Ny leksak.

Min bensträckare från bloggvärlden har kommit till sin ände. Fy fan vad jag har slitit. Dygnet runt. Jobbade sextio timmar förra veckan och ägnade all övrig tid åt att skriva på mitt arbete. Men det var inte förgäves, jag fick mig ett välförtjänt VG,
 
Eller som det heter nuförtiden, ett "C". Man kunde bara få F, E, C och A. Så det bör väl vara old school-betygens motsvarighet till VG? Jag är nöjd i alla fall.
 
Jag var så nöjd att jag köpte mig en liten leksak. Ett till litet äpple. Jomenvisst, en har ju blitt med Apple TV. Det här ger mig en nördorgasm vid blotta åsynen. Man kan enkelt YouTube-titta på sina prenumerationer, lyssna på podcast, Netflixa lite eller bara slänga upp daton på tv-skärmen. Sweet för en som streamar femtio timmar serier om veckan. Typ.
 
Men nog om mig, vad har ni för er? Vad händer? Vad har hänt? Något som skett i världen fan? Spill ut.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: apple tv, nördorgasm, äpple

Stressen som uppstår när...

Jag tycker fan lite synd om er hundratals peers som tittar in här och förväntar er något typ av livstecken. Fortsätt leta på, säger jag då. Jag kolar snart av stress. Det enda jag ägnar dagarna åt just nu är jobb och plugg. Snart nog så är jag tillbaka till mitt "ett inlägg om dagen"-mode, precis som det ska vara.
 
Så länge finns jag på Instagram som @personligapelle. Och där får ni skåda skit så som:
 
Mina svinvarma fårskinnstofflor och den första hagelsnön som förgyllde Närke häromdagen.
 
Bilder på det arbete jag plitar på för tillfället och min kräsna "ingen reklam, tack!"-skylt.
 
Autocorrect fail samt mina nya och jävligt kungliga Moccamaster. #nöjd
 
Hörs snart.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: #bajs, #hashtag, #instagram, #överanvändningavhashtags

Love me tänder.

Jag skulle ha gått till tandläkaren idag. Men igår eftermiddag så ringde de och bokade om tiden, då tandhygienisten var tvungen att vara hemma med sin sjuka knodd. Något som var lugnt för min del. Men så kom jag och tänka på en sak precis, när jag skrev upp det nu datumet på brevet från tandläkaren. Här stod det "kom ihåg att avboka eller boka om din tid minst två vardagar innan utsatt tid, så slipper vi debitera dig 500 kronor".
 
Hmm...
 
Kan jag debitera tandläkarmottagning nu? Kan jag hävda att jag, Pelle Nilsson, gått miste om så mycket vardagsroligt hittepå, bara för att jag avvarat min tid åt ett tandläkarbesök som inte blev av och kräva ersättning? Kan jag det? Eller är det en enkelriktad (diktaturliknande) gärning som bara gäller tandläkare?
 
Det är vad jag alltid har sagt; tandläkarbranschen är korrupt. Ta bara "tandsten", vad är det för låtsasåkomma?
 
TANDSTEN
 
KORRUPTA BRANSCHER
 
BEDÖVNING
Publicerat i: Pelles vardag, Sushibetyg
Taggar: bedövning i min mun, dentist, tandläkare

Som man bäddar får man må.

Livet är en smula hektiskt för tillfället. Det är jobb ena halvan av dygnet och så plugg andra halvan. Somliga dagar så tycker jag det är extra jobbigt. Varför? För att jag såg en intervju på tv med Jersey Shore-töntarna, där de delade med sig av följande visdomsord: "om man glömmer bädda sängen på morgonen, lägg ner hela dagen!".
 
Jag kan för allt i helvetet inte släppa de orden. Så när jag kommer hem och ser att jag råkade fara hemifrån utan att släta ut lakanen, då bryter jag ihop och lägger ner allt. "FUUUUUUUUUUUUUUUUU ALLT! Jävla skit, den här dagen kan suga röv och äta bajs". Ungefär.
 
Sen pluggar jag inte. Och mår ännu mer skit än innan. Allt för att "the situation", förmodad vishetsguru, lärt mig det.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: bädda sängen, jersey shore, morgonstånd, the situation

Lumberjack.

Så i våras pluggade jag foto. Jag vet, det klingar väldigt mycket medieprogram-pubertal-pretto-fjant. Men det var en okej kurs och vi fick mest öva in det tekniska. En uppgift var att fånga en känsla. Ish. Så jag for ut i skogen och bestämde mig för att fånga en känsla av att vara "vilsen" och "övergiven".
 
