"Alla har en fotfetisch" // Pelles personliga firar sju år.

Idag, den sjuttonde mars, för sju år sedan så skrev jag det första inlägget på den här bloggen. Försökte räkna ut hur stor del av livet dessa sju bloggår är, men kunde inte komma på "formeln" som krävdes... På riktigt fan - har black out i matteloben. Men det bör ju vara lite mer än en fjärdedel om en hållit på i sju år och man är tjugosju år gammal? 
 
Universitetstid väl spenderad.
 
Men så sju år alltså. Fan vad det hinner hända saker på så lång tid. Har till exempel upplevt hur jambalaya först kan avnjutas och sedan akut slungas upp igen i en bajamaja på Popaganda. För att inte tala om den gången då den här jäveln blev nominerad till ett bloggpris och lantisen fick åka på gala. Och inte att glömma: psychogrannen från helvetet. Samtliga upplevelser finns att läsa om här. Onödigt detaljerade.
 
7 saker som bloggandet lärt mig:
- Att min sanning inte alltid är den yttersta och enda.
- Att man inte, för sin egen hälsas skull, bör blogga om huruvida spöken finns eller inte.
- Har du brist på idéer - skriv listor.
- Att folk kan bli arga för det mest oväntade. Skriv till exempel inte att du ogillar barnprogram som "Syster Yster och Lill-Strumpa".
- Stavfel kan bli ditt fall.
- Alla har en fotfetisch. Alla!
- Inga bloggämnen får föräldrar att slutat läsa om ens upptåg.
 
7 minnesvärda blogginlägg:
 
Har ni några speciella PP-minnen? Är det ens okej att fråga det fan? Ni fattar. Skål för de här sju åren och skål för de nästakommande sju! PÖZZ!
 
Glöm inte att kommentera, dela och trycka på gilla-knappen!
Börjar bli gammal - Pelle i vikingahjälm
Isabelle

Aweeesome! Skål, grattis och ha den äran bloggen!

Anneli

Delen delat på det hela - d.v.s. 7/27. Det är så jag minns det där, tvångsinlärde mig den ramsan i högstadiet. Det är väl det sista jag minns när jag är gammal och dement också. I alla fall, nästan 26 % av ditt liv har du spenderat på bloggen.