Pelles Politiska?

Inte ens Photo Booth kan trolla bort den svettiga uppsynen hos det här kexet. Hur är det med er? Vad gör ni? Vad bra! Kul! Okej. Tack.
 
Så vad händer här då, hos Pelle? Jag har fått för mig att skriva ett politiskt inlägg. Hamnade häromdagen i en... ja, kalla det "diskussion" om ni vill. En diskussion om svensk politik och det rådande rasse-Europa. Jag sa att jag har absolut noll förtroende för ett visst parti (gissa vilket) och blev ombedd att, där och då, förklara och redogöra varför och hur jag kunde tycka så. Personen jag pratade med var inte ens, efter att uttryckt det klart och tydligt, på några vis engagerad i sagda parti. Utan det var "bara" viktigt att en kunde redogöra i sak och inte bara basunera ut åsikter hur som helst.
 
Allt kändes som ett skitnödigt seminarium om Tolstojs Krig och Fred. Men jag kunde väl förklara mig hyfsat väl, det tycker jag.
 
Men där såg i alla fall ett blogginlägg sitt första ljus. Kommer väl inom en snar framtid, så håll till godo. Tills vidare får ni svettas lugnt.
 
 
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: tolstoj, politik och svett - tre jobbiga saker i ett inlägg

Har ni koll på kuddhygienen?

Mulade in kudden, fortfarande i sin skyddande särk (känt som "örngott"), rakt in i tvättmaskinen igår. Är så jävla less på att vakna upp mitt i nätterna av att huvudet är halv under vatten. Svett that is. Kopiösa mängder svett. Från huvudet.
 
Det går an en natt, ja, kanske till och med två. Men när tredje natten av tropisk värme får en att rinna till från hjässan, då luktar kuddjäveln inte skitgott längre. Så jag gjorde det enda logiska och tvättade den i åttahundra miljarder grader.
 
Sterilisering - vi behöver det alla mellan varven. När drog du en lång, djup sniff i din kudde senaste?
Taggar: sist jag svettades så här mycket från huvudet var när jag åt bbqkyckling i sthlm. fy fan, jag var dyblött om håret. på grund av kryddningen.

Min uppenbarelse.

Har fått en uppenbarelse och denna uppenbarelse ljuder "bok på telefon". Efter månader av lovord från Grannen 2.0 så har jag äntligen kirrat Storytel - appen som är sprängfylld med ljudböcker. Lyssnar på jobbet, på dasset, när jag kirrar käk, innan jag somnar och när jag borde göra något viktigare.
 
Och vad stoppar jag i min (digitala) bokhylla? Klassiker, klassiker, klassiker. De som, i min mening, är svårast att få tummen ur att läsa... fysiskt? Eller som vanlig personer hade sagt; "på det vanliga viset". Lika bra att få skiten uppläst. Jag har kirrat Jules Verne, Brontë, Dickens, Lagerlöf, Stoker, Steinbeck, Orwell och många många fler.
 
Det jag ville säga med det här inlägget egentligen var det att jag börjat lyssna på Charlotte Brontës Jane Eyre. En bok som jag inte visste mer om än att det är en klassikernas klassiker. Vad fan, den är lite läskig emellanåt? Jag sitter på helspänn stundvis. Trodde att det kanske skulle vara en smörig kärlekshistoria. Men vad fan, det är ju illvrål mitt i nätterna, öde herrgårdar och elaka styvmödrar. Jag gillar'n!
 
Och spoila för fasen inte, har halva boken kvar!
 
Det är förresten inget sponsrat inlägg. Tyvärr. Storytel, hit me up! Jag lovordar alla som gör sig förtjänt av det!
 
 
Publicerat i: Pelles vardag, På tapeten
Taggar: de hade inte tolstoj, så helt fullfjädrad boknörd blir en nog aldrig

Dricka sex öl eller cykla, vad är mer värt?

