Låt oss prata bristande kunskap.

Magnus Ladulås, är det du?
 
Så jag och några vänner spelar Quizkampen dagarna i ända (spela med mig, jag heter personligapelle). Jag vet, det skeppet har inte lämnat hamn här än. Till mångas stora nöje. Bara så sent som idag fick jag ett "haha, spelar du det där fortfarande! LOLZ" kastat i nyllet.
 
Kontring: "ibland händer det att jag slår igång Wordfeud. Biatch".
 
I alla fall, tillbaka till Quizkampen. Jag suger något kopiöst på Historiens vindslag-kategorin. Eller snarare, jag suger på frågorna rörande Sveriges forna monarker. Alla miljoner av de. Jag kan inte ett dugg om vem som regerat över Sverige, när det skedde, hur hen (drottning Kristina i åtanke, y'all) dog och vem som var äkta hälft till vem. Och jag kan inte ens minnas att vi, under pluggandets alla år, någonsin blivit lärda det. Faktiskt. Vilket kanske säger mer om utbildning här på slätten, jag vet inte?
 
Och låt oss inte ens gå in på alla dessa regentnummer, skrivna i romerska siffror, som ska "hjälpa till att skilja alla åt".
 
Det här är vad jag minns så här på rak arm: någon dog i Lützen, någon åt ärtsoppa, någon sköts med en knapp, Gustav Vasa happend och Karl den tolfte är inte på 500-lappen. Och den "nya" prinsessan heter Estelle. Det kan jag bara för att... ja, guuuuurl, that babe gots some fine ass.
 
Nä, jag bara skojar. Hennes ass är normalsnyggt.
 
Poängen här är faktiskt inte att skryta om min totala okunskap. Utan nej, det är en vädjan till mina motspelare att de ska sluta välja denna kategori i våra matcher mot varandra. För min skull. Jag älskar ju att vinna. Snälla?
Taggar: quizkampen och alla dessa jävla kungar

Det här inlägget är resultatet av värmeböljan.

Imorgon kommer min semester till sin ända och jag måste häva mig upp klockan fem. På morgonen that is. Och även om jag inte helt vänt på dygnet de senaste sjutton lediga dagarna (och alltså har vanan att kliva upp hyfsat normalt), så bävar jag för att släpa upp arslet innan soluppgång.
 
UUUUUUÖÖÖÖH!
 
Hade ställt klockan på sju idag. Ni vet, för att vara lite proaktiv och mildra svedan som kommer med arla morgonstunder efter långledighet. Vaknade tio. TIO! Det är hundraåttio minuter senare än planerat och jag är körd. Sover jag ut en dag (#pensionärssovmorgon), så kommer jag inte kunna somna förrän vid tvåsnåret följande natt.
 
Suck.
 
Den mängd tid jag privat ägnar åt att prata om min särartade sömncykel alltså, ni skulle bli förvånande om ni hörde mig. Den och Game of Thrones. Och värmen! What's up med den här värmen som vägrar ge med sig? Den är olidlig, jag svettas något kopiöst ur höger armhåla. Allvarligt, det produceras litervis av kroppsvätska därifrån varje dag.
 
Men hey, winter is coming. Am I right or am I right?!
Taggar: SÖMNEN! DENNA JÄVLA SÖMN!, VÄRMEN! DENNA JÄVLA VÄRME!

Arya; min vakt i tv-rummet.

So the obsession continues.
 
Jag fick se att RoligaPrylar.se hade en drös med Game of Thrones-merch. Och ja, det ena ledde till det andra och nu har jag alltså en Arya Stark i slitstark vinyl som vakar över mig när jag sitter i soffan. Längtandes efter säsong fyra och Danderyds blonda hårsvall. Samt, så klart, hennes fjälliga drakar. MMMMM! Draaaaaakar!
 
...
 
Hur blev det egentligen på detta vis? Jag trodde jag var starkare.
Publicerat i: Film och tv
Taggar: arya stark, danderyd, drakar, tvtvtvtvtvttvtv

Adjö till sympatin på sociala medier.

Ni vet när ett socialt medie introducerats, börjar växer sig stort och hur en annan slänger sig in huvudstupa? Det är då man lägger till/blir följd av följande personer (om de råkar finnas på aktuell tjänst):
1) gamla arbetskamrater.
2) hen från statsvetenskapen back in Norrköping 2009.
3) "oj, din blogg läste jag ju via Addspirits blogg för fyra år sedan, klart jag ska följa dig".
 
