OH GOOD LORD(E)!

Kan inte släppa Lorde.
Kan inte sluta rekommendera henne till alla jag ser.
Kan inte inte dyrka Pure Heroine som äntligen finns på Spotify.
Kan inte längre hemlighålla att jag laddade ned plattan tidigare från utlandet.
 
Det enda jag lyckas med, det är att påminna mig själv om att "damn, that excellens är only sexton år, håll händerna på täcket". Ja, det här är en Lily Allen-besatt återigen. Ni som hängt med länge vet vad jag menar. Och så har vi ju henne, Lily alltså, som snart släpper nytt hon med!

FÖR. MYCKET. BRA. MUSIK!
 
[tar en valium]
Publicerat i: Musik, På tapeten
Taggar: bra musik, hon är 16 år, pelle! 16 år!, kyskhet, lorde

Kiefer, okej. Jack, nej. [era kommentarer]

 
sara schmenus: jag är nog störd på riktigt, men det bästa med de här posterna är bilderna.
Det är för att du är ett randy piece of work. Du gillar vad du ser! En barbröstad Pelle är fina grejer, jag klandrar dig inte.
 
ellie: står det något om hur gammal den här emma är? jag funderar mest på om hon ens borde springa runt och pussa på pojkar.
Okej, dags för ett sanningens ögonblick. Jag vet faktiskt, mer eller mindre, vem denna Emma är i verkligheten. Jag har säkra källor som berättat för mig vem hon är, var hon en gång bodde och hur gammal hon är idag. Borde jag avsluta hela följetongen med en intervju?!
 
jimmy: har genom alla tider förföljts av hockeyfrilla med de lyckliga kompisarna. kanske ingen världshit i och för sig, men ändå. skamfyllt.
Tur som fan vad väl att du klippte dig då, Jimmy-djävul! Jag hade faktiskt en fas av extremt könshår som jag kan erkänna att musikalen Hair är döpt efter. På tal om hår då.
 
lovisa: hur har du smorfat ihop era ansikten? vad avancerat [...].
Okej, jag kan ta folk kallar mig för Kiefer Sutherland (även om den enda likhet jag ser är whiskyflaskan som ständigt vilar på underläppen). Men att påstå att jag skulle ha en dubbelgångare i Jack Nicholson, speciellt då i version à la The Shining, är fan en ren och skär förolämpning!
 
Här krävs ett bild-bredvid-bild-kollage. JN till vänster - PP till höger (barbröstad, för Saras skull!)
Case closed. Rösta nedan vem som ser bäst ut i sönderhuggen badrumsdörr, Pelle eller Jack.
Taggar: Kiefer Sutherland, kiefer talar, svar på kommentarer

Jag, en directioner?

Så det var ju ett par veckor sedan nu som jag skrev om Addspirit-Anna och hennes fascination för One Direction. Eller om "besatthet" är ett mer passande ordval? Oj, så kul vi hade på Annas bekostnad. "Vilket FrEAkh hon var" och vidare.
 
Jag skickade jag följande meddelande till henne häromdagen:
1D one direction liam pellespersonliga pelle nilsson anna addspirit
"Story of My Life" är alltså titeln på ovan nämnda pojkbands nya singel. Oh, the irony, gud vare med mig och allt håll i hatten. Allt började med det här klippet av och med min internetkärlek Daily Grace. Om ni kollar på klippet - se hela! Det är awesome! Speciellt slutet.
 
Så Annas spontana reaktion var ju att överdriva all the feels. Fjortis. Men vem kan klandra henne när det awesome jag går och kärar ner mig i en 1D-ballad? Hade jag känt mig själv hade jag också gått mentalfall på mig själv.
 
...
 
Men nu har jag i alla fall bloggat om saken. Så sluta messa mig nu, Anna! Jösses, ska man behöva gå och bli till allmänt åtlöje för att folk ska hålla snattran? Min favorit är Liam.
Taggar: jag kallar mig anus one direction

Simone-mode.

simone sverige sweden gudrun storm st jude möbler padio
Så gårdagen blev ju en flopp värd att förpassas till glömskans dal. Så mycket som inte blev gjort enbart för att jag gick in i Simone-mode. "Fuck den här inlämningsuppgiften, vi har ju en nationell kris på intågande". Började stormsäkra hemmet (drog ned rullgardiner för att undvika glassplitter) och planera middagar som gick att trolla ihop när (inte om utan när) elen skulle försvinna. Åkte till och med hem till päronen och uträttade ärenden innan de ens slutat jobbet.
 
"Lika bra att få det gjort innan störma kömmer".
 
Det kunde inte ha varit MER vindstilla här på slätten igår. Först tänkte jag att det var frågan om "lugnet före stormen". Sen fick jag förlika mig med att det bara var "lugnet". Och ja, jag blev faktiskt lite besviken. Om man nu får säga så? Inte för att jag på någotvis avundas de nere i söder som fått skador på sina egendomar (r.i.p skogen) och/eller är strömlösa. Men vardagsaction, kom igen - vi behöver alla det mellan varven.
 
Jag minns Gudrun, hon var en riktig storm värd sitt namn (Gudrun?). Att det redan är åtta år sedan hon lamslog oss... fy fan.
 
Men på riktigt, hoppas alla ni nere i landet är okej!
Taggar: stormen som aldrig kom

"Det här är Emma", del 6.

Söndagsnöjet som ännu en gång hamnade på en veckodag, det är dags att analysera ännu ett avsnitt ur Emmas liv. Följ länkarna bakåt här för att läsa följetongen från sin start.
 
DET HÄR ÄR EMMA, DEL 6
 
De mest passande färgerna på killarnas ögon
Färg: Blå
Vem: SeBBastian
Varför: För han är jättegullig
 
Färg: GrÖna
Vem: tomas
Varför: han är lite söt
 
Färg: Brunt
Vem: EmiL
Varför: min lilleBrorsa
 
Färg: Blå
Vem: toBias
Varför: vet inte han är gättegulig
 
Färg: Brunt
Vem: micke
Varför: han är jättegulig också
 
Vad jag önskar mig mest av en kille
1. snälla Fasoner
2. kramar
3. EN Puss (läpparna Blir så skavda av två eller fler)
4. att Få en ring så klart.
5. Pussar så klartt. slut.
6. Linnea vill ha en Barbie docka av hennes kille.
7. En häst med stall sju åtta hästar till slut.
8. Käliks Brev Borslins docka en dag Bok.
9. ishochy Billder häst Böcker
10. Tiotusen kroner
 
Shit, Emma vet vad hon vill. If you want some, demand some. Sen undrar jag inte om hon trippade på svamp där mot slutet. "En häst med stall sju åtta hästar till slut". Mate, du talar i tungor! På söndag låter Emma bland annat avslöja vad hon faller för hos boysen. Häng med då!
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: killtjusarboken, lär känna emma

Min man och Katy.

På gymmet tidigare idag så spelades Katy Perrys Roar. Jag började spekulera kring möjligheten att hon skrivit låten efter att fått kännedom om Pelle Nilsson, anno 2006. Han med den här frisyren:
pelle nilsson pellespersonliga katy perry roar lion tiger lejon
Sen kom jag på att hon sjunger om "the eye of the tiger" och uteslöt så alltså min teorin om att min lejonman varit grunden till 2013 års mest irriterande låt. Kändes skönt.
 