EMOOOOOOOOO.
 
Bilden fick hur som helst bra respons och eftersom jag andas och överlever på bra feedback, så printade jag upp skiten och slog upp ett par tavlor över sängen.
 
Och ta mig sjutton, det känns som om man vaknar upp i en skogsglänta om morgnarna. Nästan som i en Cat Stevens-låt. Dessutom bidrar snålblåsten som härjar i den här lyan med sitt till illusionen. Nu ska jag bara köpa en rentrofé att slå upp över tavlorna. För att ge sken av att vara den lumberjack jag aldrig kommer bli.
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: cat stevens, emo-pelle, lumberjack, skogshuggare

Dyrgripar.

Kolla vad jag hittade tryckt på baksidan av mina källsorteringspåsar.
 
Soon to be dyrbart samlarobjekt
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: dyrgrip, parken zoo, samlarobjekt

Wiinkväll.

Det var lustigt, igår när jag kom hem vid sjusnåret efter en hel arbetsdag på jobbet, så duschade jag och slog mig till slut ned vid skrivbordet.
 
"Nu ska jag skriva ett par blogginlägg som.... zZZzzzzZzz..."
 
Bara att tänka gjorde mig så utmattad att jag slockande. På två röda. På plats. Vid skrivbordet. Vaknade upp av att nacken ömmade (jag hade somnat med huvudet lutat rakt bakåt) och dregel på hela kinden. Ber att grannen ska traska ned, så hon kunde hålla mig vaken och vänta ut tiden till Fråga Olle tillsammans. Vi brukar se det ihop. För att mjuka upp varandra. Få lite lusta. Känna åtrå.
 
Ni fattar.
 
Men hon hade också gått och lagt sig. Alla hade gått och lagt sig. Hela jävla världen sov.
 
Josåatte, så var det med det. Jag tänkte ju egentligen bara blogga om att ikväll blir det vin och Wii (mer känt som Wiinkväll) med ett par peers. Vi ska rädda den där Zelda som har en förmåga att evaporera i tomma intet med jämna mellanrum. Så det är kvällens mission. Samtidigt som en bib vin fungerar som vår (Links) färdkost. I Nintendo-land kan man klara sig i fem dagar på bara rosévin. Sant.
 
Nämne hörrni, vi hörs snart igen. Bajs!
Publicerat i: Fest och fylla
Taggar: karatefylla, link, wii, wiinkväll, zelda

Parken Zoo.

Jag, liksom många andra, såg på Kalla Fakta igår och deras inslag om Parken Zoo. Det var ju otäcka bilder från deras frysrum fulla av djurkadaver. Samtidigt som allt blandades med klumpiga och mindre lyckad uttalanden från djurparkschef Helena Olsson.
 
Men fan alltså, jag kan inte låta bli att tycka lite synd om både Parken Zoo som helhet och djurparkschefen. För här har vi ett klassisk "granskande tv-inslag". Ni vet, jävligt enkelriktat och mycket svartmålning av organisation. Ledningen/de skyldiga får ofta försvara sig genom plötsliga konfrontationer, då ett helt ett kamerateam och en programledare dyker upp och kräver svar där och då. Jag kan ju bara tala för mig själv och säga att jag också hade blivit lite skitnödig och yr i huvudet vid en sådan situation.
 
Parken Zoo har säkert brustit i sina rutiner, det är inte det jag säger. Man måste ju samtidigt ha ett kritiskt öga mot den granskande tv:n. Hur de väljer att klippa sitt reportage? Vad använder de för källor och var i detta fall dessa före detta "djurvårdare" rätt människor att uttala sig? Vad krävs för att titulera sig som "djurvårdare"? Min spontana tanke var ju att en djurvårdare också skulle ha medicinska kunskaper, men i inslaget så talades det ju tydligt om veterinärbesök hit och dit. Vet djurvårdarna då om djurens sjukdomshistoria? Speciellt de, återigen i detta fall, som bara var anställda under, och jag citerar; "en kort period". Och varför lyfter man inte fram veterinärerna, vad har de att säga?
 
Mycket fokus låg och har hamnat på frysrummet och berget av döda djur som låg inslängt huller om buller. Om detta säga Parken Zoo följande i ett pressmeddelande:

"[...] När ett vanligt parkdjur dör, exempelvis en get eller liknande, så gör vi oss av med. När det gäller djuren i vårt bevarandeprogram så tvingas vi ibland förvara deras kroppar under en längre tid. Ofta skall de vidare till något forskningsprogram, museum eller utbildning".
 
