GOTT NYTT ÅR, AMATÖRJÄVLAR!

"Se sexig ut". Så var det ingen som sa. Jag sitter själv framför datorn och testar minspelet mitt och försöker se normal ut bild. Det går inget vidare.
 
Vissa saker förblir precis som vanligt. Ho ho ho.
 
Gott nytt år på er, hörni! Så vad gör ni denna amatörernas afton? För det är ju så, alla som annars sitter hemma och krystar ur sig "fredagsmys"-statusuppdateringar på Facebook ska genast ut och slå runt sina lurviga. = amatörer.
 
För en annan är det ju bara en partyhelg i mängden. = pro.
Taggar: gott nytt år, sår, hår, mår, går och flour

Pelles personliga 2012: en årskrönika.

Öy, imorgon klämtar klockorna in det nya året. Igen. Fan vad ett år går fort. Jag har gått igenom bloggen för det senaste året och varje inlägg känns som det skrevs igår. Så jävla trippat. Och nu, utan någon mäktigare introducering, kommer därför här:

2012 - EN ÅRSKRÖNIKA
 
Året började ju med att jag fixade ett nytt grundkoncept för bloggen, "de sju dagssynderna". Något som inte bara har tilldelats Sveriges ostigaste titel, utan också bara använts lite till och från, när lusten fallit på. Men vi gillar när det är så, visst gör vi? När det är lite schyssta otvingade regler här på kontoret? Min favoritdag har blivit "onsdagsbetyget".
 
Kommer ni ihåg att jag skaffade katt där i början av februari också? Jo, det stämmer. Morgan flyttade in och drog lika fort tillbaka igen (vi körde på prov). Jag tror aldrig jag berättade det, men det funkade inte riktigt. Han skrek konstant när jag inte var hemma och jag insåg, lite försent, att jag fan inte har livsstilen för att ha katt. Inte med det här jobbschemat och inte just nu. I framtiden kommer mitt kattägarskap vara längre än nio dagar, var så säkra. Tyvärr lever inte kattskrället idag heller, utan blev olycklig överkörd. Rest in peace, (Dexter) Morgan. Rest. In. Peace.
 
Jag for och flängde en hel jävla del också. I våras blev det ett par dagar i Barcelona. Härlig stad, mindre lyckat resesällskap. Men vi hade det kul ändå fan, riktigt trevligt. Vi såg på Gaudis alla hus (som bergis skapades under drogrus), drack den vidriga drycken sangria och gick och la oss tidigt.
 
Trots önskan om att sprida Pelle-budskapet (oklart exakt vad det innebär) världen över, så förblev man för det mesta kvar inom de svenska gränserna. Jag hann med Ullared, vi stack på Lisebergs julmarknad och vi gjorde Skara Sommarland osäker. Något som förresten slutade med jag gick, helt ovetande, runt med trasiga badbyxor och flashade röven för alla barnfamiljer på plats.
 
Många turer i landet Falukorv hade musiken som grundorsak. Vi blev irriterade på Way Out West och vi festade som fan på Peace & Love. Och just årets Peace & Love går till historien som den trevligaste av festivaler genom tiderna. Fan vad kul jag hade! Spanade in bloggare gjorde jag också. Och såg en coked up Rihanna icke-sjunga och vara den absoluta sämsta av artister jag fått äran att slötitta på. Det är inte alla som får.
 
Sen såg vi ju självklart Bruce Springsteen på Ullevi igen. Det var lite episkt faktiskt, karln har aldrig varit bättre. Något som inte var fullt lika bra, men ändå underhållande jävlar, var Allsång på Skansen som vi for iväg på mitt i Pride-veckan. Undertecknad hamnade på TV och vi fick se en bakfull Mums-mums Zelmerlöw in action.
 
Pelle Nilsson växte upp, tog beslutet att odlade skägg och blev på köpet man. Jag börjar sakta men säkert finna min signaturlook och vad som klär mitt pubertala moppefjun.
 
TV-serieåret har varit det bästa på så jävla länge och jag blir hård mellan benen bara av att tänka på alla högklassiska säsonger jag betat av. Jag införskaffade femte säsongen av Dexter och fangirlade som fan på Julia Stiles som säsongen kretsade kring. Sen fann jag också två av mina... ja, jag kan kalla de två nya favoritserier, fan i mig. Se Girls och Homeland för fan, jag råder alla er som inte gjort att unna er lite bra TV. Det här är så jävla bra. Lena Dunham, skapare av och huvudrollskaraktär i Girls, fick utmärkelsen "årets coolaste person" här om veckan. Med all jävla rätt! Och Clarie Danes och hennes Homeland kammade hem den första Emmy-statyetten åt Showtime. Också det helt jävla rätt! Sen gillade jag verkligen Newsroom också, ej att förglömma.
 
SE FO I HELVEDE!
 
Jag försökte sälja av mina kalsonger på Blocket. Blev nekad.
 
Såg äntligen Avatar. Tre år efter premiären. Den var inte så bra, nej. Tvärtom så hamnar den i högen av smörigt Hollywood-crap som återanvänder samma idé om och om igen. Skittråkig.
 
Fick en mancrush på Liam Neeson. Såg Taken-filmerna och började önska att jag besatt en basstämma lika djup som den mannens.
 
Blev besatt av Big Brother tillsammans med grannen. Söndagskvällar blev BB-kvällar med alkohol. Hanna Widerstedt var min favoritdeltagare. Synd på fan att hon drog efter två veckor och tydligen var påhittad hela hon.
 