Dagens fråga: har din frisyr någon gång varit upphovsmakare till en världshit? I så fall vilken?
Taggar: FU KP, raaaaaowr, roar, weird inlägg being weird

Så hur var filmen dårå?

gravity sandra bullock george clooney moon explorer space
gravity sandra bullock george clooney moon explorer space
gravity sandra bullock george clooney moon explorer space
Så vad tyckte jag om Gravity då? Alltså idén var ju cool och den var snyggt filmad. Grymt snyggt gjord rent utav. Om jag fick panik av scener där man slets loss från rymdstationer och slungades rakt ut i universum? Ja. Som fan. Gillade också att man tänkt på många detaljer. Som när man, till exempel, slungas ut i det blå snurrandes, ja då fortsätter man att snurra. Varv på varv på varv på varv...
 
Vill aldrig någonsin vara viktlös. Klarar knappt av Balder.
 
Men, här kommer det negativa, det jag tyckte att den föll ganska mycket på, det var att den var så jävla ostig. Corny as hell. Men å andra sidan, är det någon man ska dra haranger om livet, gud och kärleken, så är det väl mitt i en rymdkatastrof. Hjärnan kanske automatiskt rör sig ditåt, vem fan vet? Neil Armstrong kanske visste? Men det är ju försent att fråga honom nu.
 
TRE STARKA SUSHIBITAR TACK VARE GRYMMA EFFEKTER, MEN PÅ GRUND OSTIGHET
sushi shrimp
Taggar: film, gravity, klonen och bullen, rymden

Att falla handlöst ut i rymden.

Ikväll är jag iväg och ser på Gravity. Ni vet, nya rullen med George "Klonen" Clooney och Sandra "Bullen" Bullock. Har peppat filmen som fan i flera veckor nu. Har alltid varit fascinerad över rymden och skitnödig för att slungas ut i det blå. Jag menar, det händer ju ibland att folk förlorar gravitationen och faller handlöst ut i rymden*.
 
Förväntningar: mycket hålla andan, ångest, svettningar och oundvikliga existentiella frågor om livet i sig och människans o-viktighet (som är ett ord). KUL!
 
Men om någons rymdhjälm spricker så lämnar jag biosalongen. Just sayin'. Återkommer med ett sushibetyg.
 
*källa: En Ding Ding Värld
Publicerat i: Film och tv, På tapeten
Taggar: film, klonen och bullen, kssssssh-ksssssssh. blog readers, I am you father.

Ni och jag: freak army.

Man, oh man är det många freaks som läser den här bloggen! Den ene av er är värre än den andre.
 
[slutar blogga]
 
Haha, närå, jag bara skojar med er! Kul att ni också har era egenheter. Kanske är det därför som ni fastnade för den här lönnfeta närkingen till att börja med, att ni kände på er att "fan, han verkar ha lite tvångssyndrom för sig han med. Reko kille, reko kille"?
 
Kul att läsa alla kommentarer också. Det var ju inte att man kom på några fler grejer man gör i tid och otid.
 
Nina skrev att hon brukar ligga och tänka på en enda sak, för att på så vis göra sig själv uttråkad och somna som resultat. CHECK PÅ DEN!
 
Angelica trycker ned handtaget efter att hon låst dörren, för att vara säker på att det verkligen blev låst. Så gör jag med. Speciellt på offentliga toaletter, då känner jag gärna två-tre gånger. CHECK PÅ DEN!
 
Samma Angelica skrev också att hon måste dubbelkolla så att hon inte råkat fick-ringa någon med mobilen. Så gör jag med, speciellt om jag ska dela med mig av någon snaskigt. CHECK PÅ DEN!
 
Sen lämnade Stina en kommentar. Hon skrev två saker hon gör som rena tvångshandlingar och avslutade hela kommentaren med att hon inte vågade skriva med, för sist "hängde jag ut henne". Och till er som glömt Stinas bravader - läs här! HAHAHAHAHAHAH! Fortfarande den bästa kommentarer jag fått under mina sex år i etern.
 
#stinasdiarré
Publicerat i: Bloggtips, Pelles vardag
Taggar: heeeeeeeere's johnny!, jag har aldrig känt med närmre er än nu, era galningar!

Mitt finger, en magisk superpenna.

När vi ändå talade om tvångstankar och jobbiga ovanor i förra inlägget, låt oss spinna vidare på ämnet. Undra om inte var man har lite tvångssyndrom i sig? Vad tror ni? Jag tycker vi delar med oss av våra OCD's. Utan att döma. Utan att håna.
 
Jag har två grejer som jag vet att jag gör. Är osäker dock om de egentligen klassas som tvångssyndrom, men jag är villig att berätta ändå.
 
1. Så fort jag vridit om nyckeln i låset och är redo att gå, så måste jag låsa upp igen och kolla så att jag dragit ur kaffebryggaren. Inte spisen, inte ugnen, inte något annat. Bara kaffebryggaren. Detta bottnar i att vi hade brandchefen, låt oss kalla honom B. Randvarnare, på besök i plugget en gång. Han lärde oss att den vanligaste orsaken till husbrand beror på att folk glömmer att dra ut kaffebryggaren när de går hemifrån.
 
Och ja, det händer att jag dubbelkollar även de dagar som jag inte druckit något kaffe.
 
2. Den här punkten tvekade jag länge på om jag skulle berätta eller ej. Är fortfarande osäker. Men när jag har svårt att sova (vilket egentligen inte är så ofta som jag får det att framstå) och har mycket att tänka på, då brukar jag.... fuck, jag borde inte säga det. Om jag har mycket att tänka på och därför får svårt att sova, då brukar jag skriva på väggen med fingret.
 
...
 
Jag ska förklara. När jag hade svårt att sova som yngre så läste jag någonstans att det skulle hjälp att skriva ned allt som störde sömnen. På papper alltså. Men eftersom jag är så lat som jag är, så brukar jag bara låtsasskriva med ett finger på väggen i hopp om att det ska ha samma effekt. Vi prata inga stora handrörelser och det rör sig högst troligen om oläsligt textande också.
 
How about that, Pelle är verkligen inte som alla andra.
Nu är det er tur! Var anonyma för all del.
 
Taggar: jag hoppas att jag inte kliver någon på tårna nu. jag menar inte att göra mig lustig på bekostnad av folk som lider av tvångstankar. förlåt om du blev ledsen.

Vakna vått (men drunkna inte är du snäll).

Så jag antar att vi alla har våra ritualer innan vi ska sova. Vissa mer tidskrävande än andra. Grannen 2.0 till exempel, det freaket gear up med ögonskydd, bettskena och öronproppar innan John Blund kommer och jobbar. Med andra ord så pratar vi en så pass grav störning att det, någon gång i framtiden, kräver sitt eget blogginlägg.
 
Själv har jag fyra kuddar i min säng. Som jag delar på när tillfälle uppstår, om-ni-förstår-vad-jag-menar. #knulla. Men låt oss leka med tanken, for the sake of det här inlägget, att jag är själv om nätterna. Det vill säga oftast. Då sover jag på en av kuddarna, har en till höger om min kropp och två som "skydd" för huvudet. Det ligger knöligt på vardera sida om kudden jag sover på. Hajar ni? Inte för att det spelar någon roll, för det här inlägget ska inte handla om kuddar.
 
Det är täcken vi ska prata.
 
Täcket blir som en kokong som jag sveper omkring mig. Så somnar jag på mage med alla kuddar runt omkring mig. Det är väldigt mycket dun. Helt perfekt.
 
Grejen är den att den här proceduren går bra på sommarhalvåret, när jag har sommartäcket. Vilket är ett måste i den här lyan, säsongstäcken alltså, eftersom här är stekhett i juni och skitkallt i december. Så på sommarhalvåret är jag mest så här hela natten:
Ni ser ju, njutarn i sitt esse.
 