Det låter i mina ögon logiskt och trovärdigt, för det var ju endast "exotiska" djur med i just den delen av av reportaget. Det som jag personligen reagerade på var snarare hur de döda djuren förvarades, inslängda i en drös på golvet. Lite mer ordning bland alla kadaver hade inte skadat.
 
Som sagt, jag menar inte att sitta här och försvara Parken Zoo och deras bristande rutiner, det är inte mitt jobb. Men jag vill uppmana till logiskt tänkande och att se allt med ett kritiskt öga. Sluta svälja allt ni ser på tv.
 
Speciellt apeshit går folk på Facebook, där man svarar minsta försök till förklaring med svordomar och löften om att "aldrig besöka Parken Zoo igen". Spontant kan jag känna att det nu, efter ett kritiskt rikstäckande tv-inslag, förhoppnings bara kan bli bättre.
 
Men det är ju alltid roligare att hata än att försöka förstå, så är det ju. Heja Sverige!
Publicerat i: På tapeten
Taggar: Parken Zoo, lik i frys

Låt oss prata fönsterdrag.

På tal om drag, innan jag somnade igår så googlade jag mig rikare på information om fönsterdrag. En annan är ju uppvuxen i ett hyfsat vältätat hus där enda gången man kunde känna vinden mot huden, var om man faktiskt gick utomhus.
 
Och låt mig säga en sak, det är inte skönt att ligga och få kalla luftstötar i ansiktet en hel natt. Känns som om någon andas på en (!). Allt bara för att oktoberluften prompt skulle falla till nära minusstrecket om nätterna.
 
Det är sovrumsfönstret och balkongdörren som är det största problemet, här sker luftbyten konstant. Har smetat fönsterbrädorna fulla av filtar i ett försök att göra saken bättre. Fan ta dig, kåk från 30-talet! Jag tror inte heller det är något som hyresvärden kan ordna, för det lever nog upp till standard. Det är bara jag som är känslig (/pussy).
 
Men det finns tydligen lösningar på problemet. På Clas Ohlson kan man köpa fönstertejp som ska täta upp skiten rejält. Vilket är skitkul, gubbdagis är en av mina favoritaffärer. Sen hittade jag också köttkorvar i tyg på Lidl som ska var bra mot drag.
 
 
Mitt hem är fan inte fullbordat förrän det ligger en nittio centimeter lång giraff på golvet och suger åt sig kalluft. Som att ha ett husdjur. Ett nyttigt husdjur.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: andas inte på mig!, drag, fönster

MItt så kallade Homeland.

WOOT! Gissa vem som blivit en dvd-box rikare idag, tisdag. Jo men visst är det undertecknad som fått hem tio timmar Clarie Danes att njuta till. Homeland är bland det bästa som sänds på dumburken just nu. Såg att SVT2 bara ligger efter USA-sändningarna med en vecka. Och Kanal 5 ligger bara sex dagar efter amerikatt på Grey's Anatomy. Bra jobbat där, Sverige!
 
Mina favoritserier just nu: Torka aldrig tårar utan handskar, The Newsroom, Parks and Recreation och Homeland.
 
Bajs som sänds: Glee (örf!) och säsong fem av True Blood.
Publicerat i: Film och tv
Taggar: Clarie Danes, Homeland, bra tv, dålig tv

Måndag hela veckan.

Jag tänkte bjuda på lite vad som försiggår inne i mitt huvud om nätterna. Handen mot himlen att det här jag säger är sant.
 
Så jag låg och sov i natt när jag plötsligt väcktes av världens jävla dundersmäll. Som jag sagt tidigare så är ju inte mina fönster av idag. De saknar moderniteter som... ja, isolering och ljuddämpande egenskaper. Jag har ju hållits vaken förr av både nynazister och byggjobbare.
 
Så det som hände: BOOOOOOOOOM! Jag blir klarvaken och tänker att jordens undergång är här och nu, två månader för tidigt. Alternativt att någon krockat med bilen och/eller avlossat en hagelsalva på innegården. Kikar ut bakom rullgardinen och ser... ingenting. Sensorerna som tänder lyset när något rör sig har inte slagit på lamporna. Allt är öde.
 
Intalar mig själv att jag inbillat mig katastrofsmällen och försöker somna om. BOOOOOOOM! Det small igen. Jag kollar ut genom fönstret. Fortfarande öde. Och det är nu jag börjar spåna på eventuella teorier om vad smällarna kunde vara. Jag avskriver eventuella världskrig och tidigarelagda domedagar. "Det måste finnas en naturlig förklaring. Smällarna måste vara ett tecken".
 