Ägnade ett helt inlägg åt att Lily Allen beslutat att släppa en comebackskiva. En kvinna som jag varit helkåt på i snart åtta års tid. Hon är fan ett i sitt slag. Synd att hon gick och gängade sig bara. Och födde barn. Och blev på smällen igen. #FML
 
Blev länkad av både HanaPee och Bloggkommentatorerna. Tufft! Dessutom så kokade jag ihop det jobbigaste uppdraget någonsin; att skapa en julkalender av andra bloggares visdomsord. Lady Dahmer ställde upp! Gaymasen ställde upp! Spiderchick ställde upp! Frans Strandberg ställde upp! Nästan alla ställde upp! Så jävla fränt och schysst gjort av folk!
 
Tog det mest krävande beslutet någonsin och började plugga en gymnasiekurs. Naturkunskap 2. Detta samtidigt som jag snittade 170-180 jobbtimmar i månaden. Skiten gick svinbra i början, men mot slutet blev det kaos. Jag tror jag skrev sammanlagt fyra fyrsidiga essäer på sju veckor och pluggade in 130 sidor tentatext. Samtidigt som jag jobbade, som sagt. Och hade hand om den där sketna julkalendern. #död
 
Jag lärde mig förkortningen "m.a.o".
 
Jag lurade alla att jag pökat ihop en bulle i ugnen på Instagram. HAH! Årets bästa prank.
 
Erkände min avsky mot Swedish House Mafia och jävligt många av er höll med.
 
Insåg att det var fem år sedan som jag tog studenten och kom till insikten att jag inte åstadkommit ett skit utav värde.
 
Trodde, i all ärlighet, nog att jorden skulle gå under den 21 december, men fick fel. På riktigt så var jag beredd på att något skulle hända. Kul att vi ändå är kvar här, eller vad säger ni?
 
Skrev det här inlägget.
 
2013: fylla 25 bast, börja plugga (annars jävlar!), se Springsteen igen, se Robbie Williams igen och dra på fler festivaler. Allt blir precis som vanligt m.a.o. Häh.
Publicerat i: Pelles vardag, På tapeten
Taggar: 2012, 2013, gott nytt munsår, krönika

Värk och sveda - julhelgen i rim.

Julafton är över och snart resten av helgen likaså.
Det har inte varit helt perfekta dagar, det vill jag inte påstå.
Det hela började dagen innan, med en envis vaxpropp.
Den växte sig stor och satte för ljudintag helt stopp.
Men jag spolade med en öronsköljare i både en och två timmar.
Och o'boy - när en vaxpropp lossnar, så är det att man svimmar.
 
Sedan på julaftons morgon så brakade bilen ihop igen.
Ja, det var väl för ungefär 233 434 gången.
Men det var inget som farsgubben min inte kunde laga.
Trots det, så känner jag för att personalen på bilfirman aga.
"Allt som behövdes var en bromsservice, så nu funkar den perfekt".
Du, ditt ljugande svin, jag ska mala ned dig med en takfläkt.
 
Även om skiten blev lagad och precis som ny.
Så kan jag inte vissa tankar undanfly.
Jag måste få den dubbelcheckad "utifall att".
Man vill ju ogärna att ens bromsar ska få oväntat fnatt.
Överväger att kanske sälja av skiten rätt så snart.
Håll er undan från bilköp på Blocket är ett tips som är rätt så smart.
Närå, skämt åsido - bilen är ju faktiskt, när den rullar, väldigt bra.
Men varför, oh lord, ska alla slitageskadar falla just på jag?
 
Och på tal om skador, värk och sveda.
Ni skulle ha känt på min huvudvärk som juldagen fick inleda.
Aj, aj, aj och oj, oj, oj!
Den var då inte värst skoj.
Trodde ögonen skulle förgöras och huvudet implodera.
"Vad har jag gjort för att förtjäna detta" fick jag fundera.
Sen kom jag på det, vi hade ju hängt i badtunnan och druckit alkohol.
Ergo: min kropp var ofuktad som en bortglömd tvål.
Jag fick ösa i mig både en och två liter vatten.
Och sitta rakt upp i tre timmar sådär mitt i natten.
Jo, det är korrekt, jag klarade inte av ligga ner.
Jag trodde att om jag gjorde det, så skulle jag inte få se morgonen gry något mer.
Men ack vad jag undflydde huvudvärksdöden denna gång.
Med ett par Ipren i kroppen så somnar man sött i sin schäslong.

Men julen var trots alla sina missöden helt okej.
Fick ju faktiskt senaste Dexter-boxen, en klar favoritgrej.
God fortsättningen önskar jag, Pelle, författare av denna sajt.
Låt oss fylla nästa bloggår på en miljard megabyte.
 
Adjö.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: julhelgen, låååååååååångt och fint rim, pelle rimmar så han svimmar och simmar, rim

Och så lite powerfeminism - LUCKA 24.

Imse vimse spindel - LUCKA 23.

Hur jag räddade en gammal man. Typ.

Det hände en grej igår som trubbade av mig lite, därav bristen på uppdatering under apokalypsinlägget (även om jag, till alla er som försökte vara fyndiga, skrev att jag kanske inte skulle hinna uppdatera mer).
 
Så jag satte mig i bilen och börja åka mot jobbet. Hinner komma ungefär två meter och får se något som liknar en klädhög som dumpats vid en rullator. Som om en pensionär strålats upp av utomjordingar och blev av med alla tillhörigheter på kuppen
 
"Men är inte det där en arm som viftar" tänkte jag genast. Jo, det var det. På marken ligger en gammal man som halkat. Jag stannade (och, i ärligheten namn, suckade ett par gånger OBS! Var stressad!) och kliver ut. Det första som slår mig är att jag ska "vara lugn nu, Pelle. Bara var lugn". Så jävla bra egenskap!
 