Sen kommer oktober-november med sin kyla och det andra täcket är ett måste. Fortfarande när jag ska sova, så är jag mest:
Samma ritualer. Täcket är som ett ömsat lager (stoppat) skinn längst med huddräkten, kuddarna ligger på sin plats och jag somnar.
 
Allt för sedan, efter ungefär 40-50 minuter, vakna upp igen. På grund av att jag kipar efter andan/håller på att drunkna. 
Den här mästerbloggaren håller alltså på att kolavippen varje natt av värmeslag. Det är så mycket svett. Så mycket svett. Orsaken? Mitt täcke. Eller nä, det är min procedur att baka in mig som en calzone som blivit mitt fall. Täcket är egentligen oskyldigt. Faktum är att det är perfekt så länge man inte låter hudcellerna kvävas.
 
Det som kan liknas vid någon typ av poäng med det här inlägget, det väl är att det är skitsvårt att ändra sina sovrutiner. Jag försöker. Men jag måste försöka mer. För er skull. Hur skulle det se ut om jag inte valde att uppdatera för att täcket höll mig gisslan vaken om nätterna?
 
Jag ska göra mitt bästa, soldater!
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: dröm sött och vakna dyblött, sov gott vakna tittanic-vått

Ross vet det.

ross friends unagi vänner david schwimmer
Så jag har inte kunnat släppa det här med "umami", nej. Det är bara en av alla härliga sidor av undertecknad: känslan av att inte kunna släppa saker. Tär inte alls på pyske och kropp, nej. Inte alls. Nej då. Nej.
 
Jag tycker ordet påminner om "unagi". Kommer ni ihåg det Vänner-avsnittet, när Ross snackar unagi och syftar på det mentala stadiet av alltid vara medveten och beredd på överfall? Typ. Något sådant. Jag har bättre saker för mig än att sitta här och citera sitcom-karaktärer. Men varje gång jag tänkt på "umami" denna eftermiddag (det vill säga många, många, många gånger), så har jag sett David Schwimmer framför mig. Med en kapucinapa på axeln. Barbröstad.
 
ross friends unagi vänner david schwimmer
Taggar: DANGER!, ah salmon skin roll, pelle-psykfall, unagi

Umami-vadå-för-något?

RICKARD olsson umami vem vet mest svt
Så jag och en vapendragare satt och kollade på Vem vet mest häromkvällen. En av frågorna var något i stil med "vilken är den femte grundsmaken bredvid surt, sött, salt och beskt?". "Umami" kraxar personen bredvid mig fram och jag flinar lite dumt.
 
"Vilket snyggt låtsasord. 'Umami', haha! Suckaaaah!"
 
Det var rätt svar på frågan.
 
Jag vet inte om det bara är jag, men jag har aldrig hört talas om ordet "umami"? Och här har ni en som betat av näringslära i plugget. En som kombinerat ingredienser och jobbat hårt för att "lyfta smakerna" i tre års tid. Mother fucker, inte en enda gång så andades något som överhuvudtaget kan liknas vid "umami"!
 
UUUU-MAA-MII.
 
Så min sista utväg, för att kunna ursäkta min bristande smakkunskap, det var att hävda att "det här minsann var något nytt hittepå-tjafs". 1908 var året då man, alltså Kikunae Ikeda, fastslog umamins existens. Alltså plus hundra år sedan. Wtf?! Jag ser ju den här tungbilden framför mig, och nej - ingen umami där.
 
Så vem ska jag skylla på egentligen? Regeringen? Skolverket? Japan? Lärar-Marie?
 
Och när det här assfacet (jag) ändå håller låda. Här är två andra ord som jag lärt mig i veckan, som tidigare gått mig helt förbi: "astigmatiker" och "arr".
 
Det här är mer än vad jag klarar av, det ska jag inte sticka under stol med. Jag, en fiskmås?
 
Mvh
idioten.
Taggar: rickard olssons vrede, tv, vem vet mest? ja, inte är det pelle inte

"Det här är Emma", del 5.

 Då var man tillbaka i etern igen. Våt efter dusch, trött efter skola och gym. Alexandra påminde mig om att jag glömde av Emma och hennes äventyr söndagen som var. I all ärlighet så mådde jag pissigt i söndags. Ni vet, regnet. Ni vet, söndagar. Ni vet.
 
...
 
Alltså så kör vi på med två avsnitt av "Det här är Emma" denna vecka istället. Ett idag och så ett nu på söndag. Läs de tidigare delarna här.
 
DET HÄR ÄR EMMA, DEL 5
 
Vad jag vill leka med killar
1. ryska posten.
2. mörka minuten.
3. Erkännleken.
4. andra leKar när man får Pussas.
5. när man leKer Kille och Tjej.
 
Vad jag vill leka med tjejer killar
1. med Bilar
2. med att Byta ishockey Bilder
3. andra lekar som allt med allt
4. leka med killar
5. leka med RoBot
 
Mörka minuten? "Andra lekar när man får pussas"? Wtf, vad är det med barn egentligen? Kul också att "leka killa och tjej" kom med. Vad gjorde man då, satt rakt upp och ned och inget mer? På söndag får vi bland annat veta vems ögon som är vackrast och varför. Fortsättning följer då.
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: killtjusarboken, lär känna emma

Om jag skulle ha gått på halloweenfest.

Så det slog mig precis att jag inte är bjuden på någon halloweenfest i år. Vad i hela...? Fast sedan mindes jag att det överlag minskats på antalet fester ju äldre man blivit. Har ni tänkt på det? Eller är det bara jag? Folk har fullt med att kläcka ägg istället. Vilket, på sitt sätt, är ett party det med. För genitalierna.
 
Men låt oss leka med tanken att här sitter en man som faktiskt är bjuden på partaj med maskeradkrav - vad skulle han då klä ut sig till? Jag har några idéer.
 
WALTER WHITE/HEISENBERG
jesse pinkman walter white breaking bad heisenberg
Varför? Därför att jag kan pull off en grym Heisenberg.
Hur? Stirra surt på min partygäster och prata så lite som möjligt, samt gå och dela ut blåfärgade karameller som jag slagit sönder.
Dräktens svårighetsgrad: 3/5. Det enda riktigt svåra vore att hitta den där gasmaskmackapären.
 
 
EN FEMINISTISK ROBIN THICKE
Varför? För att stilla mitt ogillande mot Robin Thicke, alias misogyn douchebag.
Hur? Gå runt och säga saker som "girl power" och "all hail the women". Kanske bära suspensoar och låta folk ta ut eventuella Thicke-aggressioner på mig.
Dräktens svårighetsgrad: 5/5. Var hittar man ens en svart-vit-randig kostym? Får ringa Tom Burton. Alternativt gå till Myrorna.
 
 
SIMON COWELL SOM BLIVIT RIK(ARE) PÅ BARA ADDSPIRITS 1D-BESATTHET
Varför? För att det är kul att jävlas med Anna.
Hur? Be folk att följa efter mig "för min väg är the one direction". Kanske att jag skryter om hur "jag" satte Teletubbies på kartan också, vi får se.
Dräktens svårighetsgrad: 1/5. Jeanse, t-shirt och lite könshår som man limmar fast på bringan. Ur byxlinningen så sticker det upp leksakssedlar som jag märkt med "curtsey of Addspririt".
 
