De tio mysigaste stunderna med Ernst Kirchsteiger.

Låt oss öppna upp "topp tio"-veckan riktigt starkt. Jag tänker mustighet. Jag tänker mysighet. Jag tänker skäggstubb. Jag tänker fotvalv. Jag tänker gråa tinningar. Jag tänker Ernst Kirchsteiger.

Utan någon längre introducering; här har ni de tio mysigaste stunderna med mysfarbror Ernst Kirchsteiger.

10. Såsa i julebad.


9. Lågupplöst halsduksmys.
 
 
8. "Kom in, kom kom in under fällen min".
 
 
7. Ernst Kirchsteiger som Kristofer Lundström.
 
 
6. Dressmann-chic vid vågskvalp.
 
 
5. "Jag lyssnar på dig, jag ser dig. Min vän, jag är här för dig".

 
 

4. "Vet du, jag tycker hon i New Girl är en härlig tjej".

 

3. Maffiaboss brygger egen äppelmust.

 

2. "En pelargon för att få mina ögon att 'pop'".

 
1. "Det kan vara ett skärp, det kan vara ett bilbälte. Bara ett fåtal personer vet svaret på mysteriet. En av de personerna är han som ligger här, han på Ikea-fällen framför guldljusen och prydnadskuddarna från Indiska".

Gilla på Bloglovin'.
Dela på Facebook.
Kvittra på Twitter.
Kommentera ditt förslag på en topp tio-lista nedan!
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: Ernst Kirchsteiger, det är oroväckande hur ofta jag använt taggen "ernst kirchsteiger".

Temaveckor på Silja Li... Eh, Pelles Personliga.

Jag har pratat om det med Grannen 2.0. Jag har pratat om det med Sara. Jag har blivit besatt av en YouTube-kanal som enbart jobbar med "topp tio"-listor. Också känt som ett av jordens bästa ting, att lista saker. Jävlar alltså, ni ska se när jag slår mig ner för att lista det gångna årets bästa hits till bloggen. Tunnelseende på, volym på max och koffeinfokus.
 
Kanalen heter WatchMojo.
 
Några väl valda klipp:
 
Topp tio farligaste kvinnor genom historien
 
De tio mest pausade filmögonblicken
 
De tio bästa zombiefilmerna
 
Topp tio bästa Nicolas Cage-ögonblick
 
 Och nu det till det awesome. Vad händer nästa vecka? Det här händer nästa vecka. Måndag till fredag, en topp tio-lista för varje vardag. Jag har några idéer redan, men tänkte köra ett par stycken av förslag som ni lämnar. Vad ska jag lista? De tio bästa redskapen i Minecraft? De tio mest fula Pelle-porträtten?

Shoot! Lämna inget åt fantasin! Ni känner ju mig och så vidare, hehe.
Publicerat i: Film och tv, På tapeten
Taggar: vad ska jag göra en topp-lista av? TIPSA! PLEEEEEASE!

Vem nämnde något om klassförakt?

 
Jag tycker det är lustigt att Cissi Wallins så kallade "klassförakt" möts med, ja just det - klassförakt. Och jante. Vi får inte glömma lite hederlig svensk jantementalitet.
 
Så här skriver Cissi i sitt inlägg, jag citerar:
 
"[...] Och visst har jag det, som sagt priviligerat. Men jag har ingen bil. Inga husdjur. Väldigt sällan de senaste teknikprylarna. Inga andra intressen som kostar pengar. Jag köper inte kläder och skor särskilt ofta längre. Jag äter upp pengarna, typ eh bokstavligen. Mat och dryck, resor, motion, tv-serier, sex och socialt avslappnat umgänge är mina främsta intressen. Och att kolla på intressanta TED-talks på Youtube, om till exempel mat och historia".
 
Klart som korvspad, visst? Ingen bil som kostar pengar - check! Inga husdjur som kostar pengar - check! Inga intressen utöver matätandet - check! Inga barn som kostar pengar (som förvisso inte stod med, men som en redan vet) - check!
 
"Minns en diskussion jag hade med en kompis mamma för några år sedan. Hon tyckte det var helt galet att jag lagt 3000 spänn på ett restaurangbesök helgen innan. Hon frågade mig om jag var gjooord av pengar. Samtidigt hade hon varit på Ullared samma helg och köpt grejer (läs; skit) för säkert det dubbla. Men det är ju att ”spara”! [...]"
 
Det verkar som att det är det här stycket som triggar igång folk. Lisa skriver:
 
"[...] Cissi; okej att jag lägger 3000 kr (alltså 54% av min hyra) på utemat en helg, för jag har ju inget husdjur och handlar inte billiga familjeartiklar för 6000 kr. Alltså, hur mycket prylar får man inte för 6000 spänn, prylar man behöver och som räcker längre än en helgmiddag? Som medelinkomsttagare har man inte råd att prioritera att äta ute sju dagar i veckan ens om man inte har hund."
 
Såååå... handla inte mat på krogen för 3000 spänn, även om du har råd, för "det finns prylar som behöver köpas"? Eller va? 
 
"[...] När jag – och de flesta andra som inte lever i övre medelklassen – storhandlar handlar vi skit vi behöver. Vinterkläder till ungen, fryst broccoli, blöjor, storpack med våtservetter, mjöl – saker jag säkert kan leva utan eller fixa på annat sätt, men å andra sidan är jag nog inte mer slösaktig än någon som har ordentligt med pengar."
 
Såklart. Än så länge har jag inte upplevt att något annat skrivits, har ni?
 
"[...] Att tänka sig att jag själv nu i min medelklass inte förstår tillräckligt för att kunna lägga upp en rimlig ekonomi, eller att jag kan äta ute sju dagar i veckan om jag prioriterar rätt är helt skrattretande. Varför tror överklassen att de är överklass pga prioritering?"
 
"Överklass" kan man också bli genom studier, hårt arbete och nätverkande. Alltså prioteringar. Men det är ju inte en diskussion relevant till Cissis inlägg. Eller?
 