- Har du ramlat, säger jag.
- Ring en taxi, ring en taxi, yrar gubben som jag lätt var över nittio bast. Lätt.
- Tror du att du är skadad?
- Ring en taxi. Taxiiiii...
- Har du brutit något, känner du att du har ont?
- Nä, jag har klarar mig. Men ring en taxi.
- Först måste vi få upp dig från marken, tror du att du klarar det?
- Aj, aj, aj, aj.... ring en taxi!
- MEN NEJ! FÖRST MÅSTE VI FÅ UPP DIG FRÅN SNÖN, DET ÄR FÖR FAN SVINKALLT!
- Om du säger det så....
 
Förbi kommer en pizzabagare. Vi hjälps åt och lyfter upp mannen, så han kan vila sig mot sin rullator.
 
- Vill du att ringer en taxi nu? Har du något nummer?
- 11 000. Man når de på 11 000!
 
Vadå elva tusen?! Wtf?! Ska det vara ett riktnummer innan? Är det här nya 90 000? Får inget svar någonstans. Börjar mästra med 118 118, blir kopplad korsan och tvärsan och får inget svar. Någonstans. Alla har gått på julledigt. Bestämmer mig slutligen för att fixa gubben en vanlig svennetaxi och vänder mig plötsligt om (stod vänd bort från vinden eftersom jag inte hörde något i telefonen) och får se att då har han börjat gå igen. Och han har kommit en bra bit.
 
- Öj! (väldigt respektingivande sätt att tillkalla de äldres uppmärksamhet på, jag vet) Ville du inte ha en taxi?
- Nä.
- Nähä? Är du helt säker?
- Det var dumt av mig att gå och handla i det här vädret.
- Kanske det, men vill du inte ha en taxi?
- Jag bor så långt bort.
- Alltså vill du ha en taxi?
- Det är halt.
- Vänta här nu, så ska jag fixa en taxi.
- Nä, jag vill gå hem nu. Det är halt ute, dumt att stå still i onödan.

Alltså gick han. Och jag var redan för långt bort från min bil (som hade nyckeln kvar i tändningslåset), så jag gick tillbaka. Och jobbade hela kvällen med ens uns av dåligt samvete i bakhuvudet.
 
God jävla jul på mig!
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: an old man is a crazy man

Kittymekatt - LUCKA 22.

Undergången minut för minut.

 Grannen övergav vår idé om att vaka in katastrofdagen med Deep Impact, Armageddon, The Day After Tomorrow och andra trevliga filmer. Jävla gamling.
 
Istället så sitter jag här, i bara mässingen, efter ett drygt jobbpass och undrar vad jag ska ta mig för. Kom på att jag kan skulle dokumentera hela den här dagen, 21 december. I den här bloggen. I det här inlägget. Under hela dygnet. Utom när jag sover, då blir det svårt. Häng på. Slänger väl inte ett par Photobooth-bilder mellan varven också, så de blir mer underhållande för ögat.
 
Det blir lite som Big Brother, tycker ni inte? Heheheheheh
 
[01:52] Slår på HistorieätarnaSVT Play. Synkar bild och ljud med min Apple TV. Aaaaaaaah, materialism....
 
 
[02:02] Har Sveriges halsbränna. Vad säger mayorna om det?
 
 
[02:44] Nu äter de grävling på Historieätarna. Fy fan för att äta det dikesdjuret. Vidrigt.
 
 
[03:00] Halsbrännan är fortfarande här. Är the end nigh? I think so. En svidande halsstrupe ljuger aldrig.
 
 
[03:14] Nu ska jag sova. Tog mig en Samarin. Mår lite bättre. Hoppas jag vaknar upp imorgon. Överhuvudtaget.
 
 
[10:57] 'Mörrn!
 
 
[11:01] Slog på Debatt och fy fan - nu är undergången nära. Så jävla pinsamt PK-program.
 
 
[11:14] Nu blev kaffet klart. Kanske att jorden inte går under trots allt.
 
[11:23] Avsnitt 21 av Mysteriet på Greveholm med lite kaffe. Ännu en anledning till att undergången vore förfärlig, att missa slutet som kalendern som man ägnat en hel månad åt. #hoppaspåöverlevnad
 
 
[13:06] Oj då, råkade somna. Typiskt jävlar. Men jag måste veta, är det någon som läser?
 
 
[13:11] Ovissheten har kommenterat och säger +1 till min mustasch. Som, om jag får säga det själv, ser extra fjunig och spretig ut i dessa iSight-bilder.
 
 
[13:14] Börjar knåpa ihop morgondagens lucka här till kalender. Hoppas verkligen livet gryr imorgon och fram till jul, för jag har sparat det allra bästa till sist. Två giganter och en kickass humorblogg.
 
 
[13:51] Äntligen klar. Fan alltså, det tar längre tid än vad ni kan tro att trolla ihop de där kalenderluckorna. Basic photoshopande är också en svår konst.


[13:58] Läser på Aftonbladet att folk samlas vid "det där berget" i Frankrike, där aliens och shit ska komma och rädda de från undergången. Vilka pappskallar, tror de på allvar att något ska ske? Här är förresten en bild på min nödväska med sakerna jag skrev om igår. Ja, jag packade allt jag skrev om igår. Och ja, den var med på jobbet. Och ja, den åker med idag med.
 
[14:04] Stolt över att jag förlitar min eventuella kamp för överlevnad på något så svenskt som Fjällrävens Kånken-väska. Mvh inte galen.
 