Vilken är bäst? Jag kan omöjligt välja.
Publicerat i: Fest och fylla, Pelles vardag
Taggar: fezt, halloween, simon cowell, robin thick och walter white i ett samlag

Måste du blogga om allt du gör?

grannen 2.0 hade varit hemma hos sina päronen häromdagen. Mor i familjen hade då sagt något i stil med "ja, jag såg att Pelle köpte en One Piece. Men måste man verkligen blogga om precis allt man gör?".
 
Jag tyckte det var kul sagt. Och vad roligare är att mamma 2.0 inte kan säga något i förtroende till sitt barn, utan att det kommer flygandes direkt till mig, haha! No hard feelings i alla fall.
 
Men det är lustigt det där, för väldigt ofta så får jag höra att "jag bloggar fyndigt, även om det inte är om några viktiga ämnen". Och är inte det en komplimang med en tesked jante ändå, när man tänker efter? "Du är kul men..." ungefär.
 
Måste allt ha ett syfte hela tiden? Måste allt man skriver ha för avsikt att förändra världen? Nej. Det skulle bli en ganska smal blogg, tror ni inte? Säkert tråkig också.
 
Men eftersom vi ändå talar om skäl till bloggämnens vara och icke vara, så jag har försökt rannsaka mina tankar kring de ämnesval jag oftast gör härinne.
 
1) Jag känner att folk kan relatera. Hur mycket lättare är det inte att relatera till en lönnfet bastard som börjar gymma för första gången, än Blondinbella, 23, som startar sitt 234:e företag i ordningen?
 
2) Jag har fått kvitto på att även mina humoristiska inlägg faktiskt gör nytta. Flertalet gånger så har det droppat in mejl och kommentarer från folk som är hemma av diverse anledningar (sjukdomsfall, depressioner och så vidare) och som säger att mina inlägg "gör deras dag". Alltså: jag är bloggvärldens Jesus.
 
3) Vardagsbetraktelser är kul! Jag älskar utmaningen i att ta sig an ett "banalt ämne" och forma det till något fyndigt.
 
4) Vi lever i ett fritt land, så att ja... Kors i taket och en nubbe på det.
 
Men folk kommer alltid ha åsikter och det ska alltid uppmuntras. Vi lever i en demokrati, yttrandefriheten är ett previlegium få förunnat etcetera etcetera. Jag blir sällan arg för att någons åsikter inte går hand-i-hand med mina egna. Och om ni tycker att jag börjar slentrianuppdatera extrema skitinlägg - tala för all del ur skägget. Ibland behöver man ju höra också det.
 
Det värsta som kan hända är ju att jag inte give a single fuck. ;)
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: så jävla trött när jag skrev det här inlägget, så det blir väl den vanliga visan: jag säger emot mig själv tre gånger i samma mening.

En ekonomisk kråksång.

Ett inlägg om studentproblem för över.
 
Josåatte... en annan upplevde ett smärre bakslag idag. Jag satt och kolla över ekonomin. Som man gör emellanåt. Varpå jag tänkte "fan, varför har jag så mycket pengar kvar hela tiden?" och mindes tillbaka på tiden i Norrköping när vartenda studentöre var förbrukat två veckor innan nästa utbetalning "Ska det vara så här flott att vara student?"
 
Så jag började räkna. Och räkna. Och räkna. Döm av min förvåning när jag upptäckte att jag redan nu, i oktober,  tjänat en bra bit över det fribelopp (det vill säga vad jag får tjäna mellan juli-december på jobbet enligt CSN) jag angav när jag sökte studiemedel. En bra jävla bit. Lönen efter sommaren och semestern var bra, om man säger så. Riktigt bra.
 
Så jag ringer till CSN och hör efter hur jag ska göra. Hon i telefonen säger att det smartaste att göra att jag höjer mitt fribelopp så jag kan jobba mer. Så det gjorde vi. Och i förbifarten så nämns det något om att studiemedlet kommer att minska också. "Okej, då vet jag" sa jag och la på luren.
 
Gick senare in på Mina sidor och får se att man "plockat bort" över 85 % av de tänkte dryga 9000 spänn man får från CSN varje månad. 85 jävla procent.
 
Suck.
 
God jul på er för fan! Inga julklappar till någon över fyra bast från Pelle i år. Hehe.
 
Men nä, det går ingen nöd på mig. Det var bara så jävla typiskt att en ska vara så jävla klantig och oaktsam. Nu kan jag ju förvisso jobba mer samtidigt som jag pluggar. Alltid något. Plus att jag, som hon i telefonen lärde mig, sa till i tid och på så sätt slapp bli återbetalningsskyldig för hela kalaset senare.
 
Men, MEN, det som är mest irriterande i den här ekonomiska kråksången: att jag igår kväll köpte en One Piece. Vet ni hur mycket nudlar det är bundet i en sådan dräktjävel? #sensmoralen
Publicerat i: Pelles vardag, Skola och jobb
Taggar: ca$h

SNÖ!

snow snö penguin pingvin
Min bakgård 08:30
 
Så ja, Närke fylldes med snö över natten. Och är det någon gång som det är okej att snacka väder, så är det när hösten går från rusk till snö. Älskar snö. Och älskar trycka upp den läggningen i nyllet på folk. Förstår inte varför man väljer att hata något som ljusar upp det här mörka drethalvåret?
 
I förrgår så pratade jag med mor i telefon och hon sa: "ja, det har ju inte regnat så mycket, så vintern kommer bli kall och vit". Något sådant. Jag stänger per automatik av när övergenerna pratar, så det är mest mitt undermedvetna som tar in informationen. Information som jag sedan bearbetar i sömnen. Det blir alltså många drömmar om grusade gångar, kärade dörrar och barnbarn som gjorde ditt och datt.
 
Närå, jag driver bara. Stackars päron, jag har gått åt hårt på de den senaste tiden.
 
I alla fall, en hyfsat regnfri höst brukar, i bondmun, betyda en kall och långvinter. Eller? Sen har vi ju Anders-dagen där i november som tydligen ska spå hela julhelgen. Om det är regnar då så blir julen "braskande". Vad det nu betyder.
 
Men kontentan: älskar snö. Fast inte gul sådan.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: pelle prata pudersnö, svennebanan, wtf, ett blogginlägg om väder? vad är detta?

Var hälsad, jordlingar!

jumpsuit one piece alien
jumpsuit one piece alien
Okej, den här sparkdräkten har redan infiltrerat två av mina andra sociala medier de senaste två timmarna. Jag är pånyttfödd i och med det här köpet! Och jag som alltid bävat för att duka under för konsumtionshetsen.
 
Några saker bara:
- Skiten är i fleece. Glömde helt bort att kolla det (om det ens stod?). Kroppstemperaturen blir som följer över det rekommenderande. Kommer den komma bättre till hands i den här dragiga lyran senare i vinter? Oh ja.
- Köpte jag tills vidare en svart i bomull för sparpengar? Ja. Sorry mor och far, jag vet att ni fostrat mig bättre.
- Hur vet man om den är för liten? Jag är osäker, för samtidigt som den är skitstor så är den liten på sina håll? Idiotplagg.
- Förlåt, OP, du är inget idiotplagg! Lyssna inte på pappa.
 
Nu ska jag sluta tjata om One Pieces. Speciellt som jag är tre år efter alla andra.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: pelle 25 år eller 5 månader?, sparkdräkt

5 saker ni aldrig frågat om, men jag som berättar ändå.

Okej, idag kör vi på den gamla skolan och jag som berättar "fem saker ni inte visste om mig". Säkert finns det någon här som snappat upp något av dessa fakta sen innan, men nicka bara med och le. Var svensk.
 