Lady Dahmer skriver:
 
"[...] Liksom ser ner lite på de där som drar till Ullared och storshoppar ”skit” (att det är sånt som ofta behövs typ shampoo, barnens vinterkläder, säsongens skor osv är skitsamma för det är ju billigt och dålig kvalitet och inte handsydda av små tränade glada näbbmöss i Italien.) eller lägger månadens nöjeskassa på folköl och cigg. Usch och fy, de slantarna borde man ju lägga på nåt vettigt typ ekologisk mat eller iallafall nåt dyrt vin. IALLAFALL NÅT DYRT VIN!"
 
Så kanske det är? Eller inte "kanske" - det är så. Men jag tycker fortfarande inte att det är relevant med vad Cissi skriver.
 
Och eftersom både Lisas och LD's inlägg är fulla av personliga erfarenheter, låt mig ge mig mina fem cent om Ullared. För det är ju där det sticker i ögonen på många i kommentarsfälten. Alltså, folk köper så jävla mycket onödigt på Ullared. Jag har varit där många gånger. Många, många gånger (läs bara i arkivet). Jag har själv bidraget till onödig konsumtion, fast jag annars är väldigt medveten och noga med mina inköp. Folk på Ullared handlar för handlandets skull. Det blir som ett rus och man omges av paralyserade shoppingpuckon. Visst - man handlar saker man behöver. Men alla som varit på Ullared, eller Gekås, vet att den större mängden av varor är av slaget man egentligen inte behöver.
 
Och nej, undertecknad är inte född med silversked i munnen. Och jag har ett knegarjobb.
 
Jag tycker att Lisas och Cissis inlägg kom att handla om två helt olika saker. Faktiskt. Båda två har sina nyttiga poänger. Men att möta så kallad "klassförakt" med klassförakt. Meeeeeeh. Det osar missunnsamhet. "Hur vågar du äta ut för 3000? För det har ju jag faktiskt inte råd med det".
 
Har du som intresse att käka god mat och du har råd med detta: ät på! Jag vet att jag är avundsjuk!
 
Sen får vi inte glömma att "ryggdunkarligan" har gått ihop och bestämt att Cissi är värd att föraktas och förkastas så fort tillfälle ges. OBS! Viktigt!
 
Taggar: jag vet att jag också skulle vilja lägga 3000 i månaden på mat om jag kunde!

Johan Falk gör en Beck.

Gänget bakom Johan Falk-filmerna gör en Beck och "lovar att det är slut efter det här".
 
Med andra ord: see you in fyra-fem år igen. Med samma artikel. Med samma löfte. Med samma delningsfrekvens på Facebook.
Publicerat i: Film och tv, På tapeten
Taggar: Kodnamn Liza var "jag ba tvungen att se för den är såååå bra". Var den bra? Nej. mvh pretto

Så en torsdagslista på det här.

Dagens kroppsvätska: slem
Favoritlåt för tillfället: NONONO - Hungry Eyes
Veckans misstag: glömde stretcha efter gymmet i tisdags.
Veckans misstag 2: sov med tre kuddar staplade på varandra i natt.
Humör: självömkligt glad.
I helgen ska jag: dra till Ikea.
Ikea ska jag: handla presenter åt mor.
Mor ska få följande presenter: HAHAHAHA! Som om jag skulle skriva ut det här lololololol.
Hänt nu på morgonen: sett det här klippet fem gånger. Synd att det inte blev en tredje säsong av Enlightened.
Planerar: att göra om den här bloggen.
Just nu: slutar det inte klia på ett ställe där solen aldrig skinner.
Favoritsida på Facebook: Sverige mot särskrivning.
Dagens bild:
 
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: sjuk och ingen inspiration.

Islandsbilder föröver!

Så ja, Island är defintivt ett land jag kommer åka tillbaka till flera gånger. Anledningar: jävla häftigt landskap, alla är duktiga på engelska (för en gångs skull), maten var bra, det var hyfsat billigt, jag gillade att dricka öl och bada i varma källor på en och samma gång. Summan av bullkryddan: succé.
 
Sorry för kvallan på bilderna förresten. Jag har legat och sjuklingredigerat de i Afterlight. Mer känd som "Pelles nya favoritapp". Kanske slänger upp ett par-tre bilder till, vi får se.
Publicerat i: Resa
Taggar: WOOT! ICELAND VAR ETT FÖRSTA PRICE-LAND!

Nöjesparkerna barn kontra vuxna.

Orange County Fair i Costa Mesa, en av alla otaliga nöjesparker.

 

Som liten jublade de flesta av oss så fort föräldrar, mor- och farföräldrar eller andra nämnde orden ”tivoli” eller ”nöjespark”. Man kunde knappt bärga sig förrän dagen var inne och det äntligen var dags för ett besök. Exalteringen och jublandet förändrades sedan något i takt med att man blev äldre.

 

Nedan följer två versioner av hur det allt som oftast kan vara att besöka nöjesparker sett ur barn- kontra vuxenperspektiv.

 

Barnversionen

 

När familjen valt ut ett av alla otaliga nöjesparksalternativ som finns är det dags för avfärd. Efter att de som tagit en till nöjesparken fått utstå de eviga frågorna ”ska vi åka snart?”, ”hur långt är det kvar?” och ”när är vi framme?” når man slutligen fram och går in genom portarna.

 

Som barn inleds efter intåget en dag av trängsel, köer (oändliga köer eftersom man alltid skulle åka när alla andra också tyckte att det var en bra dag att åka) och bråk om vilka typer av biljetter som ska köpas. När barn är jättesmå går det att komma undan med några kuponger, men ju äldre de blir, desto större blir också suget efter heldagspass med obegränsade åkmöjligheter. Med andra ord är det som med allt annat gällande barn: de blir bara dyrare och dyrare ju äldre de blir.

 

Tidsuppfattningen hos barn är ganska mycket mer obefintlig ju yngre de är och dagen på nöjesparken känns därför som en evighet, men plötsligt är det ändå slut och man tycker då att det gått fort. Samma visa varje gång.

 

En av de roligaste synerna är när en släkting, som kanske inte alls vill åka en viss attraktion, offrar sig för barnens skull så att de ska ha någon att åka med. Barnen jublar vilt medan släktingen ändrar ansiktsfärg och ber diverse böner till högre makter om att åkturen ska ta slut. Kontraster.