Som sig bör i början, för att man ska känna in markerna och lära sig territoriet.
 
Efter ett tag börjar man följa folk som man genuint är intresserad av, som man vill veta mer av/påverkar lustans vibrationer. Mina preferenser: på Twitter har vi de slagkraftiga och smarta, gärna lite elaka. På Instagram gillar jag alla som fotar mer än gym-, barn- och matbilder.
 
Men kvar blir personerna i de tre ovanstående kategorierna, de som man egentligen inte alls är intresserade av. A.k.a "sympatipersonerna". De som man (läs jag) inte alls har mage att avfölja, bara för att de finns där "av ren vana". Kan ni tänka likadant? Är jag ensam i detta?
 
Men så en varm sommarnatt häromkvällen, så brast det för mig. Jag var svettig och vresig. "Varför vill jag ens se den här personens bilder?! Allt vi gjorde var tumla runt i sänghalmen för tre år sedan! FÖR FAN!". Jag svor. Och så gick jag in på AppStore och laddade ned apparna på bilden ovan (ej sponsrat inlägg). Här kunde man ansluta sitt Twitter- och Instagram-konto och se vilka som man följer, men som inte följer en tillbaka.
 
Jag. Blev. Frälst. Alla 345 personer som jag sympatiföljt i åratal hade redan avföljt mig (#rude). Av den uppenbara anledning att vi inte lägger upp något som intresserar den andre. Så det var bara att "fuck you, fuck you, fuck you" och klicka bort alla. Skitgött.
 
I-landsproblem, del 1231.
Hur många känner igen sig?
 
Min Instagram - Blondinbella har avflöjt mig :):):):):):)
Min Twitter - Jag och BB going steady since 2010
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: media-Pelle pratar sociala medier istället för att betala räkningar

Robert Williamsson i Götet.

Följ mig på Instagram, where the shit goes ner - @personligapelle
 
Så bloggandet är inte värst frekvent för tillfället. Men semestern är i gång och jag dricker öl, underhåller mig med vänner och drar till Sveriges framsida om vartannat.
 
I fredag åkte jag så äntligen med päronen till moster i Ljungskile, på västkusten. Där mötte vi upp syrran och hennes knodd, Éowyn. Drog till havet och badade hela dagen. Och se havet, hörni - vet ni hur jävla unikt det är med havsdopp när man är fast i inlandet 360 dagar om året? Salt som svider i varenda por, maneter så långt ögat skådar och sjögräs som drar ner en mot botten. Jag diggar't. Här har man tur om man hittar en halvdö blåmussla.
 
På lördagen så drog jag och syrran in till Göteborg för att möta upp några av mina peers. Vi (jag) hade bokat vandrarhem över natten eftersom vi (jag) hade lyckats kirra biljetter till Robbie Williams på Ullevi.
 
Och konserten alltså - fy fan vad bra den var! Utan tvekan det bästa och mest påkostade jag sett. Någonsin. Och då ju en annan ganska stor erfarenhet av arenaspelningar (#skryt). Längst fram hamnade vi också! Av en ren slump och utan att behöva köa i sjutusen år. Vi stod i biljettkön in på planen och lyckades hamna i den kö som delade ut armband till främre "fållan". Så ja, det gjorde kvällen så jävla mycket bättre. Speciellt eftersom vi alla mer eller mindre räknat med att behöva få stå långt bak, då vi släppat röven sakta, sakta fram till Ullevi.
 
Och så söndagen, den spenderades på gamla goa' Liseberg. Jag mådde illa hela dagen efter att jag vågat mig upp i Balder, dagens andra åk. Värt det.
 
Sen åkte vi hem. The end.
Publicerat i: Musik, Resa
Taggar: gbgftw, göteborg, robbie williams, sveriges framstjärt

Game of Thrones S03E09.

Min och grannens reaktion på nästsista avsnittet av Game of Thrones tredje säsong:

":O:O:O:O:O:O:O"
 
och
 
"VAD ÄR DET SOM HÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄNDER? VAD FAN!".
 
Så nu har vi alltså kollat färdigt på alla trettio avsnitt. Och ja, serien är faktiskt bra. Det tog mig tills dess att [SPOILER!] Danderyds drakar vuxit upp en aning, innan jag ansåg mig vara helt fast i skiten. Men det finns många ploter i serien som verkligen inte är intressant eller kul att glo på. Som ungen som föll från tornet och hans vandring.... ZzzZZzzzZ.
 
