Låt oss recensera Man of Steel.

Så gårdagen dårå. Vi skulle, var tanken, ha ett biomaraton hela kvällen. Först skulle det ha blivit Dumma mej 2 och efter det Man of Steel. I brist på andra filmer mest. Vi hade tänkt se World War Z, men den hade visst inte haft premiär än.
 
Nu blev fallet hur som helst som så att vi missade första rullen, eftersom tågtrafiken i Sverige aldrig någonsin rullar som den ska. Och ingen idé att skylla på SJ den här gången, för det var deras "mest punktliga" konkurrent som helt sket i att dyka upp eller ens fixa ersättningsbuss. Så vi kom in en timma efter film ett börjat. Men vi ordnade sushi istället och det är ju fina grejer det med.
 
Sen blev det i alla fall Man of Steel, nytolkningen av Stålmannen-franchisen. Och den här filmen sög så jävla hårt. Och då är jag ändå en som brukar uppskatta superhjältefilmer. Faktiskt. Nolans Batman-filmer är grymma och jag gillar X-Men-rullarna också. Iron Man har jag precis börjat beta av och även de är sevärda så här långt. Men det här - vilken jävla dynga.
 
Det var mycket som irriterade mig. Framför allt Amy Adams som Lois Lane och den dåliga handlingen. Men även all övertydlig produktplacering. Så här kunde det se ut:
 
"Allt brinner upp! HJÄÄÄÄLP! Men kom ihåg att 7 Eleven alltid har öppet, oavsett jordens undergång eller inte!"
 
"HUSET RASAR EMOT OSS! Men glöm inte bort Ihop och deras fantastiska pannkakor!"
 
Lois Lane: "Var går du, Stålmannen! Jag smyger efter på dessa smala, smala klippavsatser. Vilken tur att min Nikon-kamera skymmer sikten i denna livshotande stund".
 
SPOILERVARNING. Vid ett tillfälle så fick skurkarna i filmen för sig att ändra gravitationen på vår planet. Jomenvisst, så var det. Och under typ en halvtimmas filmtid så står Laurence Fishburne, som spelade redaktör på Daily Planet, och glor på hur allt förfaller. Men så snart undergången nådde deras gatan nedanför, då bara: "TIME TO GET MOVIN', YOU GUYS!". Och alla hinner precis ned för alla våningar och undkommer döden med ett hårsmån.
 
Eller när Stålis slåss och flyger hej vilt över HELA Metropolis, samtidigt som han delar ut knytnävsslag på Zod, och hur de till slut kraschar i någon random tågstationen. Vilken tur att Lois Lane kom fram på trettio sekunder (genom en kaosfylld stad) och möter "sin man". #kärlekfrämlingaremellan
 
Uäck.
 
"Superman, you are not our enemy! You've saved us!". Hela staden i ruiner.
 
Efteråt så spydde jag galla över skiten till en som faktiskt uppskattat vad vi nyss tvingat se. "Du får ta den för vad det är", det är ju det man brukar få höra. Vilket jag gjorde. Jag tog den som en påse skit. Något som den helt klart levde upp till.
 
BAJS
 
NYA STÅLIS


TAGGAR: VARFÖR BRYR JAG MIG SÅ MYCKET?! / balls of steel / man of steel / skitfilm / stålis, superman, stålmannen

Game of Thrones, fortsättningen.

Okej, så jag känner att jag behöver göra en follow-up på Game of Thrones-inlägget jag skrev för någon vecka sedan. Det blev ju en del hysteriska utrop. Speciellt på min Facebook, där mina nypublicerade inläggen syns i andras flöden. Nu har vi, jag och grannen, ett avsnitt kvar på andra säsongen. Jag tycker nog fortfarande det "bara" är helt okej. Inte skitbra, verkligen inte dåligt. Men jag vill ju se vidare, så något har det ju ändå. Kanske är det för Lily Allens lillebror och hans jättedase (no homo, bro)?
 
Saker jag gillar med Game of Thrones:
- Hur jag personligen hejar lite extra på alla starka kvinnor i serien. För samtidigt som det är mycket snack om "horor" och man fäller många "you can not do that, 'cause you're a woman"-lines (för att göra det verklighetstroget kanske?), så finns det ju många grymma tjejer som visar stark vagina och slår sig fram. Så som Arya Stark, Brienne of Tarth, Danderyd (mother of dragons) och så vidare. Jag väljer att se detta som en direkteffekt av Genus Schmenus', Lady Dahmers och allt-vad-de-nu-heter bloggar. #upplyst
 
- Sceneriet. Där det är en lökig scen, så finns ju alltid kulisser, statister och allt annat i bakgrunden att kolla på. Ibland är det det enda jag kollar på i ett helt avsnitt.
 
Saker som är mindre bra med Game of Thrones:
- Väljer man inte att läsa på eller få det förklarat för sig, då är det fan ganska svårt att förstå vem som regerar över vad och vem som är släkt med vem. Och detta kommer från en som är ganska smart ändå (ödmjuk jävlar). Fast sen så kanske det spelar in huruvida man faktiskt bryr sig om saken också, antar jag.
 
För mig blev allt klart efter att jag kollat på det här klippet. Det finns inte längre ett enda frågetecken.


KATEGORI: Film och tv
TAGGAR: feminst, javisst / genus på tv / starka vaginor är bra vaginor

Vals i midsommarnatt.

Så det här inlägget kommer ju en vecka försent, jag vet. Men livet har varit bra hårt de senaste dagarna. Äckligt mycket på jobbet, med sjuka arbetskompanjoner och med folk som inte vill ställa upp eller än mindre svara i telefon när man behöver hjälp. Men karma är en sugga, snart har jag semester och för min del får alla gärna gå in i väggen då.
 
:):):):):):):):)
 
Så min midsommar blev faktiskt grym jävlar. Dygnet började lökigt med inhopp på jobbet (min semesterdag - fuck den) och två timmar sömn. Hade inte lust med ett skit, mer än att skriva "fuck you" till alla som postade midsommarbilder ståendes framför Ölandsbron eller gränslade en västkustklippa med kåta ögon.
 
Men ingen bitterhet som inte går att söva bort. Jag sov i fem timmar och genast startade förfesten. Till tonerna av Sound of Music, hehe. Do-Re-Mi är en klassiker i sådana här sammahang. Sen tåg vi tåget in till Kumla (ej till fängelset).
 
Resten av kvällen i korthet:
- "mattah fattah gentleman...".
- fann en vägskylt och använde den.
- nattmacka på Statoil.
- sura Kumla-grannar som inte gillade vals i natten.
- efterfest hos grannen.
- efterfest hos undertecknad.
- fotbad i osanitärt vatten.
- brädspel.
- Mario Kart Wii. Jag vann.
- uret blev 04:45 och vi somnade.
 
BRA KVÄLL GER BRA BETYG


KATEGORI: Fest och fylla
TAGGAR: midsommar och sjuklingar

Liklukten i trapphuset, ni vet.

"Grannarna lagar mat. Och ja, jag tror bestämt att ett långkok på lik står och puttrar på spisen".
 
Matos i trapphuset är, i min mening, en av de sämre grejerna med att bo i lägenhet. Det är ingen hit att få tvättiden norpad heller. Eller att ha grannar som går in psykos och påstår att man haft raveparty i två veckors tid (har hänt).
 
Bilden är tagen i natt, efter cykelfärden hem från jobbet. Jag bjuppar på'n.


TAGGAR: you average likgryta i trapphuset