Det är då det blir klart för mig, jag har blivit Bill Murray i Måndag hela veckan. Smällarna kommer varje gång tiden nollställs.
 
BOOOOOOM! En ny smäll.
 
Börjar vandra runt i lägenheten, planerar hur jag ska nyttja mina tidsloopar. Vem vill jag spana på, vem vill veta (/se) mer av? Ställer mig i köksfönstret och kollar ut på parkeringen. "Om man skulle koka lite kaffe kanske? Fast nä, vad är poängen med det? Det kommer ju snart vara ett minne blott, den kaffekoppen! Åh shit, jag kommer aldrig mer få dricka kaffe...".
 
BOOOOOOOM!
 
Det var då jag såg det, anledningen till att det small. Och Bill Murray hade väldigt lite med saken att göra. På hotelltaket här bredvid låg ett stycke skitstor plåt som vinden sög tag i emellanåt och som slog emot metallräcket.
 
 
...
 
Fuck you, Hollywood! Låt mig sova nästa gång.
Publicerat i: Film och tv
Taggar: bill murray, måndag hela veckan, sova

Who are we to make these decisions? We're the media elite.

Jag har börjat obsessa över tv-serien The Newsroom. Så till den milda grad att jag precis nyligen satt och googlade "the newsroom quotes". Och skrattade högt i min ensamhet. Det är då man vet att man börjat jobba in en svettig besatthet som kommer bli svår att skaka av.
 
Har ni sett serien? Den är grym. Och jag vet inte ens varför. Jag tror framförallt det beror på det rappa manuset. För att göra en liknelse: det innehåller lite av kaxigheten från Veronica Mars, blandat med snabbheten i Gilmore Girls (fast bra) och har självklart svordomarna från din typiska HBO-serie.
 
Aaaah... svordomar. Säg "fuck" i amerikansk tv-produktion och jag kör in halva på en gång.
 
Här gillar jag: klumpiga Maggie, arga Will, fresha ekonomireportern Sloan (me-jaow!), hetsiga Mac och... ALLT ANNAT! Så, ja - dagens tips: The Newsroom. För alla som gillar smarta serier och svordomar. Och lite sex.
Publicerat i: Film och tv
Taggar: HBO, HBO Nordic, Will McAvoy, the newsroom

Träningsvärk.

"Aj. Aj! AAAAAJ! HELVETES JÄVLA FAN!" / Pelle rör sig från punkt A till punkt B.
 
Jag har träningsvärk. Är inne på tredje dagen nu och den börjar lätta en aning, men benen smärtar fortfarande något kopiöst mycket efter det olyckliga beslutet att springa häromdagen. Så går det när man ger sig på saker man inte förstår sig på. Jag tror allt fallerade på stretchningen efteråt. Hur stretchar man bra? Jag minns att vi fick göra det i plugget, efter Cooper- och Beep-test (kommer ni ihåg den skiten? Drygt jävlar. Snacka om att sålla ut agnarna från vetet på skamligaste vis).
 
Det slutet med att jag gjorde så här i fem minuter:
 
 
Måste googla mig till kunskap.
 
Eller kanske sluta springa helt och hållet. Se det som ett tecken från ovan.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: träningsvärken från helvetet

Hjälp mig nu, tack.

Ledsen att jag varit lite off de senaste dagarna. Mer än vanligt. Men jag har kodat om bloggen liten, rättare sagt kommentarsfältet. Jag har alltid haft ett pissigt kommentarsfält som varit rörigt för ögonen och svårt att hålla någon vidare diskussion i. För är det något vi saknat här på Pelles Personliga, så är det diskussionerna om alla djupa frågor jag skriver om.
 
Men nu har jag designat ett kommentarsfält som jag tycker ser proffsigt ut och skrivit ut "exempelkommentarer". Så jag vill be om tjänst, jag vill ha feedback. Bra som dåligt. Ser det bra ut hos er, har jag blivit Mac-blind nu när jag suttit och kodat om? Är färgsättningen bra? Är det något jag ska ändra? Något att tänka på?
 
SKRIV ALLT NI KOMMER ATT TÄNKA PÅ! Or forever hold your silence.
 
Ser ni ingen skillnad så uppdatera er cacheminne. M'kay? Bra. Tack.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: nytt kommentarsfält

Rör på fläsket.

Förevigade sviterna av en joggingrunda.
 