Har ni sett S03E09 än? Vad tyckte ni? Hur mådde ni i ändtarmen efteråt? Spoila inget bara. Eller gör't förresten, jag har ju sett skiten och det här är ju min blogg. Hähä.
Publicerat i: Film och tv
Taggar: GAAAAAAAAAAAAAH!, Game of Thrones

Z:onde världskriget.

Så jag och några vänner var på bio i lördags. Ni vet, doing the biomaraton nummer två. Försök nummer ett gick åt helvete som ni kanske ni minns? Vi såg Now You See Me och World War Z. Två filmer som faktiskt var bra och som både hade ett storslaget, smörigt Hollywood-slut.
 
MM-MM-MMH!
 
Men World War Z, hörni - jag fattade inte att det var en zombiefilm? Vilket är extra pinsamt med tanke på det feta "Z:at" i titeln. Jag tänkte mest att de runnit ut på bokstäver att döpa världskrigen efter och att vi nu låg på omgång "Z". Hajar ni? Detta var innan jag drog mig till minnes att världskrigen numreras med siffror och inte bokstäver. Alla två av de.
 
Men den var riktigt, riktigt bra. Jag hoppade högt flera gånger. Speciellt i en scen där de, Bred Dick och compani, är i ett trapphus (ni som sett vet vad jag talar om). Och ja, jag gjorde i brallan ett par gånger också. Zombiefilmer har den effekten på mig. Jag tycker nästan det är den bästa av skräckgenrer, känns som något som skulle kunna hända på riktigt i framtiden.
 
Speciellt i tider som dessa, med badsaltsdroger och Disney Channel som sänder 24-7.
 
Publicerat i: Film och tv
Taggar: bra filmer, brad pitt och hans mittbena, cranberries, zombie

Samtal i bilen.

Så när man ska prata om saker som är irriterande på film, så nämner många skådisarnas brist på "hej då:n" vid telefonsamtal eller hur de springer upp på övervåningen i rysare. Ungefär så. Själv kan jag inte låta bli att irritera mig över hur samtal förs under bilfärder på film och tv. Ofta är det par som, ursäkta uttrycket, ögonknullar skiten ur varandra i tiotalet sekunder åt gången (se illustation ovan och bortse gärna från att jag tycks sitta i ett fordon skapt för vänstertrafik).
 
För fan, håll ögonen på vägen! Folk har kört i diket för mindre.
 
Kanske att man reagerar så hårt för att man själv är uppvuxen och upplärd bilist bland miljarder rullstensåsar? Så... raksträcka? Du menar den här sekunden av noll rattrörelser? Jaha, okej. Men låt oss prata ObamaCare och/eller fördelarna med latex framför gummi.
 
"Vi kan prata här, älskling. Öga mot öga. Det har jag lärt mig på One Tree Hill".
Publicerat i: Film och tv
Taggar: filmklichéer, royaleeeee with cheeeeese

Dagens prognos.

Alla jävla väderrapporter.

Den nya epidemin i mitt flöde på Instagram - Instaweather. Alltså vem FA-AN bryr sig om vädret i Bjursås, Simrishamn, Kristianstad eller var i världen man nu råkar befinna sig?
 
"I asked for the news, not the weather"
citerat samtliga amerikanska sitcoms.
Taggar: instaweather, intresse-Smurfen

Kan vi alla recapa vardagen här, tack!

Uppdateringarna kommer allt mindre frekvent, jag är medveten om detta. Men det är bara tillfälligt, eftersom jag håller på att jobba ihjäl mig lite halvt. Men psykbrytet som ger sig, som tack för allt så får jag gå en hel dag tidigare på semester. Så klockan fyra på torsdag eftermiddag är det officiellt semester för undertecknad. I två och en halv vecka. Sen blir det att jobba en vecka och efter det så två veckor ledigt igen. Också känd som semester 2.0 och då vi far till Barcelona.
 
#sangria #likbleksvensk
 
Men det är ju inte bara jobb, jag hinner ju med ett par saker vid sidan om också. Och inte ska ni gå miste om något fan. Så här kommer en recap över de senaste dagarna.
 
1) Stekte pannkakor till lunch och varenda blev helt perfekt. Från den allra första som brukar bli som en disktrasa, till den allra sista som brukar bli ett par centimeter tjock (för att man brukar hinna tröttna).
 
2) Rensade badrumshandfatets vattenlås. Jag vet inte vad "restprodukterna" av detta äventyr är för något, men det påminde om bottenskrapet i en kalops. Om jag smakade på det? Kanske.
 