 

Ekonomiskt är det inte bara inträdet som ger den ekonomiskt sinnade familjefadern eller modern hjärtklappning, det ska ju även ätas (och köas ännu mer till maten) och gärna snaskas på lite popcorn eller 24 glassar (helst de största glassarna som finns).

 

Och så får vi inte glömma alla spel som finns överallt, chokladhjul och liknande. Spelet som skinnar de pengaansvariga mest är de förrädiska gripklon-som-har-lika-mycket-kraft-som-en-död-fisk-och-därför-tappar-varenda-nalle-maskinerna som får barnen att stampa i marken av ilska över att inte få någon nalle. Den inledningsvis billiga nallen blir plötsligt dyr när fadern på sjunde försöket lyckas fiska upp en liten oansenlig lila dvärgmus.

 

Det är än så länge de enklare spelen som hägrar. Det är inte direkt tal om att parkera barnen vid pokerborden eller dylikt, inga vuxenfasoner här inte.

 

Till slut är det dags att gå hem och vid det här laget har antingen några barn somnat eller så är de fullt i gasen fortfarande och bönar och ber om att få stanna bara lite, lite till.

 

Vuxenversionen

 

Som ung vuxen är det något annorlunda att besöka nöjesparker. Det är inte bara det ekonomiska, där man nu själv håller i pengabörsen, som har förändrats. Man är också girig på ett helt annat sätt än som barn. Den horribla tidsuppfattningen har nu äntrat livet och man kan inte förlita sig på att föräldrarna planerar dagen längre. Samtidigt kan man ju själv bestämma när det är dags att gå hem, vilket naturligtvis är fasligt bekvämt.

 

Den stora nackdelen med att vara tidsmedveten är dock att man känner pressen av att hinna med så mycket som möjligt till skillnad från barnversionen som har noll koll på tid och bara åker på. Detta gör att man stressar till varje attraktion och klarar av dem bra mycket fortare än man gjorde som barn när föräldrarna styrde tempot. Detta kan i sin tur leda till att man får börja om och åka flera saker om och om igen, vilket kanske ger en mättnadskänsla.

 

Istället för att främst fokusera på åkattraktionerna gör vi nu även fler lugnare aktiviteter som att söka oss till spelhuset eller dröja kvar lite extra på matstället.

 

I spelhuset drar sig vissa till de spel där man enbart kastar ur sig pengar, som flipperspel och bilspel, medan andra drar sig mot casinoborden där man istället kan vinna pengar på vuxnare spel såsom poker eller annat.

 

För att ta ett exempel på hur nöjesparker tagit fasta på det rena spelintresset på senare år så kan nämnas att Liseberg numer lockar med spelpass för att man ska kunna spela obegränsat. Med andra ord kan det leda till att vissa kanske går till nöjesparken och spelar mer än vad de åker attraktioner. På något sätt vuxet och barnsligt på samma gång i en märklig symbios.

 

Åren går och plötsligt står man kanske själv där med barn som undrar när man egentligen är framme vid den där nöjesparken. Då är det bara att börja öppna plånboken, försöka le när man förskräckt ser de höga priserna och.. ja just det, det är då man kommer på sig själv. Cirkeln är sluten, man har nu blivit fullvuxen och blivit sina föräldrar, vare sig man vill det eller ej.

 

Nåja, helt vuxen blir man aldrig. Den där gröna ansiktsfärgen på den stackars åksjuka släktingen ser lika rolig ut vare sig man är barn eller vuxen – så länge man slipper ha den själv vill säga.

 

 

Artikeln är författad av Roger på Pokerstars.

Publicerat i: Pelles vardag

En historisk dag.

Idag är en historisk dag. Klipp ut och spara det här inlägget. Jag, Pelle, fick för första gången på sju år bli tvungen att åka hem från mina vardagliga förhavanden. På grund av sjukdom dårå. Jomenvisst, en har blitt sjuk. Oklar på vad exakt för sjukdom en dragit på sig. Oklart också vad en har för sig när man är ordentligt sjuk.
 
Ska man bara vila? Dricka vatten? Onanera?
 
Jag är: stel i lederna, hostar slem och är yr i huvudet. Förkylning visst? Nåväl. Länsade apoteket på allt i slemväg och ska ligga stilla resten av dygnet. Lyssnar just nu på Veronica Mars-boken som släpptes igår. Så den kom lägligt jävlar, den här sjukstugan.
 
Säg förresten till om ni vill ha tips på hur ni gratis (och lagligt) kan lyssna på boken.
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: sjukstugan tar sitt första språng

Vilken är den sämsta film du sett?

Den här mannen är tillbaka i gamla Svedala igen. Jag vet inte vad som hände med gårdagens inlägg, det ville inte publiceras. Lika bra är nog det, för, som sagt, jag var ju inte helt nöjd med vad jag knåpat ihop åt er medan jag var borta. Och jag fick ett mejl om islandshästinlägget som i korta drag gick ut på att man inte ska skämta om tidelag. Så ja, jag ber om ursäkt, jag gillar hästar, de är fina och trogna djur.
 
Innan jag kommer in på själva Islands-resan, låt oss prata film.
 
Ja, detta odödliga ämne som är "film" dyker ännu en gång upp på Pelles Personliga. Ni är less, jag förstår. Men vi gör det med twist. Vilken är den sämsta film ni någonsin sett? Om vi nu ska hålla oss till rullar inom kategorin: Hollywood-ish-crap-med-stor-budget. Alla svarar.
 
Mitt svar måste nog bli This Is The End. Som jag såg på resan fot nu under helgen.
 
Sammandrag av filmen:
Seth Rogen: "höhöh, duuuuude".
James Franco: "jizz, cum, jizz, duuuuuude".
Jonah Hill: "fat joke, dude, fat joke, tar droger".
Michael Cera blir spettad av en lyktstolpe.
Rihanna faller ner i helvetet.
James Franco: "duuuuuude, tar droger, duuuuude, jizz".
Seth Rogen: "höhöhöhöhö, jizz, maaaaaaan, duuuuuude".
Jay Baruchel: "man, dude, I love you, dude, man, tar droger".
 