Så rev man en personlig barriär igår och "unnade" sig själv en jobbingrunda. Jo men visst, äntligen fick träningskläderna jag köpte i våras visa vad de gick för. Och de fungerade bra också, paltorna. De fick mig att kuta i dryga fyra kilometer.
 
With great gear, comes great power.
 
Anledningen till att jag inte fått tummen ur och sprungit på hela sommaren, är för att jag blir lite folkskygg i sådana här sammanhang. Det känns som om folk ska syna ens träning. Det är av samma anledning som jag inte skaffar gymkort. För jag vet inte vad jag gör, det här är inte min scen för fem pissga ören. Jag brukar istället "förklä" min träning med promenader eller cyklingen.
 
"Nej, jag tränar inte. Jag är på väg. Det är skillnad, så döm inte".
 
Men en växer upp. Blir visare. Inser saker som man inte förstod som liten. Träning gör en gott. Speciellt bra är den nu när man kan kamouflera sig i höstmörkret. Och förhoppningsvis blir man fresh(are).
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: bli sexig, lönnfetma, träna

Pelle gråter.

Jag drömde så konstigt inatt. Jag vet, att tvingas genomlida skildringar av andras drömmer suger apfärs, men det här är en kortis bara.
 
Detta hände:
Så jag skulle bo på hotell över natten och checkade in. När jag väl äntrar mitt rum så får jag se att det är ostädat och fortfarande stökigt efter den förra gästen. Jag går ned till receptionen och säger till att mitt rum är stökigt och undrar om jag kan få det städat. Varpå receptionisten svarar:
- "MEN LILLA, LILLA VÄN! Ser det här ut som ett hotell kanske?".
 
Jag blev så förvirrad av hennes fråga och osäker på vad jag skulle svara, att det enda jag gjorde var att börja gråta.
 
När jag sedan vaknade upp av traumat så var kudden blöt. Kanske av svett, kanske av öppnade tårkanaler - ingen jävel vet. Har i alla fall tvättat rubbet nu.
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: blöt kudde, drömmar, sova, svett eller tårar

Comic Sans-revival.

PÅ MEJLEN:
[...] stötte på den här skylten idag på jobbet. alltså, om jag vore brevbärare skulle jag ta all reklam och alla gratistidningar jag hade och stoppa där i. bara för att. kom att tänka på dig och din blogg då, när jag såg denna comic sans-klädda skylt.
anneli / mejlkorgen
Aaaah, I've missed me some fylld mejlkorg med comic sans, världens vidrigaste typsnitt. Mitt lagförslag om att slopa skiten röstades ned i riksdagen. De menade att det stred mot demokratin och så vidare. Jag förstod inte, orkade inte läsa. Vad jag förstår däremot, det är det genast blev personligt.
 
(och ey, anneli - tack för alla komplimanger i mejlet. Svarar på det snart!)
 
det jag undrar är varför föräldrarna väljer att berätta för sina barn vem som föddes först? inget ont mot dina parents nu, men det verkar ju bara dumt liksom. eller har jag fel?
Hm, jag vet inte hur det kom på tal. Fast är det så konstigt egentligen, att man får reda på det? Vi kanske frågade mor vem som kläcktes först, då var väl det enda sunda att berätta kan jag känna. Annars vore det ju som de hemlighöll något. Jag hade fått psykfall och tänkt "JAG ÄR ADOPTERAD!". Vilket i sig inte är något fel, men det vore ju jobbigt att leva i ovisshet.
 
bra skrivet, dock så var du min slav!
olle bror / att vara tvilling
Jag vet fan. Men 24 års missförstånd kommer att ta ut sin rätt, tro mig...
 
KLÄ UT DIG TILL LEFTOVERS! vira in lite grejer, typ ostmackor, under plastfolie och gå så! det kommer bli en succé [...].
Ja! Och då får jag äntligen nytta av förra julens skinkmacka som jag sparad i en (ytterst) lufttätt bunke i kylen. Smart bidrag, mate!
 
jag pratade om svenskar som var jättekända utomlands. under mitt föredrag så försökte min lärare rätta mig med att robert englund inte alls var svensk, utan bara svenskättling. hon rättade mig även med att hennes & mauritz grundare inte alls hette just hennes och mauritz [...].
HAHAHAHAHAHA! Det här är den bästa kommentaren jag fått på länge. Jag har haft högläsning och berättat den här för alla som varit i min närhet - även främlingar. Plötsligt bleknar mitt pinsamma Kalle Anka-släktträd-val drastiskt. Grattis!
 