FEM SAKER NI INTE VISSTE OM MIG
 
1. Jag är sjukligt besatt över folks åldrar när jag sitter och ser på film- och tv-serier. Inte för att jag har någon ålderskris som ligger och gror i bakhuvudet, nej, utan bara för att jag fascinerad över hur utseendet kan landa skådisar deras roller. Som igår, när jag och grannen 2.0 kollade på Changeling (som är en sann berättelse och en väldigt bra film), och jag ägnade tio minuter åt att forska fram att "han som spelade den 23-åriga mördaren i verkligen var 38 år då och 42 år idag". Sådär gör jag. Hela tiden.
 
Två. Jag gillar gammal musik. Och då menar jag "allt" som spelades mellan 50- och 90-talet (som faktiskt börjar bli rätt länge sedan nu). Dock har jag lite svårare för 80-talets musik, som rent generellt sög röv. Under högstadiet och gymnasiet var denna fascination som störst, då knarkade jag "Ljuva"-skivorna var och varannan dag. Och jag minns vid ett tillfälle, då köpte jag klassiska Beatles-, Joplin-, Jefferson Airplane-, Fleetwod Mac- och PJ Harvey-plattor för över 3000 spänn. Good times, good times!
 
III. Och den "extremtrivia" jag besitter i musiklyssnadet, den tar ut sin rätt på instrumentfronten. Jag kan inte spela for shit. Gick på gitarrlektioner i tre år, kan inte ett enda ackord. Tyckte dessutom väldigt illa om min lärare (vila i frid Ulla) som vägrade lära sig mitt namn. Så tillslut så sket jag i allt. Jag är alltså ett klassiskt exempel på en person med teoriskalle. Ta bara den gången för ett par veckor sedan när jag nailade alla rätt på truckteorin, men lärde mig först i slutet hur man (någorlunda) manövrerade truckhelvetet. Eller hur jag klarade körkortsteorin på femotn minuter (med två fel!), men kuggade uppkörningen. Behöver så jävla mycket praktisk upprepning ibland att jag till slut ger upp.
 
Får. Har svårt att hålla textstycken korta. Se ovan.
 
5. Ska precis gå och hämta ut min One Piece. Om jag ska gå kommando under den? Kanske.
Publicerat i: Musik, Okategoriserbart
Taggar: 5 saker, fetischism: naken under plösigt tyg, låt oss vara ärliga

Stureplan.se be like.

Stureplan.se - keeping ugly och ansiktsuttryck borta från nätet since early 2000-tal
 
Oh boy, den redaktionen gillar verkligen sitt utsmetningsverktyg. Fast å andra sidan, vem gör det inte? Fem sekunders musarbete och en blir spädbarn på nytt. "Oj, ser jag egentligen ut sådär? Bäst jag Sture-p:ar till mig lite".
 
Mvh
han som bara skojar. Skicka ej era lakejer på denna stackars bondunge, Stureplansgruppen! #nåd
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: smeta ut mig, bitch!

Himlar med ögonen och stönar högt.

bored uttråkad whore computer dator
Morr'n på er. Hur är det fatt? Bra. Okej. Tack.
 
Ska snart vanka iväg till plugget. Idag ska vi ha genomgång av datasalen och den mjukvaran vi äntligen fått tillgång till, så här två månader in på utbildningen. Och satan vad jag inte ser fram emot denna genomgång. De är alltid så... likadana? Vad fan, majoriteten av oss kan det här. Om inte, så kan man ju alltid lista ut genom att klicka sig fram och läsa.
 
"Fröken, fröken! Asså jag va lixom på Lunar redan för femton år sen. Låt mig slippa, jag kan faktiskt!!" [slår igen närmsta dörr]
 
Ja, det är ju en taktik. Eller att himla med ögonen och stöna högt genom hela genomgången. Vi får se.
Publicerat i: Pelles vardag, Skola och jobb
Taggar: datasal och datasal? jag ser mest windows 98 och stora, stora lådor

Jag tror det kallas "intervention".

zayn malik 1d one direction addspirit anna svensson
Ni vet Anna, min bloggbuddy som jag går långt bak i tiden med? Vi som varit på festivaler, krogen och Liseberg ihop. Vi som skrattat, varit bakfulla och som delat sovrum ihop. På riktigt. Fast jag sov på min madrass och hon på sin.
 
Jag ska vara ärlig nu, jag har börjat oroa mig för kvinnans psykiska hälsa. Det började med en av hennes miljoner årliga tripper till London, hur hon kom hem och snackade oavbrutet om ett pojkband. Närmare bestämt One Direction. Harry Styles och compani hade infekterat henne medvetande och blivit en drog.
 
Till en början log jag åt saken, ja oj vad jag log. "Haha, det här är ett internskämt som jag inte begriper ett jota av, men eftersom jag är centrum av universum så är det lika bra att jag skrattar och på så sätt gör mig involverad i även detta".
 
Men det avtog inte.
 
Nu har Anna, detta mänskliga underverk, gått och bloggat om hur hon längtar till 1D's nya platta som släpps i dagarna. Hon har dessutom bokat biljetter till deras Sverige-konserten i juni. Ja, hon såg till och med att RÅKAT fota grabbarna på den här bilden. Hon lät mig inte ens ha kvar originalbilden här på bloggen, som var av henne och Harry Styles. "JAG KRÄVER MIN ZAYN" löd hennes order.
 
Ja, ni hör ju - det här är en människa som behöver vår hjälp och kärlek. Så jag tycker vi går in och lämnar en hälsning på hennes blogg. Skriv: "Pelle hälsar att Taylor Swift faktiskt är mycket bättre!".  Gör det för min Annas skull.
Publicerat i: Bloggtips, Musik, På tapeten
Taggar: addspirit, för Annas bästa, håriga harry har styles på håret, zayn vem?

I'm sweaty and I know it.

svett gym muskler sweaty sweat muscles
Tja! Gymmarn här. Står och lyfter lite fria vikter. Speglar mig samtidigt. Being sexig.
 
Nä, jag bara skojar. Fast egentligen inte. Idag har jag gymmat för första gången på... ja, vad är det, sex eller sju år? Jag vet, jag är fet chockad jag med. Och eftersom det är lite förbjudet i bloggsfären att skryta om sina förehavanden på gymmet, så måste man ju försvara sina gymselfies och instafit:ande med diverse anledningar till varför man tränar (utöver att bli fit alltså).
 
Så här är mina anledningar:
- Mina knän. Blott tjugofem år ung och redan stela knän.
- "Är det bukfläsk eller en soffkudde jag har framför mig när jag sitter här framför tv:n". Vetgirig med andra ord.
- Endorfiner. Måste få tillbaka livslusten.
 
Och på det: finns det några handfasta tips ni kan ge till en gymrookie? Skola mig.
 
Klockan sju på torsdag morgon, det vill säga okristligt tidigt, ska jag introduktion med tränare. Fy fan.
Publicerat i: Pelles vardag, På tapeten
Taggar: fet going fit, är det här en del av soffan eller är det du, pelle?

Åh de e så schönt när mitt Stockholm e grönt.

monica z zetterlund film movie edda magnason
monica z zetterlund film movie edda magnason
monica z zetterlund film movie edda magnason
Så jag gick på bio tillsammans med min vapendragare i lördags. Vi såg Monica Z. Filmen om Monica Zetterlunds liv, ni vet? Vad tyckte jag? Jag gillade den riktigt, riktigt mycket. Den var faktiskt till och med skitbra!
 