Wazzaaaap? Kom på att jag har ett crew på nätet att underhålla också. Höll som bäst på att skriva ett inlägg till bilden ovan i lördags, men sen kom Sveriges hällregn med sitt power-åskväder och förstörde. Jag är ju en sådan där (bonde) som drar ut alla sladdar så fort jag ser att det blixtrar. Behöver man det när man bor i lägenhet? Jag vet att vi måste göra det hemma hos päronen, där åskledare är sällan skådat. Tror ett par datorer och nätverksroutrar föll offer genom uppväxten på #landet.
 
Kommer inte ihåg vad jag skulle säga om bilderna annars, mer än att de är tagna från en afterwork i fredags. Kul. Cykla hem på kvällskvisten under sommarmånaderna, det är fina grejer det. Nästan mer värt än de där sex ölen man tar innan.
 
 
Publicerat i: Fest och fylla, Pelles vardag
Taggar: blev tvungen att cykla hem redan vid halv elva för att jag var så jävla trött och för att jag svalde en bit av en lösmustach som fastnade i svaljet. pinsamt

Avundsjuk, men inte missunnsam.

Fy fan, det här är så jävla coolt! Svenska Clara Henry var på VidCon och träffade en av internets coolaste kvinnor - Grace Helbig. Ni som hängt med länge vet hur jävla mycket jag diggar Grace. Jag hade till och med, under nästan ett års tid, samma upplägg här på bloggen som Grace har på sina videos, där var veckodag har sitt ämne och tema. Läs mer om det här.
 
Jag är avundsjuk som fan. Jag är avundsjuk på Clara som åkte på VidCon, jag är avundsjuk på att hon fick träffa ett världens åtta under, jag är avundsjuk på alla som har mens... Typ.
 
Jag och Grannen 2.0, som är lika mycket YouTube-nörd som jag, funderade faktiskt på dra till Kalifornien och gå på årets VidCon. Men kände att det kanske var lite väl extremt att åka hela vägen från Sverige för en sådan sak. Men nu jävlar, nu får det bli av till nästa år. Behöver bara kirra en lyckad kanal och ragga till mig en träff med Helbig också. Sen så, då kommer snart bröllopsklockor slå.
 
Det är en plan.
 
 
Publicerat i: Bloggtips, På tapeten, Videos
Taggar: AAAAAAAAAAAAAAAAARGH!

Hjälper Tomas Ledin med fortsättningar till hitsen.

Det blev en dag på stranden.
Det blev svettig eftermiddag framför datorn.
Det blev en svidande dusch på kvällen.
 
Jag, personlig textförfattare åt Tomas Ledin?
 
När jag la upp bilden oven på Instagram så hashtaggade läsar-Nina bilden med #filter. Man oh man vad jag önskar att hon haft rätt. Räddningen blev någon aleo vera-smörj som stått i badrumsskåpet sedan jag bodde i Östergötland. Vet inte hur den kom dit, men tror att det är något som någon lämnade kvar efter en övernattning.
 
Det låter som om jag ursäktar det faktum att det står smörj i mitt badrum. Så är det inte. Ni känner ju mig. En skäms inte för något.
 
I alla fall, snart är man tillbaka till sitt grisrosa jag igen.
 
 
Taggar: åt jordgubbar på kvällen och kände mig som en kannibal

Allt handlar om mjölk?

Det har varit ett par dagar fulla av mjölk. Just det, mjölk. Vart jag mig i världen vänder så står mjölk där och vardagen skänder. Det har varit tre tillfällen som jag minns så här på rak arm.
 
1) Jag hällde sur mjölk rakt ned i flingorna igår morse. Aldrig en hit.
 
2) Jag och Grannen 2.0 gick till Ica under gårdagskvällen. Vid delikatessdisken står en tant och ropar in mot... köket? "Slakterian"? Ni fattar. Hon får inget svar till en början, men efter ett tag så kommer en ung tjej ut. Tillsynes stressad.
- "Hej, hej! Var det du som ropade?"
- "All latte art-mjölk är gammal. Den tionde juli var igår förstår du".
- "Oj, det ska jag ordna på en gång".
 