Fridens liljor!
Publicerat i: Svar på kommentarer
Taggar: comic sans, hennes & mauritz, leftovers, tvillingen

HJÄLP! SPÖKEN!

Hamnade precis framför "Ghost hunters" eller vad det heter. Det är i alla fall ett av programmen som är filmat i night vision och har ett gäng gökar som jagar spöken. Man får aldrig se något, men nog fan är de där alltid, gastarna. Annars skulle de ju inte skrika helt apropå eller filma i grön-spye-nyans.
 
Att det ska vara verklighetstroget är A och O.
 
I nattens avsnitt så undersöker de varför en svängdörr i restaurangköket rycker till när en annan dörr öppnas eller stängs. Inte en enda gång nämns ord som "tryckskillnader i rummet" eller "korsdrag". Nej, det vore ju ologiskt.
 
SPONSRAD LÄNK
Skaffa en riktigt bra parabol och ett schysst TV-abonnemang, så kan du få in alla bra TV-kanaler, med högsta bildkvalité, direkt i din HD-TV.
Publicerat i: Film och tv, Pelles vardag
Taggar: bajs i kalsongen, ghost hunters, night vision, spöken

Att vara tvilling.

Från 20-årsfesten
 
En bakom-kulisserna-tur i det delade DNA:ts värld:
 
Att vara tvilling har både sina för- och nackdelar. Mest nackdelar egentligen. Som när lusten att spela Super Nintendo infann sig på samma gång hos Nilsson-tvillingarna, version yngre. Vilket ledde till en knytnävskamp som varade in till det gemensamma barnrummet. Den som kom först slog självklart på "1 player"-spel så att den andra inte kunde vara med, utan fick snällt sitta bredvid och bliga.
 
En annan nackdel är frågan "hur känns det att vara tvilling?", något som ställdes till en konstant i grundskolan. Hur är det möjligt för oss att veta något annat? Det vore ju samma sak som att någon skulle fråga hur det känns att vara awesome. Ser jag ut att besitta någon annan kunskap? Nej.

Sen klumpades man ständigt ihop till en individ som yngre. Någon av oss hade gjort något dumt mot något annan person, som barn gör emellanåt, och så sa den som blev ledsen att det "var Olle-Pelle som gjorde det, buuuuhuuuuuuu". Och så satt man där, båda två av oss, och hade rådgivande samtal och fick skäll av läraren och tvingades be om ursäkt för något man aldrig gjort". Först när morsan sa/skrek/skällde på lärarna att faktiskt tillrättavisa den som faktiskt var skyldig och bara den så slapp både skuldbeläggas i onödan.
 
Jag målar upp oss som gansters. Precis som det faktiskt är.
 
Jag ploppade ur mamma päron som nummer två med bara en minuts mellanrum, vilket har gett mig etiketten "yngst barnet". Något som också var av yttersta vikt när man mindre. Både bland peers och från tvillingens sida.
 
Men, och här kommer lite information jag precis läste, visste ni att i många delar av Afrika (jag tror det var på den kontinenten) så sägs den förstfödde tvillingens uppgift vara att fungera som informatör åt sitt syskon som är kvar i magen. "Är det här en okej plats, vill jag föra in min syster/bror in i den här miljön" ställer hen sig. Och får man då, som tvilling nummer två, äran/tillåtelse att också födas, ja då blir den förstfödde tvillingen per automatik den andres slav. En undergiven hög av oviktighet.
 
Så sensmoralen här är: förväntas du att födas som tvilling, se till att var sist ut och få en egen slav.
 
Har lite alfahanehämnd att uträtta nu. På återseende.
Publicerat i:
Taggar: pelle är bäst, tvillingen

Kläd i scrubs, pizza, fångkläder...

Så jag ska på ett sjudundrans kalas inom en snar framtid. Det är maskeradtvång och hela den baletten. Vilket jag gillar som fan, jag är inte den som är den.
 
Men aldrig mer dra ett lakan över hjässan och knalla iväg som ett spöke, det har jag lovat mig själv. Den här gången ska jag slå på stort och köpa en riktig kostym. Jag står och velar mellan sex stycken olika:

1. McSweaty, sydnärkes egna sjukhusseriekaraktär.
2. PP, Pelle pizzaslice.
3. Vägkon(st).
4. It's me, Mario!
5. Helge Fossmo.
6. Varmkorvbuggare/not so hot dog.
 
Så kom jag på att jag har en blogg med ett gäng beordrande och sockerhöga läsare. SÅ HJÄLP MIG VÄLJA! Eller gå under. Okej? Bra. Tack.
 