Jag önskar jag överdrev. På riktigt. Men fuck me twice vilken dålig film. Eller nej; "fuck me twice vilken repris av allt som James Franco, Seth Rogen och compani någonsin gjort ihop, fast ännu lite sämre" menar jag.
 
Så, dåliga filmer - shoot! Här dömer vi ingen!
Publicerat i: Film och tv
Taggar: riktigt, riktigt, riktigt, riktigt dåliga filmer

Vad gör Pelle nu? Del 3.

Det är dags för del tre av installationen Vad gör Pelle nu? - en förinställd spådom om Pelles förehavanden på Island.
 
Åt precis en sjurätters middag med Björk. Eller om det var Lena Philipsson, jag är fan osäker? Kallade henne, vem hon nu var, för "Woodstock". För att vara på den säkra sidan, ni vet. "Woody" slank också in en gång.
 
Tystlåten var hon i alla fall, den där Björk/Lena Ph/Woodstock.
 
She was oh so quiet... sssssch..... sssssch....
 
Knarkigt inlägg being knarkigt.
Publicerat i: Resa
Taggar: jaha och vad hände i det här inlägget? konst må hända? ja, jag tror det. KONSTigt

Vad gör Pelle nu? Del 2.

Det är dags för del två av installationen Vad gör Pelle nu? - en förinställd spådom om Pelles förehavanden på Island.
 
Så en islänning kom precis fram till undertecknad och frågade om jag ville rida hans islandshäst. På hans kroppsrörelser att döma, så förstod jag inte skulle handla om en på ridtur i sadel uppe på manken. Om ni förstårvadjagmenarmeddet.................
 
............................
 
Allt för inhemska seder, eller vad säger ni?
 
[Slår på Let's Get It On på mobilen]
Publicerat i: Resa
Taggar: tidelagskämt alltså.... ny lägstanivå. det är okej att bli upprörd, hörni!

Vad gör Pelle nu? Del 1.

Det är dags för del ett av installationen Vad gör Pelle nu? - en förinställd spådom om Pelles förehavanden på Island.
 
Flyget gick... bra? Eventuellt. Kanske detta är ett meddelande från andra sidan, vem vet? Förhoppningsvis är det inte så. Så hur var min flygresa, vad tror jag så här i siande stund? Jo, jag tror den gick bra. Hade laddat paddan med diverse filmer. Ett par vänder av Veronica Mars och tiden bokstavligen flög förbi (pun intended) utan minsta besvär.
 
Kanske att jag äntligen gjorde nummer två på ett flygplan? Det hade varit kul.
 
Full lägesrapport om ett par dagar.
Publicerat i: Okategoriserbart, Resa
Taggar: spådomar eller bara drömmar?

Fyra anledningar till varför ni inte behöver sakna mig när jag är borta.

Så imorgon åker jag bort över helgen. Puts väck. Finito från svedala. Gone. Men frukta inte, go' lökar. Jag har, resan till ära, förinställt ett blogginlägg för varje dag är frånvarande. Jag kallar det:
 
Vad gör Pelle nu? - en förinställd spådom om Pelles förehavanden på Island.

Förvänta er puckade inlägg om allt ifrån tidelag, till Lena Philipsson och flygplansavföring. Nej, jag är inte stolt över inläggen. Jag skrev de på en halvtimma, så ert yttersta överseende över detta, tack!
 
Om allt vill sig väl med wifi:t så slänger jag väl in ett par inlägg från paddan också. Instagramma kommer jag också göra. Konto? @personligapelle. Följa? Om du vill. Visar allt i cam? Japp.
Publicerat i: På tapeten, Resa
Taggar: om en inte skulle bli spåtant ändå? casha in på falska förhoppningar, kan det bli bättre?

Så jag var på ett sektmöte?

"Det är alltså nu jag blir värvad till Hitlerjugend... Dra på trissor!"
 
Så jag glömde nämna en sak i förra veckan. Jag hamnade på en föreläsning med jobbet. "Personligt ledarskap" handlade den om. Hade inte ett uns att göra med hur man ledde folk. Något som jag tror att vi kanske trodde, jag vet inte? Nej, istället var det en djupdykning in i det inre, det själsliga. PERSONLIGT ledarskap som i att "leda sig själv" och gilla en själv. Vi människor har ju för vana att hata oss själva. På riktigt, vi jämför oss med andra på ett eller ett annat vis, något som man fick svart på vitt under den föreläsningen.
 
Satt och nickade med gjorde jag också, som your average publik på Oprah. "Ja, det stämmer. Det där med. Och det där också". Nick. Nick. Nick.
 
ALLTSÅ FAN VAD JAG SKULLE KUNNA BLI VÄRVAD LÄTT TILL TYP NAZISMEN ELLER NÅGON SEKT?! Jag har berört det här ämnet för, jag vet. Jag hatar den biten med mig själv. Det är så konstigt, bara någon lägger orden rätt så skulle jag kunna köpa vad fan som. Inget får mig lika såld som bra retorik.
 
Men när jag läser å andra sidan: konstant ifrågasättande av allt.
 
OBS! Menar inte att likställa en föreläsning med eget välbefinnande med sekt/nazism. Ni hajar.
Taggar: oj, det där var en etikett jag redan använt?!, sekten är värst

Winter is coming?

Game of Thrones-fans kommer förstå.
 
Sjunde april, bara några få dagar bort. Vem är taggad? Vem borde dö? Jag vill se Joffrey dukar under, ja det vill jag. Gärna av en eldsprutande drake. Hehehehheheheheheheheee.
Publicerat i: Film och tv
Taggar: got inte goat, nörd being nörd

Ni, mina Uno Svenningssons.

Jag vet inte om ni ser det, men ni är under vatten på den här bilden. Jomenvisst, jag hade ju inte hunnit testa mitt vattentäta mobilskal inför Islands-resan på fredag. Så jag körde ner telefonen i diskhon, viftade bort restmakaroner som simmade i bild och tog ett foto. Precis som jag tänkte att jag skulle göra i den blå lagunen. Fota alltså, inte vifta bort makaroner.
 
Och här är ni nu. Under ytan. Stora och små. Uno Svenningssons. Plural.
 