Men - tanten skulle inte ha någon mjölk att göra sin "latte art" med. Nej, hon hade bara dubbelkollat alla datummärkningar. Gjort en samhället en tjänst och skällt ut en sommarjobbare, ni vet. Fan alltså, obligatorisk anställning i serviceyrket någon gång i livet, kan vi införa det? Så att även random argbiggorlär sig empati.

3) Vi ligger på playan idag. Som egentligen är en stenig strand vid en sjö i en skog (öj, skrev jag precis en Gyllene Tider-hit?). En bit bort sitter två whiskeypärlor (äldre damer med rosslig bankpersonalröst) och gormar högljutt.
- "Ja, men då gör vi så här, du tar dig ett glas mjölk redan nu".
- "Ja".
- "Och blir du bubblig i magen då, då vet att mjölken är boven". 
- "Ja".
- "Och då hinner ju magen repa sig innan kvällen".
 
Oklart var vad som skulle hända senare på kvällen. Min erfarenhet sa mig att det kan ha rört sig om en liter tullfritt.
 
Så vad har allt detta mjölkande gett med sig?
Jo, en ölkväll.
Hej!
 
 
 
Taggar: mjölkmage och whiskypärlor

En blöt kväll med Ernst.

Nu ska jag ägna några rader åt det mest tabubelagda ämne man kan blogga om. Något som kan försvåra framtida nätverkande, ens image, reklamsamarbeten och personliga relationer. Livet kan falera, men jag räds inte konsekvenserna som nätet för med sig. Det är ba' att åk.
 
Jag var så jävla bakis igår.
 
Där, nu var det sagt. Framtida arbetsgivare ger upp och kör ner Pelle Nilssons CV direkt i dokumentförstöraren. Nudlar I tell you. Nudlar.
 
Nä, men ärligt nu. Jag vaknade upp igår med den värsta av bakfyllor på så jävla länge. Fredagen spårade. Vi festade inte, nej. Vi satt inte på en pub, nej. Vi var inte på en middag, nej. Så vad gjorde vi? Vi kollade på Sommar med Ernst och körde det bästa drickspelet som finns så här års. Ni hur Ernst K drar sina flummiga fraser om "brummande stenar", "möbler som andas" eller "stolar som gör att det klickar för honom"? Det är då man tar en klunk. Med andra ord: 45 minuter med konstant supande. Per avsnitt.
 
När jag blir gråhårig vill jag bli som Ernst.
Taggar: Ernst Kirchsteiger, farväl karriär, hello nudlar

Ett tillfälligt löfte.

Ja, fan vad segt det är i bloggsfären för tillfället. Härinne också. Höll ju ett bra ett tempo där under någon månad med två inlägg om dagen under veckorna. Men sen så kommer sommaren med sina semestrar och dalanda statistik. Samma visa varje år. Det är som att alla gemensamt bestämmer sig att internet är mindre viktigt under juni, juli och augusti.
 
Det var Gyllene Tider som lärde oss det, låt oss vara ärliga.
 
Så ja, det här är väl ett löfte från mig till er att jag kommer blogga liiiiiite mindre än de senaste veckorna. Men bara nu, under högsommaren ("sommaren"). Vilket är ett tragiskt löfte i och med uppdateringfrekvensen varit halvkass härinne sedan... ja, 2010? Hur fan pallade en att skriva fyra-fem inlägg om dagen förr? Detta var till och med innan Blogg.se's tidsinställningsfunktion. Tragiska, tragiska jävel...
 
Nu när jag inte kommer blogga skitmycket, så kommer jag istället:
- jobba
- prata väder på jobbet
- lyssna på ljudbok på jobbet
- få nackspärr av jobbet
- hoppas på att få bada efter jobbet
- läsa. Ej på jobbet.
- pilla på mig själv. På jobbet?
- räkna ned dagarna till Way Out West och Popaganda.
och inget mer.
 
 
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: dricka, dricka, dricka, jobba, jobba, jobba, sommar, sommar, sommar