SPONSRAD LÄNK
Skaffa en riktigt bra parabol och ett schysst TV-abonnemang, så kan du få in alla bra TV-kanaler, med högsta bildkvalité, direkt i din HD-TV.
Publicerat i: Fest och fylla
Taggar: läsarna väljer, maskerad

Bortamatch.

Den officiellt mest avslappnade helgen är här och nu, helvete vad jag behövde vila av mig lite inne i stan. Jo men visst, sörrni - en blev ju kvar i Öret över natten. Bortamatch och så vidare. Fast egentligen inte. Har fått i mig lite citykultur från Sveriges sjätte största tätort (amen på den, Wikipedia).
 
Så ni undrar vad har jag gjort sedan sist vi hördes? Gårdagen började med att vi (jag, grannen + tre gamla gymnasiepeers) slöts upp vid en hipp bar. Jag drick inget. Precis som man gör på en hipp bar. Där är man bara. Sen gick vi till O'Learys och åt. Där drack jag. Vilket är det enda man gör på O´Learys.
 
Jag ögnade in några heta fyrtiotaggare också, ja det gjorde jag.
 
Sen var det bio. Klockan tio började skiten och jag var färdig att tuppa av. En annan hade ju varit vaken sedan klockan fem. Men jag klarade trycket och blev rent av skitpigg under filmen. Och sicken rulle det var, grym jävlar! Det var bara en scen som blev töntig och det var när de var i ett turkiskt bad och skulle slåss.
 
- "Daddy, I'm afraid!"
- "Don't be, honey. 'Cause I'm Liam Neeson"
[avlossar fyrtiosju skott från och samma pistol]
 
#badass
 
Och idag då: fika på sängen, vandrat i gamla delar av Örebro, gått shoppingstråk, käkat kinabuffé och degat framför dumburken. Bättre blir det inte, jag lovar.
 
SPONSRAD LÄNK
Skaffa en riktigt bra parabol och ett schysst TV-abonnemang, så kan du få in alla bra TV-kanaler, med högsta bildkvalité, direkt i din HD-TV.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: #wadköping, höstigt jävlar, sex in the city, Örebro

Smärtsamt minne från högstadiet.

Jag kom och tänka på en sak när jag såg bilden i förra inlägget. Ni såg väl skiten, släktträdet över klanen Anka i Ankeborg? Det finns en vidrig anekdot till just det släkträdet.
 
Det var i nian och under nationella proven (gör man de än?) i engelska. Då skulle vi hålla ett föredrag på fem minuter om något man gillade. Om precis vad som helst. Jag minns att någon pratade om Eiffeltornet, någon höll ett tal om Broder Daniel (emo) och jag, jag pratade om Kalle Ankas jävla släktträd. 
 
...
 
Det här minnet smärtar i mig så fort jag kommer att tänka på det. Av alla jävla saker som finns att prata, så kom jag tydligen att tänka att "ja, jag ska dela med mig av mina kunskaper inom familjen Anka!". Kunskaper som för övrigt är obefintliga. Jag visste inte ett skit, utan stod och översatta texten till engelska där och då.
 
"Eeeeehm, and this is Daisy Ank... eh, Duck. She is Donald Ducks girldfriend. She is not the mother of Huey, Dewey and Louie... I think".
 
Varför, herre? Det hjälpte ju inte direkt min ofrivilliga image om att vara en mysko pretto-wannabe-unge. Ni vet vad jag talar om, jag var en sådan där skitunge som prompt hävdade att "Jakob Hellmans skiva är den bästa i den svenska musikhistorien". Jag hade väl läst det i Sonic, "världens bästa musiktidning".
 
Fan vad det var viktigt att vara svår som ung. Nu är man mer relaxad. Ska snart på bio och se Taken 2. Min tröja luktar kattpiss. Med lite ansträngning så kommer jag väl mig för att byta den. Ciao!
Taggar: kalle anka, pinsamt, skjut mig, skäms

Sno andras idéer / folket i mitt liv.

Så jag hamnade på Den stora ovissheten igår. Igen. Oerhört underhållande blogg, läs den eller förgås av er ignorans.
 
Vi går vidare.
 
Här hade... hon...? Är det dumt av mig att anta att du är en kvinna, o store Ovisshet? Jag läste i din "rollista" att "Mörten" var din kille, vilket genast fick mina inpräntade hetronormer att anta att du är kvinna. Hetrolady eller bög, det spelar ingen roll.
 