 
[14:07] Sätter igång och betalar räkningar. Stöööööööööööööööön. Var är undergången när man behöver den?
 
 
[14:44] Räkningar - check! Bra månad! Nu måste jag dra till jobbet. Får se om jag hinner uppdatera något mer under kvällen. Annars: lycka till!
Publicerat i: Pelles vardag, På tapeten
Taggar: undergången minut för minut

Lady, Lufsen och deras Frikadell - LUCKA 21

Hur du överlever den 21 december.

Imorgon är det dags, den 21 december 2012 är hos oss. Även om samtliga nyhetsprogram visar inslag med skrattande mayaindianer, som tycker att vi västerlänningar är helt jävla dumma i huvudet, så ska vi vara beredda på apokalypsen. Det ska man ju kanske alltid vara? Ha en nödväska under sängen och så vidare. Så därför har jag skapat en "vad du ska packa vid jordens undergång"-packlista. Kan även användas om vi ser ljuset efter den 21 december.
 
Själv ska jag jobba hela kvällen och natten, så jag tar mig allt till jobbet och är beredd efter tolvslaget.
 
Det första man ska göra inatt/imorgon, vid första tecken av undergången, är att leta upp en åker eller ett öppet fält. Långt ifrån byggnader som kan kollapsa och rasa ned ovan en. Hitta gärna ett fint litet rävgryt (spara räven) som du kan åla in dig i. Skulle jordplattorna å andra sidan knäckas och slukas i jordens innanmäte - then your doomed. Lev (eller ja) med det.
 
PACKLISTA
 
1 - Skönlitteratur. För att överleva den yttersta av katastrofer kan bli tradigt och långtråkigt. Ju tjockare bok, desto bättre. Gärna något du inte har något emot att läsa om och om och om och om och om och om och om igen.
 
2 - Rena underkläder. När allt väl sätter igång så kommer du garanterat att spilla exkrement. På hela dig. 
 
3 - Raggsockor. Att bo i ett rävgryt kan bli kallt.
 
4 - Halsduk. Se ovan.
 
5 - Vantar. Se ovan.
 
6 - Ett spel som är lätt att bära med. Själv väljer jag UNO som går att spela utan vare sig el och batterier i all evighets evighet. Sen vinner jag ofta i det. Värt att tänka på: det är inte så kul om du är ensam överlevande. Försök därför att rädda, for the sake of brädspel, en spelpartner också.
 
7 - Booze. Ångestdämpande och avslappnande. Kanske att du kan rida ut stormen genom att sova dig igenom hela 21 december? Det skulle jag om det inte vore för att jag jobbade.
 
8 - Salt. För att ett osaltat rävhuvud inte smakar bra.
 
9 - Konserverad mat. När räven är uppäten så är det dags att ge sig på konservburkarna med vita bönor som du köpt på Lidl för ungefär sex spänn burken. Bara vänj dig vid tanke vid konserverad mat, för det är högst troligt att du kommer stöta på den skiten när du spatserar runt bland ruinerna av vad som en gång var vår jord. En sluten konservburk är en okrossbar konservburk.
 
10 - Vätska. Här skulle jag kanske egentligen ha haft bild på en flaska vatten, snarare än en vätskedrivande Cola Light. Men poängen är i alla fall att man ska bunkra vatten och hålla sig... fuktig? "Otörstig"? Ni fattar. Det som en gång var kranvattnet vårt kommer högst troligen kontaminerat med diverse dödsbakterier, så undvik det.
 
11 - Tändare. Så du kan göra upp eld och koka flaskvattenste och Ramlösa-kaffe (har ej med det på listan för det inte är prio ett för överlevnad) eller steka till din räv lite grann. Har hört att en rå räv kan bringa skabb i magsäcken, så värm på den lite innan du hugger in.
 
Bubblare: Ipren ('cause the apocalypse is a bitch) och kudde (så du slipper använda upp dina Ipren med ens på grund av nackspärr).
 
Har jag glömt något? Nej, det har jag inte. Det är resultatet av tre minuters studier kring ämnet. Fråga bara alla dinosaurier jag intervjuat. Kom igen, gör det bara. Jag utmanar dig.
Taggar: 21 december 2012, how to thursday, the end of the world as we know it, överlev redan idag

Saffy darling! Sweety darling! - LUCKA 20

Vad som provocerar mig.

När jag läste mejlet igår, från Kevin som önskade att jag raderade en länk, så kollade jag igenom skräpposten lite lätt och lustigt. Ibland händer det att något av värde hamnar där i. Ibland. I sällsynta fall.
 
Just igår fick jag i alla fall se att jag fått ett meddelande från en Sara, en till synes blogglös person, som skrivit till mig mitt i Katrin Zytomierska-härvan där hon kallade en SATS-modell för tjock och så vidare. Den här Sara ville veta "vad jag tyckte om saken". Nu är det här väldigt inaktuellt och i stort sett bortglömt (skräpposten skulle ha raderat det vilken dag som helst nu), men jag tänkte semi-beröra vid ämnet.
 
Och nu är saken den att - visst, det Zytomierska gjorde fel. Men jag blev inte provocerad. Jag blev inte ett dugg provocerad. Inte ens lite irriterad. Kanske lite lack på att Zytomierska fick för mycket medialt spelrum för något hon skrivit endast för att få reaktioner från folk dumma nog att låta sig provoceras.
 
Nästan inget provocerar mig. Speciellt inget som står på bloggar. Man har väl blivit immun efter diverse storbloggares uppsåt genom åren. Men även solen, jag, har sin fläckar. Därför tänkte jag blotta mig och radda upp en eller sju saker som faktiskt irriterar min intelligens (för undertecknad är ju bäst).
 
