Getmannen (Dag 106)

Jag har ett gammalt inlägg som i särklass är det som lockar mest trafik till den här bloggen. Det är min Getmannen-upplevelse från 2017. Det är säkert 50-60 pers varje dag som hamnar härinne enkom av den anledningen. Och här är ett inlägg i samma anda. Vad fan, ett klick är ett klick är ett klick är ett klick.
 
Jag minns inte riktigt vad jag hörde för ljud den där gången. Men med tanke på vad den där kåken upplevt så skulle jag inte vara förvånad om det var något övernaturligt. Säger jag som jordens största skeptiker till allt "sådant där".
 
Genuin fråga av ren nyfikenhet: är det någon härinne som upplevt något övernaturligt? Vad som helst? 

Jag har en grej som jag inte för allt i världen kan förklara. När jag jobbade helg en gång och var helt ensam på bygget (här är vanligtvis +800 pers i rörelse varje dag), så tog jag en genväg via en annan adminavdelning för att komma till min plats. Jag öppnade en branddörr, tog några kliv in i mörkret och det känns som om jag kliver rakt igenom något som gör att det skjuter blixtrar genom kroppen. Som jag blev strömförande i en millisekund. Först trodde jag att någon gjort branddörren strömförande men den var redan ett par meter bort. Sen övervägde jag en stroke och gjorde alla knep för att utsluta just detta (log, sa en enkel mening osv). 
 
Står kvar några ögonblick på platsen och känner plötsligt hur en rysning som börjar nere i korsryggen och letar sig upp till huvudet. 
 
Jag minns att det var så jävla vidrigt. Och vad värre var: hade inte ens påbörjat arbetspasset. Så det var bara att sitta där i sex timmar. Ensam och potentiellt hemsökt.
 
 Vad tror jag idag? Kanske aliens. Eller så var jag extremt nyvaken bara. 
bucketlist - getmannen - hemsökt - pelles bucketlist 2020 - spöken
Ida L

Jag var med om något skumt för typ 10 år sen. Vaknade en natt, blev klarvaken på en sekund. Kände något som kändes som typ... kolsyra i fötterna. Detta fortsatte sedan sakta upp mot huvudet och kändes mer och mer som en väääldigt lång rysning med inslag av kolsyra haha. Tyckte att det kändes väldigt obehagligt men blev konstigt nog inte rädd. När rysningen nådde huvudet (efter ca 10 sek) tänkte jag en sak, "mormor!". Hon dog några år tidigare. Tror fortfarande att det var hon som hälsade på. Sjukt skum tid att välja för påhälsning dock.

Jag ser mig också som en person som inte tror på sådant. Samtidigt är "spöken" en av de saker jag är mest rädd för. Logiskt...

Svar: Men fy faaaaan.... spöken är ju rätt ologiska med sin tid. Det är en sen gammalt!
Pelle