Hen! Vi kör på "hen".
 
Åter till "rollistan" som går att hitta i hens blogg. Jag tyckte den var rolig och jag tänkte köra samma sak. Alltså tänkte jag, i och med att det är how to thursday, ära ut hur man snor en bloggidé från närmsta konkurrent. Instruktioner: bara gör't. Klart. Känn ingen skam. Och skulle den man snor idén från bli arg, så kan hen alltid vända sig till Facebook och spy galla (a.k.a verbet "göra en Leila Lindholm").
 
 
ROLLISTA // personerna i mitt liv
 
PÄRONEN - mina päron. Nämns i samlad trupp. Alla två.
 
TVILLINGEN - tvillingen
 
SYRRAN - syrran
 
BIG BROTHER - storebror
 
TVILLINGSAMBON - tvillingens sambo
 
SNUTAS - syrrans sambo
 
BRORSANS SAMBO - big brothers sambo
 
ÉOWYN - syrran och snutas unge
 
ARWEN - big brother och brorsans sambos unge
 
GOLLUM - tvillingen och tvillingsambons hund
 
THE UNBORN - den ofödde ungen som befinner sig i brorsans sambo. Kommer få ett eget Sagan om ringen-namn så snart tiden är inne.
 
GRANNEN - grannen
 
STEVEN - Stefan, gammal gymnasiepolare som vägrar släppa taget
 
PEERS - inkluderar i stort sett alla andra i mitt liv. *InGenH näMnD iNgeNh glöMdH*
 
SIGNIS - katten Signe
 
RRRACHEL - katten Rrrachel, döpt efter Rachel i Vänner. Sann historia.
 
KATTJÄVLAR - alla andra katter
 
Så där fan, det var nog varenda liten oviktig individ i min vardag. Hoppas saker och ting klarnade lite. Man vill ju inte att ni lever i ovisshet.
Publicerat i: Bloggtips, Mäster lär ut
Taggar: folk, grannen, peers

Hump day.

Vad är det för jävla dag egentligen? Fick för mig att det var söndag och började så lätt planera att skriva om musik, eftersom den dagen är lika med psalmsöndag här på bloggen. En blogg som förövrigt känts som ens gamla faster som stilla vilar i sitt hörn på julafton, med en öl i ena  näven och en skinksmörgås i andra. Hon är där, men gör inte vidare mycket väsen ifrån sig. Men så började jag snudda på att det kanske var måndag, eftersom jag fick för mig att jag jobbade nu i helgen som var och då borde vi ju per automatik befinna oss i begynnelsen av en ny vecka.
 
Och så var det onsdag. Lillördag. Eller "hump day" som det så vackert kallas i amerikatt.
 
Knulldagen.

Onsdagen är ju egentligen veckans bästa dag på något vis. Många gillar fredagen, men jag är alltid så jävla trött på den dagen. För mycket förväntningar som aldrig levs upp, för mycket jobb i skelettet från den gångna veckan. För att inte tala om lördagen, dagen som kommer innan söndagen. Fy fan.
 
ONSDAGAR
Publicerat i: Okategoriserbart, Sushibetyg
Taggar: humpday, knulldagen, onsdag, onsdagsbetyget

Pelle Neelson.

taken 2 taken liam neeson
unknown liam neeson taken 2
liam neeson the grey taken 2
"Aaah, idag är jag ledig. Kanske man skulle blogga hela dagen? Kanske till och med skriva fem inlägg precis som den gamla goda tiden?". Så lät det igår, måndag. Jag var ledig, hade världen för min fötter och all tid i världen.
 
Plötsligt var klockan två på natten och allt jag åstadkommit var en tripp till Ikea, besökt päronen på landet och sett en Liam Neeson-rulle. Carpe fucking diem på den.
 
Fan vad Liam Neeson är bad ass förresten! Vi/jag har betat av rulle efter rulle med karln den senaste tiden. Jag har aldrig tänkt på det förut, men snacka om att vara hardcore personifierad. Plus att han gör rösten till Aslan i Narnia-filmerna! Jag vill också var som Liam Neeson.
 
Pelle Neelson.
 
"Låt inte min teddybjörnsuppsyn lura dig, för jag kommer kommer skjuta huvudet av dig om tre, två, ett - BOOM!". Ungefär så, det är så jag vill vara. Och på fredag ska vi gå på Taken 2-premiären.
 
#fangirl #spänd #liam4ever
Publicerat i: Film och tv, På tapeten
Taggar: Liam Neeson, Pelle Neelson