Är det konstigt att jag förlitar mig fullt ut på det här skalet? Hemsidan lovade att det skulle vara vattentätt ner till tio meter. Alltså fler meter än år som den här bloggen funnits i etern. Och internet talar ju aldrig osanning.

Men fan, en telefon är en telefon är en telefon är en telefon. Allt för konsten.
Publicerat i: På tapeten, Resa
Taggar: under ytan, är alla suddiga och ur fokuuuuus.

Pelle sjunger bajsnödig gubbrock, tagning 1.

Fibblade med musiken under bilresan hem igår. Tjusningen med iPhone-ingång, amirite? Men inget ville sig med humöret jag var på. Alltså hyfsat seg. Lite trött. Med ett uns av kåtslag.
 
Så här gick det till:
 
"Foster the People? Nope!"
 
[klick]
 
"The Streets? Uuuuuuuuuuuuuööööh!
 
[klick]
 
"Bon Iver? Amehfyfaaaaan!"
 
[klick]
 
"Basement Jaxx? Aldrig då, inte nu!"
 
[klick]
 
"Men... vad är det är det här? Hm, Manic Street Preachers? De är ju rätt löjli...
 
....
 
 
.....
 
 
AAAAAND IF YOU TOLORATE THIS, THEN YOUR CHILDREN WILL BE NEXT, WILL BE NEXT, WILL BEEEE NEEEEXT, WILL BEEEEEEEE NEEEEEEEEXT".
 
Pelle sjunger bajsnödig gubbrock från 1998, tagning 1.
Publicerat i: Musik, Okategoriserbart
Taggar: AUX i bilen, sluuuuuuuuurp

Jag spår vädret med min kropp.

Man vet att vi går mot varmare årstider när höger armhåla börjar bete sig på det här viset. Alltid höger armhåla. Aldrig den vänstra. Men sen så har jag ju alltid hövdat att min kropp är mitt egna metrologiska institut som spår vädret med diverse utsöndringar och knep.
 
...
 
Hand upp alla som blev obekväma av det här inlägget. Hehe.
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: jaha, men idag blir det visst bra väder. det säger man högra armhåla. skvätt skvätt.

GRATTIS BLOGGJÄVEL!

Tack Calinne för det här mästerverket!
 
Pelles Personliga fyller sex bast idag! Sex år fan, kan ni fatta det? Inte trodde jag att jag, när jag satt där i Norrköping 2008, att jag skulle fortsätta bräka och kväka om livet och filosofiska funderingar i hela sex år. Det är över ett halvt decennium, hörni!
 
2191 dagar.
 
52584 timmar.
 
Den här bloggen spinner så långt bak i tiden att till exempel inget av mina syskonbarn fanns i livet då. Jag hade inte läst några av de hundratals högskolepoäng jag samlat på mig nu. Jag var inte utbildad logistiker. Jag hade inte ägt min andra eller min tredje bil. Jag hade inte, tack vare er, varit nominerad till Guldpennan. Jag hade ännu inte hunnit tjänat några pengar på att skriva fjumperier på nätet.
 
[Insert hybrismode] Har ni något inlägg som ni minns extra väl eller som ni gillade/ogillade lite mer? Här kommer några av mina favoritinlägg från de gångna sex åren:
 
Lär dig Pelle-tugget - min egna guide till dig som alltid velat prata som undertecknad. Publicerat 27 januari 2010.
 
Ge ett huvud - Pelle går in på djupet när det kommer till den engelska termen för "avsugning". Gillar fortfarande illustrationen som fan. Publicerat 23 april 2009.
 
Pubertala milstolpar - tillsammans pratade vi om pubertetens alla "första gånger" och aldrig förr har jag haft lust att få testa på mens som under det inlägget. Mest för att fått testa på skiten. Publicerat 21 april 2013.
 
Och det är nu jag ska lova att jag ska lova er sex år till. Jag ska försöka. Till en början ska jag börja uppdatera frekventare igen. Ni vet, ibland kommer livhelvetet och stör och sätter käppar i hjul och gör en trött och så vidare och så vidare.
 
GRATTIS, EY!
Publicerat i: Pelles vardag, På tapeten
Taggar: bloggen - det käraste jag har. vem behöver vänner och familj när man kan skriva sensuella texter till främlingar? #knulla, hipp hipp hora!

Pengar väl investerade.

Woop! Woop! Så hur var filmen då? Jo, innan jag svarar, har ni sett Veronica Mars allesammans? Om inte: det var en serie som sändes på SVT mellan 2004 och 2007. Fan vad vi knarkade den serien under gymnasiet. Jag tror lätt att tre fjärdedelar av klassen såg på skiten varje vecka. Några killar ville inte kolla på grund av rädda för att den manliga stoltheten skulle få sig en törn.
 
Den där "manliga stoltheten" sa jag upp i tredje klass. Kanske också därför som jag valde att börja kolla på Veronica Mars efter den där recensionen i P3 våren 2004? Så jävla ball brud. Iron vagina och rapp käft. Plus att hela serien, till råga på allt, är ett enda stort referensparty tillägnat The Big Lebowski.
 
Och filmen? Ja, den var pretty darn good. Utan att vara (medvetet) partisk så var den faktiskt svinbra. Pengar väl investerade. Tyckte att man fångat serieandan jävligt bra och man satt hård i magen återigen. I sann VM-anda. "Är det chili con carnen jag åt tidigare idag eller har jag ont i magen för att vi listat ut som mördade Lily Kane?", ni vet.
 
BETYGET BLIR FYRA STARKA SUSHIBITAR
 
Här kan du se filmen med svensk text:
Film2home, 9 kronor just nu
iTunes, 49 kronor (139 kronor för köp)
SF anytime, 39 kronor
 
Hyrde den först på Film2home bara för att upptäcka att min Apple TV sög röv och inget ville sluta lagga, samt att deras app inte hade stöd för Apple TV. Stööööööön. Så om någon vet varför mirroring mellan dator och äppel-tv gör att det laggar och varför det funkar fint med telefon/padda - lämna en kommentar. Spanx.
Taggar: bad ass woman being bad ass

MORGONDAGENS FILM (en saga i GIF-bilder).