3) Sträckte en muskel i låret. Lusigt jävlar, speciellt med tanke på att jag sällan använder några lårmuskler. Än mindre några andra.
 
4) Knäckte en bärs i natt (döm inte) och avnjöt den till åttiotalsrullen Gremlins. Som jag och tvillingen såg på den filmen när vi var små. Riktigt små. Barnuppfostran var uppenbarligen inte lika pjoskig på den tiden. Vi gillade He-Man också. Does abs på en grön tiger, det var logiskt.
 
5) Letat upp det perfekta Wordpress-temat. Yes, bloggflytten is in the making och det kommer bara kosta 1500 spänn :D:D:D:D:D:D:D::D:D:D::D:D:DD:D;Dmnfskndhndgpnfsaåånkpohr Håll till godo.
 
Nu får ni recapa ert liv här nedan. För jag hinner ju för fan inte läsa några bloggar.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: en lårmuskel är en sexig muskel, matresan i mitt avlopp

Idyllen. Och så min svettiga tvåa.

Alltså kolla in idyllen. Ser ni idyllen, eller? För fan.
 
Jag orkar inte med Lady Dahmers Instagram-konto för tillfället. Människan + familj har köpt lyxkåk i vad som verkar vara ett perfekt Agrestic-område (high five till alla som hajar den referensen) och en annan har ju gått in i väggen för mindre. Utan att vilja så blir jag avundsjuk och missunnsam jävlar. Som en treåring.
 
För här sitter man i sin svettiga tvåa med söderläge i 13468854 timmar om dygnet och med Sveriges sämsta ventilationssystem. Balkong har man ju förvisso - om man är villig att spendera tiden med något random junkietrash med rosslig hals som man råkar inneha andra halvan av balkonghelvetet. Har man tur blir man ju också åskådare till hur hela familjen Sprit börjar bråka över huruvida det är okej att sonen är bög eller inte.
 
Sen har vi ju också innergården som ser ut som eldhärjat andra världskrig. Smetad med både oljud och svettiga byggjobbare.
 
Jag är för mycket bonde för att klara av sommaren utan gräsmatta. Eller utan balkong. Eller att gladeligen kunna hantera ett fotoflöde av och med det perfekta livet. Stön.
 
(Är inte missunnsam egentligen, basåattnivet. Kul med hus, LD!)
Taggar: Lady Dahmer och idyllen, balkongbråk white trash emellan, ge mig gräsmatta era jävlar

Tre dygn av halsbränna och panikångest.

En av mina onödigaste irrationella rädslor är att jag på något vis ska trolla in mig själv i personlig konkurs. Ni vet, bli en del av Lyxfällan och tycka att prylar är viktigare än allt annat, samt "betala" räkningar genom att lägga de i en byrålåda.
 
Har ni tänkt på att de alltid gör så i det programmet med alla kuvert de får hem? Drar ut lådan, lyfter på foppatofflorna och kilar in hälsningen från Kronis under pjucksen.
 
Fy fan, vilken psykisk börda det måste vara när hamnat där, det skulle tära något så förjävligt på mig alltså. Fast å andra sidan så är löning alltid lika med ångest för egen del. Samt att resterande månad blir en "ekonomisk zombiedimma". Helt utan anledning, för jag har pli på varenda öre (utan att för den delen vara snål).  Och jag blir förbannad på mig själv för att jag inte kan släppa det "nu är jag snart fattig, nu är jag snart fattig, nu är jag snart fattig"-mantra som tuggar i bakhuvudet dagarna i ända.
 
Och då hade jag denna månad (och ta för fan inte det här på fel sätt nu) en bra bit över tio papp kvar efter alla räkningar. Plus att bloggen gav utdelning också. Och då är jag själv, utan barn eller respektive att bry mig om. DET ÄR OLOGISKT!
 
För fan, Nilsson!
 
Jag tror det har att göra med att jag snart, förhoppningsvis, ska go full on student mode igen. "Våga för fan inte leva livet nu, idiotjävel - för i höst är det slut med det!". Ungefär så.
 
I alla fall, poängen med det här inlägget (jo, jag hade en sådan) var att jag beställde en iPhone 5 i fredags och förlängde mitt abonnemang. Fuck att det var en smart deal och något som lönar sig - jag har i skrivande stund haft halsbränna och semi-panikångest i tre dygn.
 
Suger att vara jag.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: cash is halsbränna, haters gonna pay