1) När någon säger "jag gillar inte det här" om något som gemene man är överens om är gott. I matväg alltså. Det är barnsligt och omoget att inte gilla "isglass" eller "sega råttor". Jag är inte vidare förtjust i blodpudding och ärtsoppa. = normalt.
 
2) När någon säger något i stil med "jag har aldrig tvättat/dammsugit/bäddat sängen i hela mitt liv, det har alltid mina föräldrar gjort". Jo, detta sker. Mina päron tvingade oss att underhålla huset emellanåt. Tack för det.
 
3) När alla är med på ett skämt utom en enda person, som ska förstöra för alla och avslöjar hela komplotten. Jag blir mordbenägen.
 
4) "Jag har aldrig läst en bok i hela mitt liv". Okej, och det är din jävla förlust. FÖR LÄSNING ÄR BILDANDE!
 
5) Överanvändandet av ordet "mys" och hjärtan på Facebook. "Nu blir det fredagsmys med "
 
6) När man råkar säga att man är trött och en småbarnsförälder hör vad man säger och vräcker ur sig något i stil med "ja, du, vem är inte trött egentligen. Prova sova med en ettåring i sängen ska du se".
 
7) När folk bara läser rubriker i kvällstidningarna och bildar sig helt snedvridna uppfattningar om diverse saker. Som nu senast vad det "pepparkaksförbudet" (som inte vad något förbud och knodden faktiskt fick vara pepparkaka) eller att Disney (eller om det var svenska staten?) väljer att klippa bort nidbilder på judar och svarta människor. Hur uttrycker vi vårt hat? Jo, vi gör en grupp på Facebook. på det.
 
...
 
Jag behöver lägga av nu, för det här inlägget gick lite för fort att skriva. Ja ä int bitter ja nä.
 
Ni då, vad provocerar er? Var ärliga nu, sånt här brukar bli kul!
Publicerat i: Okategoriserbart, På tapeten
Taggar: bli inte arga nu, ej aktuellt, starta en Facebook-grupp nu!, zytomierskas tjockchock

Ingen kickar fotbull soum han - LUCKA 19

Dear you.

Jag får sådana här mejl hela jävla tiden. Jag länkade något för elva år sedan och "tvingas" nu radera inlägg för att företag inte vill få Google och deras fucked up policy över sig. Och tjena fan, det skulle ta tid att fixa vartenda inlägg. Jag har ju pungat ut dryga 3500 stycken inlägg genom åren. Bara på den här bloggen.
 
Först tog jag det bara som spam och ignorerade allt. För, låt oss vara ärliga, alla engelskspråkiga mejl sållar man ju ut på en femöring. Det är prinsar som behöver cash, det är miljoner som lottats ut just till en själv och så vidare. Men nu har man alltså gått via one.com, det webbhotellet jag använder för att peka min blogg, och krängt fram min privat mejladress.
 
Så jag svarade. Äntligen.
 
"Dear you! Guuuuurl, you be trippin'! But mmmmmkay, the link is gone - so long. Love you. Kay? Bye.

/Me"
 
Han hette Kevin.
 
#härskarteknik
 
Jo, sa jag att jag är tillbaka från tentapluggandet? Jag kanske aldrig sa att jag försvann, samt att jag höll på att driva mig själv till utbrändhet? Inte? Nä, men nu är kursen över i alla fall. Såvida jag inte får underkänt alltså. YES!
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: you fuck with me, I fuck with your e-mail account

LOL på det ordet - LUCKA 18

En gris, en ko, en Stockholmsbo - LUCKA 17

Ketchupmamman spiller - LUCKA 16

När det inte klickar - LUCKA 15

 
Jo, för andra dagen i rad så kör vi en kalenderlucka som inte gick enligt planerna.
 
HÄNDE: det klickade inte (kameraordvits, tio poäng). Fast egentligen så bara... blev det inget. Ingens fel.
KÄNSLA: jag är glad ändå fan.
TYCKER: att denna person besitter enorma kunskaper inom sitt område.
KURIOSA: tack vare den här bloggen så kirrade jag min första Nikon back in the days. Och alla grunder har jag lärt mig tack vare rookieguiderna som finns att läsa.
HÄLSA: "Hej! Vet du att Pelle har med dig i hans julkalender? Gör en BLIXTvisit och spana in vad som sker".
 
Klicka på bilden för att se vilken bloggare jag talar om!
Publicerat i: Julkalendern
Taggar: annat som hör fotograferandet till, blixt, klick, lucka 15

Så var det dags igen.

Nu glömmer vi den här dagen.
 
Hör ni vad jag säger, vi glömmer den?!

Ameh fatta någon gång då!
 
Dagen. Glöm. Finito. Puts. Väck.
Taggar: Skitbil AB vill ha sitt bästa fordon tillbaka, den blå peugeoten

KNIVIG SITUATION - LUCKA 14

 
HÄNDE: rann ut i sanden / mina mejl hamnade i skräpposten.
KÄNSLA: lite ledsamt är det allt.
TYCKER: att denna person är något av en bloggexpert och humorguru.
KURIOSA: den här bloggen inspirerade mig och mina peers att ägna en hel Rom-resa åt att fota hoppbilder framför diverse monument.
HÄLSA: "kniven kommer för evigt att finnas i Pelles hjärta".
 
Klicka på bilden för att se vilken bloggare jag talar om!
Publicerat i: Julkalendern
Taggar: dexters blodhund, en knivig situation, lucka 14

Långt inne i reptilhjärnan.

