vissa av er. Jag är ingen fena på Bloglovin' (använder det cirka en vecka om året), så hur ska jag gå till väga? Håller de på och uppdaterar något som jag inte är medveten om?
Publicerat i:
Taggar: bloglovin', byrå, ikea, ingvars kamprads rynkiga röv, sex

Samtidigt på Instragram.

Smarttelefonerna har verkligen fördärvat möjligen att i fred få sig lite skönhetssömn på bussen. Privilegiet att ostörd få sitta och drömma om till exempel katter och/eller fötter är få förunnat dessa dar'.
 
Följ mig på Instagram, mitt användarnamn är personligapelle.
Har du ingen smartphone så kan du alltid stalka via web.stagram här.
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: instragram, personligapelle, wood

Känd från tv.

WOOT! WOOT! Här har ni undertecknad, känd från tv och allt. Där sitter jag mitt i publikhavet med regnflöttigt hår och, vad som tycks uppfattas som leopardmönstrade, solbrillor.
 
De är svartfärgade.
 
Allsång på Skansen var en uppleveslse utöver det vanliga. Hade jag trevlig? Ja. Skulle jag göra om det? Ja, om jag slapp sitta på den där bänken så länge. Och då var jag och grannen ändå och traskade runt på Skansen i timmar och överlät vakande av våra sittplatser åt de mer hängivna public service-fansen. Hade en sådan jävla träsmak i häcken på bussen hem. Jag kunde riktigt känna hur plankorna legat över skinkorna, det var djupa fåror i skinnet.
 
Tror ni inte det kom en ordentlig regnskur också? Det regnade, utan att överdriva, säkert en liter i minuten. Jag hade ju dumt nog bara packat efter alla väderappars prognos av ett soligt Stockholm. Inte någonstans stod det att vi borde räkna med monsunregn.
 
Där fick man för att man försökte packa lätt. "Nej, jag behöver inte någon jacka i slutet av juli, den tar ju bara onödig plats. Ned med mer alkohol".
 
Annars så var det trevligt. Trevligt att sjunga allsånger. Trevligt att se på artister som repade sina låtar åtta gånger vardera. Trevligt att se många utvecklingsstörda människor (jag är ett stort fan) som hängivet krigar för sin plats en hel tisdag. Trevligt att dricka vin direkt innan en livesändning.
 
BETYG
Publicerat i: Fest och fylla, Musik, Sushibetyg
Taggar: Allsång på Skansen, Zelmerlöw, apor, träsmak i röven