Hur kunde jag missa?

Hallå, vet ni vad som börjat sändas i etern?! Den senaste säsongen av Homeland! Hade ingen aning. Och hur kunde jag missa premiären - detta är ju den bästa tiden av året? Homeland är ju som bekant den femte årstiden här i norr, men jag måste visst haft tankarna på våren....
 
Fan vilken tönt man är.
 
Nä, men ärligt nu. Jag var i Asien och skiten började pungas ut på SVT just då, så det är väl inte mer än rimligt att jag råkat missa Carries, Sauls och Quinns "galna upptåg" (läs: lönnmördar skurkar). Och nu, tack vare Thailand, så har jag ju alla de fem första avsnitten på den sjätte säsongen att sträckkolla på SVT Play. Älskar att de slutat med att serie-avsnitten endast ska vara tillgängliga i en vecka. Bra för oss som stundtals lever jetset-liv och allt, hehe!
 
Någon som har sett den senaste säsäongen? Håller den måttet! Spoila in! Serr - jag blockar din ip-adress! Akkurat!
 
 
Taggar: jag kan ju tycka att tv-tablån ska rätta sig efter mitt liv, men men..............

Skämtet som gick lite för... långt?

Alltså... saker har hänt i min vardag som vi behöver tala lite om. Ni vet Céline Dion? Mest känd för Titanic-soundtracket och andra Voxpop-hits på nittiotalet? Jag ska, tillsammans med tre vänner, se henne live i juni.
 
Hahahahahahahah!
 
Det här är ett internskämt som gått snäppet för långt. Det hela började med att en av Dions franska hit blev på-shufflad på en roadtrip och en vän som kunde vartenda ord till denna låt. Vilket i sin tur ledde till att jag och Ellen "råkade" köpa en best of-skiva med denna franska böna i julklapp till samma vän och hennes sambo. Sen har det eskalerat till tavlor med Célines nylle, frenetiskt googlande av bebiskläder med Céline-tema och allt vet vad. Det bästa var när jag fyllde tjugosju år och fick en inspelning, av och med samma tre vänner som ska med på konsert, där de spelat in sin egna version av Pour Que Tu M'aimes Encore.
 
Den versionen lämnar inte ett öga torrt. På grund av perfekt franska då. Hehe.
 
Och så kom en dag för typ två veckor sedan och telefonen ringde. "Vi sitter i biljettkön till Céline Dion, ska ni med eller?"
 
Mitt svar: "ja, men det är väl självklart!"
 
HAHAHA! Jag gillar att det mest obegripliga i mitt liv är Céline jävla Dion. Men på riktigt så ska det bli kul. Tror jag i alla fall, för jag kan nog inte så många hits som jag fått för mig (?) att jag kan. Men då är det bra att vi har sittplatser/möjlighet till barhäng.

Jag funderar på att trycka några roliga T-shirts. Vad tror ni om att skriva något i stil med:
 
C-SQAUD
Carro
Dennis
Ellen
Pelle
Publicerat i: Musik, Resa
Taggar: YOU OOOOOOPEEEEN THE DOOOOR, dijonsenap

Pelle var ju i Thailand, ni vet...

Phra Nang Beach
 
Okej, så det är kanske på dagen två veckor idag sedan jag och Ellen kom hem från Thailand. Har jag berört resan här på bloggen? Inte nämnvärt. Men det finns anledningar - jag har fan inte mått helt prima. Det är något galet med mig och denna sjuka, vad-den-än-är, hänger i. Som en utdragen period av jetlag med en släng av lös mage och power-snorighet. Ursäkta for being grafisk.
 
Men självklart ska här nämnas några väl valda ord. Självklart! Det är ju trots allt min längst och mest äventyrliga resa så här långt i livet. Och det mest har dokumenterats på Instagram under hashtagen #pellenthailand, så jag ska inte repetera mig allt för mycket "i onödan". In och läs där!
Okej, vart börjar man och berättar om något som varade i +20 dagar och som tog slut för två veckor sedan... eeeh. Flygresan till Thailand kanske? Den gick bra med en mellanlandning. Men sen - fy fan - vad vi fick vänta på Bangkoks flygplats. Det var elva timmar av ren och skär vånda med obekväm "sömn" på hårda stolar i högljudda väntsalar. Nä, en sådan miss blir det inte nästa gång. Det har vi lovat oss själva dyrt och heligt.
 