Den där gången jag fick diarrévatten i mig.

Hinkar vatten som om det inte vore någon morgondag. Känner att jag kanske börjar bli sjuk? Eller om jag känner av en falsk bakfylla, jag vet inte?
 
Jag minns en annan gång då jag fick i mig litervis vatten (på grund av kroppen krävde det) innan jag lämnade lägenheten. På torget stod en släpkärra med en portabel tank, samt en laminerad lapp som löd något i stil med:

CAMPYLOBACTER I DRICKSVATTNET
På grund av rådande situation så undanbedes boende i kommun X att inte dricka kranvatten som tappas direkt ur kran utan att först koka det. Problemet förväntas vara löst inom de närmsta dagarna.
 
Där stod jag. Fylld med campylobactervatten. Nervös. Rädd. Fick akut diarré av ren stress.
Taggar: diarrévatten, klunk, klunk, klunk aaaaaah. plums, plums, plums aaaaaaah.

People be like.

"Är... är det sol och vår på en och samma gång!? Bäst jag bloggar, instagrammar, twittrar, facebookar, linked in:ar, vinear, Google plusar, skriker rakt ut och talar med terapeuten om det".
Taggar: VÄDER! VI HAR VÄDER?! SAY WAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA....?

Sponsrad video: Axe Peace - Make Love. Not War.

Sponsat inlägg
 
Just nu kör AXE sin kampanj "Make love, not war" där man hyllar att kärleken övervinner allt, även i de allvarligaste situationer. Nu vill man ha hjälp att förändra Sverige och världen till det bättre. Lämna ditt bidrag genom att klicka på klippet ovan och var med och tävla om 100 00 kronor.
 
Hur världen skulle kunna bli en bättre plats, version Pelle Nilsson:
I en perfekt värld så skulle vi inte värdesätta materiella ting mer än psykiskt välmående. För så är det ju lite idag, vi handlar grejer för att må bättre och ingen mår bättre än hen som har det alla vill ha. Åtminstone är det det vi inbillar oss och varje dag blir hjärntvättade att tro. Hur mycket reklam blir en enda person överröst med på en enda dag, har ni tänkt på det? Sjukliga mängder.
 
Så hur bör vi börja värdesätta oss själva mer än prylarna vi äger och vill ha? Plocka bort all reklam från stadens gator, precis som man gjort i brasilianska São Paulo? Räcker det? Kanske. Men jag tror man måste börja redan under uppfostringen och i skolan. För jag vet en sak med säkerhet, och det är att min materialism som ung var en direkteffekt av mina föräldrars konsumerande och mina klasskamrater hade sina föräldrar att "klandra". Detta säger jag utan att mena att våra äldre gjort något fel med flit. Det är den vägen som samhället tagit med tiden, att vi behöver prylar, prylar, prylar.
 
Vad jag skulle behövt i plugget var en ordentlig lektion i "onödig konsumtion". Jag skulle behövt att någon sa åt mig att jag inte behöver alla onödiga saker jag sparade ihop pengarna till. Jag skulle ha behövt en uppsats i hur mina spontana dussininköp påverkar jorden negativt. Jag skulle ha behövt en hemläxa i vikten att må bättre på insidan, istället för att klä utsidan i det senaste.
Publicerat i: Pelles vardag

Min första kyss.

Så jag spenderade stora delar av natten med att kolla på "my first time"-klipp på YouTube. Vilket är en tagg som vandrar runt på sajten, där folk ska delge sina olika "första gånger" (allt utom sexdebuten tas upp, så boner i onödan). Man tar upp första pojk-/flickvän, första filmupplevelse, första blogginlägg och så vidare. Det är hela är egentligen jävligt onödigt.

En punkt är i alla fall "min första kyss". Den enda punkt som jag personligen tycker är någorlunda intressant. För folk på internet, fan vad de memorerat den stunden i livet. Jag minns inte min första kyss. Inte den första-första. Jag är rätt så säker på att den skedde i samband med att man gick på dagis eller lekis, någon drog ned sina byxor och man pussades. För det är ju så man gör, drar av sig till skinndräkt och plutar.
 
Folk ba: "Oh, I remember it like it was like yesterday. Me and my friend were skinny dipping one night and we just kissed!".
 
Jag ba: "Ööööööööööööööh... ja, vad var jag, fyra bast? Byxlös högst troligen. Kupande ett kön som inte var mitt eget".
 
Good times här på vischan.
 
Jag minns däremot mitt första hångel. Det skedde hemma på landet. I en bod. Vägg i vägg med en tudelad tjur som var under hängmöring.
Taggar: nästa gång tar vi upp hur jag förlorade oskulden på en bowlingbana. nä, jag bara skojar. eller? STRIKE!

Bästa tiden i ens liv?

Egoina tar upp en läsarkommentar som hon svarar på. I stora drag håller jag med om vad hon skriver, för det är ett väldigt pedagogiskt och peppande svar. Men det att, som både Egoina och alla kommentatorer pratar om, gymnasiet skulle "vara den bästa tiden i ens liv", det har jag aldrig hört.
 
Nu umgås ju jag förvisso inte med folk som talar i Sjunde Himlen-floskler eller har några mentorer som vägleder mig med visdomsord, så ingen har tagit mig i hand och sagt "njut nu, Pelle, för det här är den bästa tiden i livet". Tackar fan för det.
 
Men fan, det här är gymnasiet: ett nödvändigt ont baserat på vad ens pubertala jag trodde sig vilja ägna resten av framtiden åt. För att inte tala om att det är en inkörsport till eventuell arbetslöshet/år av vidarestudier.
 
Och med det sagt: jag har skitkul på gymnasiet! Kan fortfarande inte göra sås, trots att en oansenlig mängd timmar spenderades på att bryna mjöl. Eller hur man gör? Men det var inte "bästa tiden i livet". Sommarloven var rätt awesome. Full på Hultan - där kan vi tala minnen.
Publicerat i: Bloggtips, Skola och jobb

Jag hatar att flyga.

Om ett par helger så är jag på Island och i Reykjavik. Det ska bli kul, är peppad som fan. Har till och med köpt ett vattentätt mobilskal som jag ska ha med mig till den blå lagunen, så en kan lägga upp något på Instagram för en gångs skull.
 