Min kunskap om Zetterlund var innan rätt så fattig. Jag kunde väl inte mer än någon annan i min generation, skulle jag tro. Det jag hade snappat upp var hur hon dog (#morbidastunder) och låten Gröna små äpplen, som jag lärde mig enbart för att syrran hakade upp sig på den i sina yngre dar.
 
Alltså behöver man inte vara ett fan av Monica Zetterlund för att bli underhållen av den här filmen. Och fatta vilkan jävla kickasskvinna hon var! Drog till USA utan att blinka, sjöng med jazzlegender, flyttade ifrån mellanmjölken och följde sina visioner. Som en annan önskar att man vågade göra i större utsträckning.
 
Skitbra manus, bra skådisar, grym musik, snyggt sceneri och lite sorglig emellanåt. Jag grät nästan en skvätt när-det-här-hände-ni-som-sett-filmen-vet-vad-jag-menar-bindestreck.
 
DET BLIR SUSHIÖVERFLÖD
Publicerat i: Film och tv, Sushibetyg
Taggar: Monica Z, rök inte i bingen!, zetterlund

"Det här är Emma", del 4.

Även denna söndag så återvänder vi till Killtjusarboken och till Emmas liv. Vem är egentligen denna Emma? Jo, det är det vi försöker utröna genom dessa anteckningar från det förflutna. Läs del ett här, del två här och del tre här.
 
Det är äntligen dags att dissekera Emma och hennes flyktiga rendezvous med diverse män.
 
DET HÄR ÄR EMMA, DEL 4
 
Mitt första minne av killar
- när jag var 7 år när jag hade Disco för gången. Då dansa jag med Tobias.
- En gång på mitt party då dansade jag med sebbe för första gången.
- när jag hade kalas så pussade jag micke på skinden.
 
Viktiga killhändelser i mitt liv
1. när Jag var i sommar-stugan Fick jag en spark av en Kille
2. när Jag sov över hos mormor så Fick jag en Puss AV OVe För Första gången.
3. En gång när Jag vE 3 år så tickte jag om SeBBastian.
4. att pussas
5. att kramas
6. att kyssas
 
Emma fick en spark av vem? Och vem är egentligen Ove? Den här historien börjar utvecklas till något smutsigare för varje avsnitt, det är ett som är säkert. Fortsättning följer nästa söndag.
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: killtjusarboken, lär känna emma

Pelle spår er. Endast 19:90 kr/minut.

spåman pelle nilsson pelles personliga siare spåkula kristallkula
AAAAAARGH! Har inga idéer till blogginlägg. Låt oss improvisera häcken av den här sajten istället.
 
Så att, ja, vad händer? Själv har jag jobbat hela morgonen och eftermiddagen. Casha in levernet, ni vet. Håller på att jobba ihop julklappspengar redan nu. Varför? Jo för nästa studiebidrag, efter det vi får i november, kommer i mitten av januari. What in the jävla jävel? Så det är alltså sju veckor mellan inkomsterna. Och med min höga levnadsstandard så är fan sju veckor lika med tre utblivna trerättersmåltider på Sjömagasinet.
 
Okej, inte kul.
 
Jo, nu vet jag! Minns ni att jag skrev om Lorde tidigare i år? Vad gör hon nu om inte toppar alla listor i världen med sin Royals. Say wuuuut? Pelle anade musikgenier i mossen redan innan pöbeln kom och spelade sönder skiten? Men det är ju vida känt vid här laget att jag har ett sjätte sinne. Jag kan spå. Alla. Om allt. Try me. Lämna en kommentar nedan. Mvh kommentarsfiskar'n.
 
Nämnde jag att min låg- och mellanstadieskola brunnit ner? Jomenvisst. Och it wasn't me.
 
I och för sig visste jag ju innan att det skulle hända. Spåman, ni vet.
 
...
 
Nä, jag ger fan upp! Sluta inte följa den här bloggen bara på grund av det här inlägget! Även Picasso hade dagar då han kluddrade könsorgan i sin moleskine. Ingen gav upp hans briljans för det. Faktiskt.
Taggar: nile city, robert broberg är ju öken, skrivtorkan när den som mest öken

Ett öppet inlägg.

Det är dags att vi talar lite allvar, ni och jag. Som jag föreställt mig det här samtalet i år nu, jag kan knappt förstå att dagen äntligen är här. Jag har sett framför mig hur jag bäst bemött tidigare uttalande och ironiska hintar här på bloggen. Hintar som egentligen inte varit mer än yttersta sanningar förklädda med skämtets eget julklappspapper.
 
Mest orolig har jag varit för vad mina föräldrar skulle säga. Skulle de se mig som samma person? Eller skulle de backa iväg från den son som de en gång trodde sig känna? Man har ju hört så många skräckhistorier menar jag, om föräldrar som får besk smak i munnen och överger allt de en gång hållit kärt.
 
Jag vill tacka mina peers och min syster för att ni visat förståelse i denna tuffa tid. Det är tack vare er som jag nu äntligen vågar visa mitt sanna jag. Ni har hjälpt mig mer än ni tror.
 
Okej, och nu till stunden då jag säger det. Till er. Utan krusiduller. Rakt på sak.
 
Jo, saken är den att jag... jag har köpt en One Piece.
 
Jag vet, innerst inne visste ni nog det hela tiden. Kanske har ni länge anat att den här mannen haft en förkärlek till att klä sig i heltäckande polyester? Men ibland måste man bara redogöra för det uppenbara så att livet kan fortsätta sin gilla gång.
 
Sen också, idag är National Coming Out Day i USA och i många andra delar av världen. Mitt YouTube- och Twitter-flöde svämmade över av denna information och jag fattade inte ett skit. Men nu, efter att ha läst på lite, så tycker att detta är något att fira också här. Så ut med med, folk! Hug a homo och play some Julie Andrews.
 
It's supercalifragilisticexpialidocious. Det vill säga fab-u-lous.
Publicerat i: På tapeten
Taggar: supercalifragilisticexpialidocious

Så mycket bra tv!

Har sett så jävla mycket bra tv på sistone. Bara guldkorn värda fem sushibitar rakt igenom, det är ingen tvekan om den saken. Tänk er ett stort festfat från Sushi Yama. Där, mitt bland alla Californa rolls, ligger en hög med skitbra tv-serier i en ormgrop och ålar sig med varandra. MM-MH!

 
Och istället för att gå igenom dessa serier en och en, så tänkte jag att det var dags att sätta mina Photoshop-kunskaper på prov och underhålla er på riktigt. Alltså är det här och nu som vi ska leka "Bildfrågan - en lek för alla oss som saknar fysiskt umgänge".
 
Gissa vilka serier jag syftar på nedan. Det är en bild per toppsushi-serie som gäller. Svårighetsgrad = hyfsat lätt. Det är jag som är modell i min egen lek (så att inga missförstånd uppstår).
 
 Jag kunde alla. Kunde du?
 
Bloggens spamfilter kommer kanske inte att godkänna era kommentarer på en gång eftersom det rör sig om eventuella engelska titlar. Jag godkänner allt eftersom. Också ett skitbra filter idag, så ni inte kan tjuvkika på varandras svar, fuskardjävular.
Taggar: awesome photoshopbild being awesome

Lundgren i golfkeps.

En anledning till att 2013 borde ösa på med sina sista månader: att det ska bli 2014 och premiär för Historieätarna 2. Tack till Caranlachiel för att du stillade min längtan med att länka till klippet ovan. En Lundgren i golfkeps och en Haag i lycra, det är fina grejer det. Mycket fina grejer. Väldigt mycket jättefina grejer.
 