Första stoppet var Ao Nang när vi skulle utgå ifrån. Väldigt varmt, väldigt soligt, väldigt billiga drinkar och väldigt charmigt. Vi hade en stuga rätt nära havet och strandpromenader. Det var också här som jag fick min längst natts sömn någonsin, från nio på kvällen till ett på eftermiddagen dagen efter. Jag har aldrig känt sådan utmattning någonsin. Det var hemskt.
 
Billigt i Thailand: mat, massage, öl och taxi.
 
Festkväll på Phi Phi
 
Efter två dagar i Ao Nang så tog vi färjan till Phi Phi-öarna som blev första stoppet på vårt båtluffande. Och, jag ska vara ärlig, mitt första intryck av Phi Phi var inte värst bra. Vi var varma och solbrända när vi klev i land och möts av... svenskar. Skräniga svenskar som alla är 34 gånger mer vältränade och fullare än en annan. Jag trodde i ett ögonblick att vi råkat resa till Sunny Beach eller något annat tacky ställe. Men sen växte ön på en. Speciellt efter att vi bytt upp från betongbungalow i slumkvarteren till lyxigt hotell med havsutsikt.
 
Jag skulle kunna resa tillbaka till Phi Phi enkom för den vackra naturen. Den är verkligen ensam i sitt slag, så sjukt fint överallt. Plus att det inte fanns några motorfordon på gatorna, vilket var rätt skönt i ett land som Thailand, där man helst ska tränga in så många bilar som möjligt på så lite väg som möjligt. Rätt snart lärde man såg också manövrera på ön och upptäckte att inte hela ön består av fulla fjortis-svenskar. Det fanns lummiga gator med svinmysiga restauranger och livemusik, det fanns partystråk, det fanns ställen var småbarnsfamiljer och så vidare. Ja, Phi Phi var grymt! Här gjorde vi också en dagsutflykt till Phi Phi Leh och fick bara i laguner, snorkla, besöka The Beach-stranden (från filmen ni vet), mata apor och så vidare. Un-der-bart! Mer om det finns på Instagram.
 
Alltid ha i väskan: toalettpapper och magmedicin.
 
Efter dagar av lyxhotell och vacker natur så drog vi till Phuket, där vi aktivt valde att inte bo i Patong och riskera ännu mer svennebanan-häng. Istället tog vi Kata Beach som ligger tre stränder bort (eller 20 minuter med livsfarlig tuktuk på motorväg). Kata Beach ska vara lugnare än Patong, som tydligen ska ha ett väldigt olustig sexhandel och det ville ingen av oss uppleva eller se. Usch! Och Kata Beach var fint. Om ni någon gång åker dit, gå till reggaebaren som ligger vid havet och som är stationerad under ett enormt träd. Så jävla härligt ställe! Jag köpte en No Woman No Cry-drink. Smarrig!
 
Annars vet jag inte vad vi gjorde mer i Kata.... hmm?  Jo, vi tog ju en taxi till den stora Buddah-statyn och åkte sedan vidare till Patong över dagen. Och Patong var någon det stället som drog ner hela upplevelsen av Phuket. Skitigt ställe. Phuket var också rätt mycket dyrare (fast fortfarande asbilligt med svenska mått) än övriga ställen vi besökte. Allt var 100-200 baht här. Det är som sagt inte mycket pengar, men ändå något som märktes.
 
Reggaebar i Kata Beach
 
Efter fyra-fem dagar på Phuket så styrde vi kosan tillbaka till Ao Nang igen. Eller.... glömmer jag något stopp? Känns väldigt snålt stopp nu när jag skriver om resan. Nåväl, tillbaka till start igen för att nyttja dagsutflykterna. Om ni okej med att bo på ett ställe och vill ha ett ställe att utgå ifrån, så är Ao Nang perfekt! En lite parantes är att jag, väl tillbaka på fastlandet, fick resans andra sjuka mage. Det kan vara detta jag har känningar av ännu? Har jag fått salmonella? Men då sa Ellen att hennes pappa sagt att, om man får ont i magen utomlands, så ska man gå till ett apotek och förklara. Det gjorde vi och hällde gladeligen i oss diverse okända preparat. Sen mådde man ju prima, så allt var värt det.
 
Tips: utnyttja apoteken!
 