För snart två år sedan så skrev jag det här inlägget om datumet 21 december 2012, då det är sagt att jorden ska gå under. På något vis. Exakt hur vet vi inte, men att vi ska tillintetgöras är ett som är säkert. Nåde det bara gå fort.
 
Även om jag fortfarande tänker som jag gjorde där och då, när jag skrev inlägget, och tror benhårt på att den 21 december i år kommer flyta på som vilken dag som helst, så... Ja, jag går jag runt med märklig känsla i maggropen, samt att jag, långt in i reptilhjärnan, grunnar tanken "men tänk om det faktiskt händer något" om och om igen. Tänk om en power-planet-meteorit  slår jorden i spillror, vem är det som skrattar då? Inte jag. Jag kommer bli mos.
 
Är det någon som tänker/känner samma sak? Kom igen, let's united över lite pinsam ärlighet.
 
Känns i alla fall trevligt att ha ägnat hela december åt att plugga in kurstenta och jobba varje dag. Det kallas "ett värdigt (eventuellt) avslut".
 
Och om inget händer och vi alla står lyckligt lottade kvar här den 22 december, då dansar vi till lite Elton John, okej?
Publicerat i: Pelles vardag, På tapeten
Taggar: everybody hurts, that's me in the corner, the end of the world as we know it

Glad Lucia! - LUCKA 13

Vill överleva 21 december.

Varför jag inte slänger de tomma toarullarna? Jag bygger ett slitstarkt fort. Ett toalettbesök i sänder.
 
21 december: datumet ligger runt hörnet.
Taggar: bajs, en lös mage är lösningen, kiss, papper, rullar, toalett

Mannen, myten, legenden - LUCKA 12

Three minutes in heaven / sex.

Var jag mig i soffan vänder, tv alltid denna sexscen sänder.
 
Jo, så är det. Man är ledig, man ser att Jackie Brown visas på någon random kanal och man tänker "a-ha, den här Tarantino-rullen har jag för mig är svinbra" (vilket den är). Sen plötsligt står de där, De Niro och Fonda, mot diskbänken och "going at it". Ni vet, det ryktbara ligget som varar i tre minuter och som för evigt bränns fast på hornhinnan.
 
Igenkänningsfaktorn är hög.
 
Så fort den filmen visas tv på tv så lyckas jag varje gång zappa in mig just vid den här scenen. Vad är oddsen på det? Och varför finner jag den så smärtsam? För att man lyckas fånga "det" så realistiskt? Betyder detta att jag föredrar konstlade Hollywood-ligg med vridna kameravinklar och passion?
 
Nej.
 
Jag vet inte mycket idag. Jag är semi-utbränd efter jobbveckan som var. Det måste vara det.
Publicerat i: Film och tv
Taggar: bridget fonda, fuck, suck och lick, robert de niro, våt fläck på diskbänken

En anonym jäkel talar ut - LUCKA 11

Könshår? - LUCKA 10

Julkärlek till kändisarna.

Så jag gick lite overkill på julkortsfronten tidigare idag. "Äh, jag tar femton frimärken, det blir lagom". Det visade sig att jag bara kunde komma tretton personer att skicka till. Då var moster, mormor och grannen, som bor en trappa upp, inkluderade.
 
Forver alone.
 
Sen slog det mig att istället för att slänga resterande frimärken och julkort, så skickar jag de till "bättre behövande". Det finns ju annat folk som behöver kärlek så här års. Vilket fick mig att tänka på Ingvar Oldsberg (äldre herre > äldre herre behöver mycket omtanke > han proklamerar alltid att hans adress finns med i telefonkatalogen > praktiskt taget att be om julkort).
 
 
Vem har vi mer, vem har haft ett tufft år? Jo, kungen. The King. Karl fucking ett-sex Gustaf. Kram på're, knugen!
 
 
Sen slog det slint. Igen. Vem mer behöver ett julkort? Rickard Olsson? Nä, han har det bra som det är. Kanske han, vad-han-nu-heter, som spelade Tom i Skilda Världar. Vad är det han heter nu igen? Jo, just det - Matti Berenett (jag säger inte att han nu, i motsats till Rickard Olsson, skulle ha det svårt. Om nu någon skulle tolka det så). 
 
 
Julens goda gärning - check!

Nu till den uppbara följdfrågan. Vem, av alla person i hela världen, skulle ni helst skicka julkort till? Död som levande. Jag skulle skicka en egenprintad nakenbild till Picasso, endast iförd tomteluva och med hälsningen:
 
Föreviga detta, mäster! Papa needs a new convertible!
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: julkort, kungen, oldsberg, tom i "Skilda världar"

Den där dalmasen - LUCKA 9

Forum för Greveholm 2.0.

Kan vi ägna ett par ögonblick åt att diskutera över hur jävla bra årets julkalender är?
 
Mitt favoritögonblick var när det där skedde, ni vet? Eller när den personen var med igen, haha! För att inte tala om när det där skedde, visst sket man knäck? Fast bäst var kanske ändå när hen gjorde det där?
 
Mvh
Pelle, 24 år och 302 dagar.
Publicerat i: Film och tv
Taggar: Mysteriet på Greveholm, anmäl SVT för indoktrinering, det ockulta och läskiga

Våt dröm blir till sanning.

Pyttsan! - LUCKA 8

Pojken med kreditbyxorna.

Juletider är spenderartider. Sällan är en månad så kostsam som december är. Vi ska hitta julklappar till diverse patrask, det ska införskaffas julgran och ett par julskinkor måste griljeras. Alltså är det extra idiotiskt att jag, för en gångs skull, passar på att handla en jävla massa till mig själv.
 