Nästan misstänksamt fint.
 
...
 
Var ställde jag nu min hudkräm?
Publicerat i: Film och tv, Okategoriserbart
Taggar: förbjuden kärlek, du kan inte ha sex med din tv-apparat. been there, förstört två

Balla Allan skryter.

Kan ni gissa storbloggar'n som fått biljetter till förhandsvisningen av Catching Fire i Stockholm? Och kan ni gissa vem som har en extra biljett till övers?
 
Make me an offer I can't refuse.
 
Mvh Pelle, 14 år.

Spelar balla Allan
Publicerat i: Film och tv, Pelles vardag
Taggar: det hårda livet

Märk era mejl med "gulddusch".

Jeez, vilket jäkla gensvar det blev på huruvida energidryck var för generation yngre eller inte. Och vad kom vi fram till? Inget av värde. Alla åldrar dricker energidrycker vid alla tillfällen i alla städer. Men det är kul att ni är involverade i frågor som är av betydelse.
 
Jag gillade vad anonym skrev: "energidryck är gudarnas urin. På ett bra sätt". Och ja, man är ju kommit en bit på vägen rent smakmässigt i alla fall. Och färgen. Konsistens är ju också så mycket urin man kan komma. Nu är frågan bara om urin gör en lika pigg?
 
Dagens fråga: vilka här har fått en golden showe... nä, bara skoja. Svara inte på den frågan. Här. Mejla mig istället på pelle@pellespersonliga.se. Skriv "gulddusch" i ämnesfältet så jag vet vilka mejl jag ska lägga krut på.
 
NÄ, USCH! Det är efter sådana här inlägg som morsan hör av sig på telefon. "Min älskade favoritson, hur kan du skriva om något så osanitärt som golden showers?". Om hon nu ens vet vad en sådan är?
 
Till mamma: googla "golden shower". Be far om en hjälpande hand.
 
Såatteee... den här bloggen nådde precis en ny lägsta nivå. Och jag är stolt över det, ja det är jag.
Taggar: mamma och golden shower i en och samma mening, ny lägsta nivå, särskrivning på den?

Jag vill också prata avföljningar på Instagram.

Lady Dahmer skriver om Elaine Eksvärds inlägg om vilka hon följer och avföljer på Instagram. Hängde ni med? Kul ämne, jag försökte själva bena ut formeln för vilka jag väljer att följa och inte längre orkar med.
 
Jag följer:
- mina favoriter på YouTube. Det är så enkelt. Kommer undan med allt möjlig skit gör de också.
- arga feminister som faktiskt är rätt så glada på just Instagram.
- folk jag känner.
- bloggare och bloggläsare som sticker ut lite extra.
och så vidare. Jag har nog inga egentliga regler för vilka jag följer mer än att det ska vara ett någorlunda bekant ansikte.
 
Det här är roligare att prata om, vilka man avföljer. Jag har ju skrivit ett inlägg tidigare om hur jag avföljer folk som jag irriterar mig på, men att de då måste ha avföljt mig först. Detta eftersom jag lider grav seperationsångest och får dåligt samvete av att vinka någon farväl.
 
Men psykiska problem åt sidan för nu, jag har ändå några riktlinjer för vad jag inte pallar i det långa loppet:
- för många barnbilder. Då pratar vi en siljard bilder på följd av samma unge. För barn i all ära, de är Sveriges framtid och så vidare, men det finns en gräns. Det där är väl en grej som bara föräldrar förstår sig på.
- allt för frekventa uppdateringar om fredagsmys, vardagsmys och andra "mysiga" stunder.
- snygga gymbilder. Folk som ser ut som de klätt upp sig för att gå på gymmet och smilar konstlat mot linsen. Wtf, träna! Bli svettig! Halvdö! Som oss normala.

Ehm, ja, det var bara de punkterna jag kunde komma på så här på rak arm. Sen är det ganska underhållande att följa några som sticker lite i ögonen på en. Am I right, am I right? Man ba: "hur vågar du ditt lilla €%&#?" och så gillar man bilden.
 
Hähä.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: Instagram, det viktigaste här i världen!

Det här med energidryck.

Så det var marknad här på orten i fredags. Eller "marken" som det heter på gnällbältiska. Bara skräp rakt igenom. Det var 90 procent mobilskalsstånd (like 'em good old 3310-dagarna) och 100 procent skit. Mindre för varje år blir denna marken också. Eller om det är en själv som råkar blir större?
 
Mitt i havet av människor så ser jag en grupp småtjejer, runt 11-12 år kanske. I handen håller de en Monster, ni vet energidrycken, som de skickar runt till varandra. En efter en så tar de en klunk. Några grimaserar häftigt av smaken, varpå en av de säger: "asså det e äckligt första gångerna, men sen blir det godare".
 
-!!Flashback alert!!- Minns ni när man själv resonerade så, att "det blir godare med tiden"? Själv halsade jag kaffe från mitten av högstadiet, bara för att jag till slut skulle lära mig gilla det. Några år senare hade jag lärt mig gilla öl med samma tvångsmetod.
 
Vilket idiotiskt beteende, både öl och kaffe är ju egentligen skitäckligt. Egentligen. Så tvingar man sig själv att dricka skiten tills hjärnan helt glömt bort dess beska egenskaper. Och rökning, hur fan lär sig folk det egentligen? Mvh en som bara har rökt en gång och spydde då nästan ned klasskamratens pappas bil. Aldrig igen.
 
Och på tal om energidryck. Jag tror jag hann växa till mig precis innan energidrycksboomen slog till ordentligt här i Sverige. Bara de som är ett par yngre har pundat Red Bull tills vardags i flera år nu. Medan de som är jämngamla: inget alls. Och det här är siffror som i alla fall bygger på... ja, säkert femton pers. #statistik
 
Vi gör en undersökning av det: dricker ni energidryck och hur gamla är ni? Jag bjuder alla på kaffe och öl efter att ni röstat. Precis som vid ett riksdagsval.
Publicerat i: Fest och fylla, Pelles vardag
Taggar: redbull ger dig diarré

Favoritbloggar just nu.

Nu ska jag skriva ett inlägg om mina favoritbloggar för tillfället. Ni läsare brukar uppskatta att få tips och att dela med er av era egna favoriter bland kommentarerna (detta var en tyst uppmaning, ja).
 
Hur som helst, till saken fo i helvede.
 
Genus Schmenus - Sara är bra härlig och har en vettig blogg. Hon är feminist på ett lite... quirky vis. Med allt vad det nu innebär. Människan startade till exempel en mensskola i min ära. Det tackar vi för, Sara. Nu är jag redo att vara med i Efter tio och tala kroppsflöden.
 
HanaPee - vi behöver inte state the obvious.
 
Vakentimmar - Oskar är Saras (nämnd ovan) nya boo. Mycket talangfull skribent. Nuff said.
 
Den stora ovissheten - Pseudonymet från Uppsala. Vem är du människa? Jag försöker lista ut det åtta dagar i veckan. Det enda jag vet är du har en speciell plats i mitt hjärta. 
 
Ellet - Det finns bara en person som förargas över att dennes nyställda diagnos bara kommer kosta 300 kronor om året att "underhålla". Den personen är Ellet.
 
Fortsättning följer - kaskadspyan från hunden dämpade i alla fall min söndagsångest. Inget ont som för något gott med sig för någon annan.
 
Bloggkommentatorerna - sugröret i den milkshake som är bloggsfären.
 