Jag flyger inte speciellt ofta. Tyvärr. Det blir en eller två gånger om året som en får i väg sina lurviga utanför Sverige. Och trots detta faktum, trots att jag reser relativt sällan med flyg, så ska psyket alltid kapas av den sedvanliga rapporteringen om en flygkrasch ett par veckor innan avresedatum. Sker varje gång. Alltid är det något som hänt. Precis som den tragiska krasch som skett nu i dagarna, med ett plan från Malaysia.
 
Och med nyheten så kommer "flygkrascher som skakat världen"-reportage som en inte kan låta bli att läsa. Och rätt som det är så har det gått sju timmar och man har sett alla klipp som finns från 11 september, läst obduktionsrapporter om lik som legat i havet i två veckor och övervägt ett mer religiöst leverne.
 
Funderar på att se om Lost också. Till råga på allt. Om det nu skulle vara så att man, på sin väg mot Island, kraschlandar på en tropisk spök-ö och behöver fajtas med rök och genmanipulerade isbjörnar.
 
Fan vad jag hatar att flyga, hörni...
Publicerat i: På tapeten, Resa
Taggar: jag är inte rädd, jag kan flyga. jag är inte rädd, jag kan flyga. och jag vill verkligen, verkligen drick öl vid den blå lagunen. 'cause fan vad awesome att ha gjort det

Founders Alliance.

Jag skulle vilja starta eget någon dag. Men vad skulle man satsa på då, det är frågan? Jag känner att jag skulle bli en trevlig biodlare. Ni vet, sälja min egen honung och på så sätt säkra miljonerna med min unika one of a kind-honung. Men vad jag man ens om biodling, mer än det man såg på tecknade filmer som liten? Och vad kan man om att starta eget företag mer än att man bör skaffa F-skattsedel? Nada. Inget. Noll. Då är det tur att Founders Alliance finns och kan hjälpa oss aspirerande entreprenörer att uppnå våra mål. Med sitt kunnande och breda kontaktnät så hjälper Founders Alliance företag att lyckas bättre och bidra till samhällsutvecklingen. Nu är jag nästan redo, jag känner det in i märgen. Det enda som står i vägen för mina biodlardrömmar och min dunderhonung nu, det är rädslan för ett bisting eller sju.
Publicerat i: Pelles vardag

När man ser sin vän brottsligen i nyheterna.

Föreställ er att man sätter sig i soffan, öppnar upp Aftonbladet och får se en bekant nuna på en bild likt de ovan. Vad gör man? Eller, förhoppningsvis så ringer man och tipsar. Det jag menar är snarare vad som händer med en själv.
 
"Men, det där är ju Christina! Vi gick på dagis ihop. Haha, jag minns när hon satte ett riskorn i halsen och hostade upp all mat i munnen rakt över köksbordet och alla oss andra som satt runt skiten. Ja, det var då jag fick min hepatit, hoho, ja det var det. Så varför är hon i tidningen då? Ehm.... hum-di-dum... misshandel... sparkar i magen... utslagna tände....................................".
 
Där! Just då! Den känslan! Vi måste ge den ett namn. Förslag?

"Crimeseption"?
"Deja nej-jag-känner-inte-hen"?
Publicerat i: Okategoriserbart, På tapeten
Taggar: "hipsterliga".... jeez.

Pelle på första parkett.

Jag menar inte att skryta, men i lördags hade jag första parkett under ett par sekunder. Jo visst, jag skymtade Mikael Rickfors lämna det lokala skyffet till hotell efter en konsert. Som en riktig Elvis Presley tog han med sig sitt crew ut genom bakdörren och ned för brandtrappen. En brandtrapp som jag ser klart och tydligt från skrivbordet mitt.
 
POPQUIZ
Vilket av följande skedde när Rickfors med entourage nådde mark?
1) ett snabbt samlag utspelade sig mellan två who shall not be named?
2) man skålade öl?
3) man rökte på något som gav ifrån sig en söt doft av kola?
 
Skriv det svar nedan. Vinsten: två liter plommonjuice eller, som vanligt, en snyting.
 
Min spontana reaktion (som jag inte försvarar så här i efterhand) av synen: "men vem fan vill ägna en lördagskväll med att se på Rickfors? Nåja, tillbaka till Minecraft".
 
Priset för mest sorgliga liv går till Pelle Nilsson.
Publicerat i: Musik, Okategoriserbart
Taggar: Jag köpa vingar för pengarna och flyga ned från den här oändligt långa brandtrappen, 'cause OMG vad jag börjar få problem med höften

Hann bara se Jared Leto vinna innan en stupade.

UUUUUUUUUUUuuuuuuuäääääöhh... Vad gör jag ens vaken? Kollade på Oscars fram till 03:15 innan jag fick duka under för sömnen. Och här är vi nu, bara sju timmar senare. Är helt fucked i huvudet. Vilket är märkligt, då det inte hör till ovanligheten att jag somnar så dags på natten och kliver upp i samma tid.
 
Men idag, idag är det svårt.
 
Kanske är lite bakis när jag tänker efter. Vi drack ju ändå fulskumpa fram till stupning. Jo, så måste det vara. Bakfull. På en måndag.
 
Och helvete vad det ska sändas "pre röda mattan"- och "röda mattan"-program innan skiten börjar. Vem FA-AN bryr sig? Började kolla klockan elva och tre och en halv timma senare börjar galan. Det är fan löjligt. Vad löjligare är hur provocerad jag blir av detta faktum.
Publicerat i: Film och tv, På tapeten
Taggar: AND THE OSCARS GOES TO..... ZZZzzZZZzzzZZzz....

Låt oss prata Oscars-galan, go' vänner.

Så den största anledningen till att jag varit off de senaste dagarna är för att jag förgyllt tiden med jobb. Och när jag inte jobbat så har jag betat av den ena Oscars-filmen efter den andra. Som jag nämnt tidigare så har jag och några bekanta gjort en grej av att försöka se så många av rullarna som är nominerad till "årets film" som möjligt. Inte ett helt lätt uppdrag, let me berätta det för er. Dels för att 1) alla går inte upp bio i Sverige, 2) de går upp efter att galan sänds och 3) finns inte att ladda ned. Inte för att jag skulle ladda ned, nej då. Inte alls. Aldrig.
 