Och som ångestdämpande terapi så har jag förstått att man bör visa upp vad exakt man köpt. Inte för att skryta, utan för att folk ska heja på och lätta ens ångestmol. Jag förstår inte när jag blev så ekonomisk (/en snål fan)?
 
Cirkeln av Strandberg och Bergmark Elfgren. Katta Kvack har talat mycket väl om denna bok, senast i inlägget om hennes tio favoritböcker. Jag hoppas innerligt att det här inte är något lökigt Twilight-drama med fäste i Mellansverige. Jag får väl finna tröst i att den utspelar sig i Bergslagen. Ni vet, "ens egna hemtrakter". Tror jag åtminstone, det är lite luddigt för undertecknad om vad som exakt räknas till "Bergslagen".
 
Harry Potter är över och J.K. Rowling har nu kommit ut med sin första vuxenroman, Den tomma stolen. Redan, bara femtio sidor in, har man fått ond bråd död uppmålat för sig och ett par bröst beskrivet i detalj. Det sistnämnda var ju, som vi alla vet, något som fattades i Harry P-böckerna. Den här boken verkar lovande i alla fall.
 
När jag var i Göteborg så köpte jag den här skitlilla högtalaren till telefonen. 200 spänn kostar den och är faktiskt jävligt bra. Jag ser den som en den del av förfestande till Way Out West 2013 och något att ha med på stranden. Kanske man kan passa på att bli en sådan där strandraggare? Utan muskler.
 
Oogachakka köptes också, världens grymmaste spel. Det här körde jag på en fest en gång för några år sedan. Det ena laget sjunger första låtraden och det andra laget tar vid när de första slutar. Flest kort vinner.
 
Så, muntra upp mig nu. Bra köp, visst? Bildande skit.
 
Ahemnjuste, Springsteen kommer ju till Sverige. Igen. Råkade köpa biljetter till hans konsert också. "Ojdå".
Taggar: kreditkort, sparpengar, vad är det?, säljer min kropp till alla intresserade

Pelle är rädd - LUCKA 7

Ännu en lucka som inte blev av.
Klicka på paketet för att få reda på vilken blogg det rör sig om!

HÄNDE: vågade inte mejla av respekt/rädsla
KÄNSLA: lättad, bra val så här i efterhand
TYCKER: det här är en intressant blogg, har läst den i många år. Men läsarna av den är många gånger galna.
KURIOSA: lämnade en kommentar en gång, som gjorde en av bloggens andra läsare så arg att hen mejlade mig ett hotfullt brev som utlovade stryk.
HÄLSA: inget. Snälla.
Publicerat i: Julkalendern
Taggar: mucka inte med stureplan!

Hata räkor? - LUCKA 6

Alla misslyckandens år.

zzZZzZzzZzz....
 
Året (och hela vår existens, enligt de siande mayaindianerna) börjar lida mot sitt slut. Minns ni att jag satte upp mål för 2012 tidigt i januari? Saker som jag skulle beta av under de följande 366 dagarna. Jag vet inte med er, men vore det inte kul att se efter hur det gått med dessa mål?

1) Korsa en motorväg till fots
Misslyckande nummer ett. Den här tanken har legat och grott i bakhuvudet länge (flera år faktiskt), men blir aldrig av. Frågor som "var ska jag göra det", "vid vilken tidpunkt är det bäst att göra det" och så vidare har hindrat mig. En är för bekväm på så vis.
 
2) Se samtliga Star Wars-filmer
Jag har sett den första och det gjorde jag redan innan i år. Men... jag har aldrig lust att slå på en Star Wars-film. Lika lite som jag har lust att se Sagan om Ringen en gång till. Fantasy och sci-fi är väl kanske inte min grej? Fast jag gillar ju Hungerspelen... ja, jag vet inte. Vad jag vet är att i alla fall att jag antagligen måste riskera tvångssterilisering innan jag frivilligt slår på Darth Vader och kompani. Fail nummer två.

3) Skaffa fram autograf från en politiker
2012 har innehållit extremt lite politiker. Misslyckande nummer tre.
 
4) Blogga bättre
Njajoenä... lite bättre kanske det blivit. Lite. Jag är fortfarande sämst. Och jag skyller helhjärtat på mitt jobb, det gör jag. Mitt arbetsschema suger musten ur mig och jag hoppas jag kommer börja plugga till efter sommaren. Eller att någon erbjuder mig ett nytt jobb, in the name of bloggandet. Halvfail. Gillar dock att jag började med mina "sju dagar, sju ämnen". Askul.
 
5) Inte plugga mer förrän fram till hösten
Det gjorde jag inte. Pluggade fram till hösten alltså. Sen kom jag inte in på programmet jag ville, för jag hade inte "naturkunskap B" inläst. Något som lett till ett halvår av de mest oorganiserade studierna jag varit med om. Komvux suger. Hårt. Win nummer ett.
 
6) Se mer TV-serier
Homeland, The Newsroom, Weeds, Happy Endings, Hung och så djävulskt mycket vidare. Har sett så skitmycket bra jävla tv i år att jag är villig att... fortsätta. I precis samma spår. JA! FÖR FAN! AAAAAAARGH!

Host.
 
Win två.
 
Så målen för 2012, så här i korta drag, har ju inte uppfyllts. Men än är inte årets över. Star Wars-maraton någon? Kom igen, bara fem filmer att beta av? Ingen som vill halka runt lite på E20? Ingen? Ingen alls? E18 då?
 