Dagsutflykterna inkluderade bad i lagun, bad i varma källor, penisaltare och paradisstränder. Allt finns såklart dokumenterat på Instagram och vår hashtag (se ovan). Häftiga tripper och i stort sett gratis. Kan fortfarande inte släppa hur sjukt jävla fint allt är. På turistorterna dårå. Tio minuter in i landet så är det misär och fattigdom, vilket var hemskt.
 
Nu börjar Pelle tröttna på att skriva det här inlägget, så han försöker avrunda på snyggast möjliga sätt. Hela resan avslutades med fyra dagar i Bangkok. Galen stad! GALEN! Fy fan, vi råkade hoppa på en tuktuk som skulle ta oss till något superhögt torn där man hade utsikt över hela stan, Jag var övertygad om att vi skulle dö där och då. Trafiken är av sällan skådat slag. Jag har besökt många städer vid det här laget, men absolut inget kan liknas vid det kaos som pågår på Bangkoks gator. Jesus motherfucking Christ!
 
Bad i lagun
 
Så några sista ord om Thailand. Hade jag en fin resa? Ja. Är jag såld och redo att köpa andelslägenhet i landet? Alltså.... nä. Jag hade någon bild av öde stränder och boende i bungalows, men fick konstant trängas med hur mycket folk som helst överallt. Men är ändå redo att åka tillbaka. Det här var en bra första resa till Thailand. Nästa gång är jag redo för de mer öde paradisstränderna. Kommentera gärna om ni har något tips!
 
Nästa resa: Bali i september. Woop! Woop!
 
 
OBS! Har ej gjort spellcheck på detta inlägg. Hata mig ej för eventuella stav- och meningsbyggnadsfel.
Publicerat i: Resa
Taggar: thailand och luffarna

Jag fyller!

År 28 av livet (i siffror):
- 4451 st selfies
- 34 st olika säsonger av tv-serier avklarade
- 200+ övertidstimmar på jobbet
- ca 40 timmar spenderade i luften, 10 000 meter över marken
- 200+ st memes skickade över sms i raggningssyfte.
 
År 29 av livet (förväntningar):
Eheheheheheh....... TO BE CONTINUED
 
Jag fyller! Grattis till mig!
Publicerat i: Pelles vardag, På tapeten
Taggar: pelle fyller år, skriv grattis...... snälla? :)

Inför födelsedagen imorgon.

Selfie från Thailand. Ålder 28 år, 11 månader och 22 dagar.
 
Imorgon, alltså torsdagen den nionde februari, så fyller den här mannen år. Jag blir tjugonio bast. 29! Kan ni fatta att jag går inte på mitt sista år som "en person i tjugoårsåldern"? Och hur det känns? Så jävla skönt. Är redo att bli äldre och att fylla 30 barre. Önskar att jag fyllde det redan imorgon rent av.
 
Alla coola jag vet är i 30-årsåldern. Tom Hardy, Katten Gustaf, filmen The Goonies... 
 
Okej, så här kommer en önskelista till alla som ännu inte köpt mig något och har PANIK över detta:
- Kalsonger (storlek M, helst oanvända)
- Deodorant
- Vegetariskt halvfabrikat
- Toapapper
 
Allt finns att köpa på Ica! Tips! Det går också bra att hänga påsen med gåvorna på dörren anonymt, jag är inte den som är den.
 
Hörs imorgon! Då är man 29! WOHO!
Publicerat i: Pelles vardag, På tapeten
Taggar: TAGGA 29!

Reklamsamarbete: UIP - The Great Wall

En av vinterns största äventyrsfilmer går upp på biograferna den 17 februari, The Great Wall. Det här är filmen om kampen om mänsklighetens överlevnad och hur en elitstyrka utkämpar striden på ett av världens mest kända byggnadsverk - den kinesiska muren. Fienden är inte heller vilka som helst, utan en hord av vedervärdiga och livsfarliga monster.
 
The Great Wall är den kinesiska regissören Zhang Yimous första engelskspråkiga film och även den största filmproduktionen att någonsin spelas in på kinesisk mark. Man har även slagit till stort på rollistan och vi ser bland andra Matt Damon och Willem Dafoe bland huvudkaraktärerna.
 
Spana in den spännande trailern ovan och klicka dig sedan vidare för att säkra dina egen premiärbiljetter!
 
I detta inlägg förekommer reklam från UIP
Publicerat i: Pelles vardag