+ 21232 till. Nu är det er tur.
Publicerat i: Bloggtips
Taggar: låt oss byta bloggar med varandra

MMMbop, en omöjlighet?

Så av en slump så kom MMMbop ut ur bilarnas högtalare i förra veckan. Och eftersom det är god sed så sjunger man ju såklart med till detta musikens underverk. Volymen vreds således upp och en vrålade med till de pre-pubertala toner som kom ur Hanson-brödernas munnar.
 
Sen vände jag mig plötsligt till min kompanjon i passagerarsätet. "Fan, hörru! Jag har aldrig tänkt på det förr, men jag hör inte enda ord i någon utav verserna. Ändå sjunger jag med som om textraderna vore det självklaraste på denna jord".
 
Det var där och då som mitt nya maniskt uppdrag såg sitt första ljus. Jag ska lista ut MMMbop-texten genom att bara försöka lyssna. Ingen tjuv-googling är tillåten. Än så länge är jag mest säker på "do wah dubiduwap"-refrängen. I första versen så har jag lyckats utgrunda följande:

You have so many relationships in this life,
only one or two will last.
You lost alltheoahthey in strife
Let me tell your back they're gone so fast
And then gone slili fast
 
De två första raderna fick jag hjälp med från en som faktiskt sjungit låten en gång i tiden. Alltså rent fusk. Resten är mest jibberish och rena gissningar. Jag får snart klassificera uppdraget som omöjligt.
 
Till 1997 års upplaga av bröderna Hanson: art-i-ku-le-ra för i helvete!
Publicerat i: Musik, Videos
Taggar: 1997 var jag nio år. Skriv upp det!

"Det här är Emma", del 3.

För tredje söndagen i rad så försöker vi bena ut vem Emma är i följetongen "Det här är Emma". Läs hur allt började här och den andra delen här. Vi fortsätter idag med att Emma ska sia om vad hon tror det blir av hennes klasskamrater i framtiden.
 
DET HÄR ÄR EMMA, DEL 3 - Mina klasskamrater.
 
Namn - Vad jag tror han/hon blir
LINDA - HÅRFRISÖRSKA
SARA - DOKTOR
LINNEA - DOKTOR
SANNE - SJ
SARA - VETRINÄR
caroLina - hårfrisörska
malin - polis
Emil - jobbja med bilar
Mathilda - Tandlekare
michelle - hästägare
caroline - Post
mikaela - affer
Lars - snikare
marina - Dagmamma
Danel - bilmekaniker
tobias - snikare
SEBBE - Polis
IDA - sångerska
maria - rulgardiner
Johanna - Telefåner
Jenny - SKOLerare
Per - Polis
David - Polis
Oscar - Polis
 
Många framtida poliser blev det. Bra där, den styrkan behöver all hjälp den kan få. Men stackars Maria som tvingas inneha jobbtiteln "rullgardiner".
 
Nästa vecka så kommer vi beröra ämnet "först killminne". En liten fågel viskade i mitt öra att den mystiske Sebbe nämns både en och två gånger. Stay tuned.
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: killtjusarboken, lär känna emma

Dags att spika upp Erik på väggen.

Så jag öppnade upp mitt hjärta för ett par veckor sedan och berättade om min mancrush på Erik Haag, minns ni det? Någon som tog detta på yttersta allvar var Ellinor, mer känd som världens mest geniala konstnär. Ellinor målar kända nunor på kasserade vinylplattor. Se hennes tidigare verk här.
 
Awesome konstnär being awesome. Hon jobbade efter den här bilden.
 
La upp en bild av tavlan på Instagram och Cissi Wallin pingade Karin af Klintberg, producent för Historieätarna. Ni vet, där Haag är en av programledarna. Jösses! Kan vi anta att han kanske sett bilden vid det här laget? Kanske att han satt och åt lite svullen sugga i syltspa samtidigt som producent-Karin stack fram sin mobil för att visa?
 
Kanske.
 
Kanske.
 
Gillar dig, Erik. På ett vinylskiva-på-väggen kind of sätt.
Publicerat i: Okategoriserbart, På tapeten
Taggar: erik haag, hårt, lotta lundgren, ät mig

Jo så ha man kört mä tröcka då.

Öj, it's been to long. Det är inte ni, det är jag. Fy fan vad de senaste två veckorna varit smetade med saker att göra. Ta bara förra veckan, då hade jag en tenta, två inlämningsuppgifter och på det så jobbade jag sex av sju dagar.
 
Och den här veckan, den har bestått av hårda dagar den med. Måndag och tisdag, samt torsdag och fredag med truckpluggande. Ni hörde rätt - truck. Undertecknad är härmed certifierad truckförare. Ge mig en lastpall och jag will stapla its ass. Riktigt högt.
 
Nu undrar ni kanske: "Pelle, varför truck nu igen?". Säg det. Skolan gav oss chansen att ta det kostnadsfritt, så jag passade på. En merit är en merit är en merit. Men det var riktigt jobbigt många gånger. Och kul. Satte alla rätt på teoriprovet gjorde jag också. Såatteeee.... I'm awesome.
 
Och, inte att förglömma, så byggde jag på mardrömmen som varit denna veckan genom att köpa, inte bara en eller två, utan fem nya möbler. Omonterade that is. Det blir förjävla bra, det blir det. Men att leka vuxen-Lego är ju kul i ungefär tre minuter, sen börjar man funderar på att ta till flaskan. Finns det ingen svart marknad för montering av Ikea-möbler? Det borde det. Om inte annat kan jag signa upp mig själv, en börjar ju bli lite av en expert. Men jag kommer ta förjälva bra betalt, så var beredda.
 
Ja, det var bara det. Ska ta fredag nu. Imorgon så ska jag blogga om en tavla föreställande självaste Erik Haag. Jag vet, jag blir lyrisk jag med!
Publicerat i: Pelles vardag, Skola och jobb
Taggar: VROOOOOOOOOOM

Åter om 45 timmar.

Jag vet att jag inte bloggat så frekvent på sistone. Det kom en del emellan. Eller snarare 2399 delar emellan.
 
IKEA, vi har alla varit där.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: ikea is a bitch

9 saker du bara minns om du var ung på medeltiden.

Mitt Facebook-flöde fylldes häromdagen av folk som länkade den här artiklen och mindes tårögt tillbaka på nittiotalet. Så mycket tidstypiska grejer det finns. Själv kan jag inte riktigt relatera till just de tingen så där skitmycket, jag tror det kan ha med min ålder att göra. Så jag gjorde min egna version av artikeln.
 
9 saker du bara minns om du var ung på medeltiden.
 
1. När brödet hade en touch av mögelbildning på sig.
 
 
2. När man somnade in mätt och belåten med den där halva skålen gröt i magen. Gröt som var toppad med härligt härsket smör.
 
 
3. När råttorna inte längre kunde ses potentiella husdjur -
 
 
4. - utan blev livsfarliga smittspridare som levererade diverse p(r)es(en)ter.
 
 
5. Man såg sin vidriga häxa till moster brännas på bål.
 
 
6. Och hennes ynkling till make fick pryda torget i veckorna två.
 
 
7. Svarte Riddare var han alla töser ville para och alla killar ville vara.
 
 
8. Med finaste säckväven försökte man hans uppmärksamhet fånga.
 
 
9. Men det var bara de allra ädlaste stånden som hade en ärlig chans.
 
Har jag glömt något? Känns som så.
Publicerat i: Okategoriserbart, På tapeten
Taggar: sann historia