Okej, kanske laddade ned tre stycken då. Eller fyra. Men inte en endast mer. Fem stycken.
 
(Det där var inte ett erkännande om det här inlägget skulle bli grund till någon utredning, jag är bara ironisk. Tänk Nile City, Schyffert och så vidare).
 
JAG HAR SETT ALLA! Varenda jävla en. Jag som "aldrig ser på film" har sett nio stycken pretentiösa Oscars-rullar. Är ni inte imponerade så är jag det på egen hand så det blir över. Har aldrig lyckats att se mer än ett par stycken åren innan.
 
Och som sig bör kommer här några snabba recensioner och mina förhoppningar/misstankar om vilka som vinner.
 
DALLAS BUYERS CLUB. Det här är en vidrig, men bra, historia om ett homofobiskt trailer trash som får en HIV-diagnos och en dödsdom om trettio dagar. När medicinen inte hjälper så börjar han smuggla alternativa kurer från Mexico, något som leder till en federal kamp. Är det någon film av dessa samtliga nio filmer man ska ha sett, så är det den här. Svinbra. Ett mästerverk rakt igenom. Verklighetsbaserad
 
 
PHILOMENA. En tjej i tonåren blir med barn. Hennes far sätter henne i kloster. Nunnorna tvingar flickor jobba av sin födsel i fyra år genom arbete sju dagar i veckan. Och ja, de säljer deras barn till "behövande" amerikaner. Först femtio år senare så börjar historien nyastas upp. Också den här rullen är verklighetsbaserad, Philomena Lee var med på Skavlan häromveckan och berättade om sina upplevelser. Mycket bra film, jävligt sorgligt emellanåt.
 
 
AMERICAN HUSTLE. Tyckte inte alls om den här filmen? Hade så höga förväntningar att jag bara blev helt skit-anti allt med den. Första timman var seg, andra blev lite roligare. Gillade dock, så klart, Jennifer Lawrence' karaktär. Men överlag var den rätt så sämst. Det enda riktigt positiva jag kan komma på var att det var rätt så snygg scenografi filmen igenom.
 
12 YEARS A SLAVE. Även den här filmen är verklighetsbaserad och bygger på historien om en man, som hade rättigheterna på sin sida och ett bra liv, som blev bortrövad och en del av slavhandeln i dåtidens Amerika. Många n-ord som slungas, mycket spöstraff, en del våldtäkt och annat sattyg. Fassbenders karaktär, Edwin Epps, gör mycket för att filmen ska bli ännu hemskare. Ett mästerverk. Biotimmarna gick skitfort.
 
 
NEBRASKA. Såg den här idag. ZZZzzZZzZzzz.... Sömnig film.
 
 
THE WOLF OF WALL STREET. Det sägs att den här Scorsese-filmen också bygger på en sann historia. Om så är fallet: shiiiiiiiiiiiit. Så jävla flippad, knarkig och rolig vardag den där börshajen måste ha haft. Jag tycker DiCaprio kan få plocka hem bästa manliga skådis för den här rollen. För en gångs skull. För fy satan vad han kan agera, den mannen.
 
 
CAPTAIN PHILLIPS.  Tillsammans med Nebraska så var den här filmen en sådan som jag sköt upp att se på hela tiden. På grund av "verkade B". Men så gjorde jag slag i saken igår och såg den. Så. Jävla. Bra! Verkligen skitbra! Har någon mardröm om att bli tagen gisslan, så att få se det blir porträtterat på film kan ha något att göra med att jag gillar den, jag vet inte? Men Hanks är grym i rollen som dödshotad kapten och you're avarage gisslan. Filmen är också en direkt återberättelse av en verklig händelse. Vilket gör det ännu vidrigare!? Slutscenen så sen... Snyft! Snyft!
 
 
HER. Jag vet rätt så många som sett den här rullen vid det här laget och allas åsikter går isär. Det handlar i alla fall om Joaquin Phoenix som är en ungkarl mitt i skillsmässostrid som börjar dejta ett operativsystem. Så... bara där tappar nog många intresset. Men fan, jag köpte det rätt så väl. Cool idé. Jobbiga sexscener. Fräna dataanimeringar. En solid medium från mitt håll.
 
 
GRAVITY. Skrev om Sandra Bulldogs rymdäventyr när det begav sig [länk]. Nu så här i efterhand så är nog det enda jag fick ut av filmen att "de starka krafterna regerar i rymden". Förut har rymden alltid framställts som ett viktlöst dansgolv. Nu blev det mer: "störtar mot en kinesisk rymdstation i hundra miljoner knyck" och "hoppas jag inte hamnar i snurr, för så slutar jag aldrig snurra, snurra, snurra, snurra.....". Så: coola effekter, men ostig handling.
 
 
MINA SPÅDOMAR OM KATEGORIN "ÅRETS FILM":
Jag tror att 12 Years a Slave vinner.
Jag vill att Dallas Buyers Club vinner.
Jag vill inte att American Hustle vinner.
Årets wild card faller på både Captain Phillips och Philomena.
Inte ens chans i världen har Nebraska.
Taggar: jaha, i natt halv tre så smäller det. vilka ska se?!

Tomgång på nätet.

...
 
...
 
...
 

Vet ej vad jag ska skriva? Liksom resten av blogg-Sverige så går även den här sajten på tomgång för tillfället.
 
Men vad är nytt på alla fronter? Har hämtat bilen. Är nöjd. Har uppvärmd ratt. Har också gått färdigt den utbildning jag kämpat med den senaste livstiden. Så nu ska jag söka jobb inom yrket alternativt komplettera den med några fristående universitetskurser. Sen blev vår server på Minecraft blev hackad. Nu är vi en by fattigare och lite, lite ledsnare.

Sen också; borde diska. Som alla andra dagar. Ständigt detta jävla diskande.
 
Det var detta för nu. Vad har hänt i era liv? Utelämna inte en enda fisen detalj.
 
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: har inte ens något vettigt att tillföra här i etikett-fältet. #wtf