BETYG PÅ MIG SJÄLV
Publicerat i: Okategoriserbart, Sushibetyg
Taggar: bara två sushibitar? det är galet!

SKÅL! - LUCKA 5

Master HanaPee hälsar.

hej pelle! gud förlåt. jag har helt glömt bort att svara dig. kan jag svara nu? och vad kan jag göra för dig? förlåt mitt namn é plåt. älskar dig.....
[dör sjuttiofem procent] GAAAAAAH! *nätverkar* Jag har hört av mig till dig, Hanna Montana. 
 
förslag på tilläggstag: when in toble-rone.
Eller "what cums in Toblerone, stays in Toblerone". #vidrigt
 
men det är mycket roligare att handla på åhléns än cdon. även om cdon säljer samma sak för 1/4 av priset. åhléns måste ha något lurt för sig.
Jag tror det är för att man upplever shoppandet "fysiskt" när man är på Åhléns, att det är det som gör att man tycker det är "helt okej" att punga ut hutlösa priser. Lite som vanligt sex kontra cybersex. Allra helst har man väl det IRL. Eller är det bara jag? Huh.
 
köpte du sex biljetter utan nån att gå med? jag anmäler mig helt frivillig till detta.
En rolig tanke: fan vad kul om jag beslutar att gå med diverse löst folk här från bloggen och så rockar vi loss så Ullevi rasar? Igen. Rasar igen. Fast det får bli en annan gång, för som tur var hade jag sex vänner som vill gå med mig. Öl + Robbie = WOOT!
 
jag funderar över hur vi hade fått reda på det? har du någon back-up som hoppar in och sköter bloggen i såna här situationer? postat en bild på insta från din begravning? anyhow, hur det än gått till så kan jag erkänna att jag blivit himla lessen, kanske t o m fällt en tår. särskilt om jag kollat på greys anatomy precis innan.
Kul att så många undrade över det här. Faktum är att jag har alla lösenord till mina sociala medier sparade på "ett säkert ställe" ifall man nu skulle kola vippen (peppar, peppar!). Jag vet personer som gått bort och hur deras bloggar, Facebook och allt vet vad bara hänger kvar i cyberspace. Utan någon som har möjlighet att redigera eller ta bort deras konton. Man kan säkert mejla om saken. Men ta till exempel Facebook - de har världens SÄMSTA kundservice. Så där blir ju ens profil kvar tills... ja, de kör någon utrensning? Jag vet inte. 

Om jag fick önska, så vill jag att följande sker om jag dör i morgon:
Bloggen - ett fint litet avskedsinlägg som berättar läget. Gärna skrivet av syrran eller en nära vän. Blogginläggen får vara kvar precis som vanligt. Om mina nära önskar, så skulle de få spara ner inläggen, så att inte allt försvinner sen när det gått x antal år.
Facebook - bort med skiten och skapa ingen "till minnne av"-sida. Inget ger mig så mycket rysningar som en död människas Facebook-flöde som plötsligt slutas uppdateras och istället fylls med "rip". GAH!
Twitter - ta bort kontot.
Instagram - spara ner bilderna man känner behöver sparas, sen ta bort kontot.
 
Nu behöver vi sluta prata om det här!
Fridens liljor!
Publicerat i: Svar på kommentarer
Taggar: HanaPee, död, döden, döden_2, tisdagstolken

Kvack! Kvack! - LUCKA 4

Morgonmys.

Det finns inget bättre än att vakna bredvid din äkta hälft. Nu förstår jag vad alla andra pratat om hela tiden.
 
#kärlek #brasex #karvahålikartongen
Taggar: morgon, schweiz, toblerone

ignorerad - LUCKA 3

HÄNDE: ignorerad
KÄNSLA: inget hat här
TYCKER: det här är den roligaste av alla bloggar
KURIOSA: jag skänkte pengar till denna persons tv-insamling en gång i tiden
HÄLSA: "pelle hoppas tv:n funkar fint"
Publicerat i: Julkalendern
Taggar: falukorv, ignorerad, lucka 3, sundsvall

Mona Sahlin hade varit avundsjuk jävlar.

Då har man överlevt Göteborg ännu en gång. Fan så trevligt vi hade det. Eller ja, Nordstan i juletid hade jag väl kanske klarat mig utan. Fy i helvete vad folk det var ute på gatorna, det kändes som om man var mitt i en hjord kor som var på väg mot en bättre, grönare äng (slakthuset).
 
Sen att man blev mindre skinnflådd gjorde inte känslan mindre påtaglig.
 
Gick och letade julklappar, samtidigt som gick och jämförde priser på nätet. "Jaha, köper jag den här på CDON istället för här, på Åhléns, så kommer jag undan 175 spänn billigare". Ur den aspekten kan de ju forma sin nästa slogan.
 
"Åhléns - för att du kan och vill betala överpris".
 
Måste sluta prata om Åhléns. Låter som en lantis hög på extas. Vi har faktiskt Åhléns här i Örebro också. Precis lika dyrt och heligt.
 
Liseberg då, hur var det? Lika vajert och lysande som vanligt. Jag lyckas alltid åka hit när landet slår köldrekord vad fan. Så alltså frös vi. Vilket således ledde till att vi drack mängder av glüwein, irish coffee och julöl. Vilket i sin tur betyder en lyckad semester.
 
Fast roligast hade jag vid Toblerone-hjulet.
 
Hähä.
Publicerat i: Fest och fylla, Pelles vardag
Taggar: Liseberg, jul, mona saliv, toblerone

LUCKA 2 - där isbjörnarna lever

LUCKA 1 - #gbgftw