Pojken på bilden har inte skrivit inlägget.
Shit, statistikökningen som kommer med you average Game of Thrones-hatinlägg.Vad händer fan? Känsligt Ämne AB och ni är deras ledning.
Så jag är lite lite bakis idag. Pyttelite. Jag gick med på att hosta en personalfest på päronens "festvåning". Skitkul. Men det var inte det jag ville tala om idag. När jag låg och vred mig i alkoholångor i morse, så kom jag att tänka skolan och vilket ämne som var mitt absoluta favoritämne. Så där som man gör när gifter förpassas genom kroppen alla porer.
Låt oss alltså prata våra favoritämnen i plugget.
Jag är ett mattebarn in märgen. Svenska var också min melodi. En har ju sina stabila mvg i samtliga kurser man läste på gymnasiet. Matte är logiskt, man kan hitta lösningar genom uträkningar. Svensklektioner var bara kul. Och lätta. Mvh ödmjuk.
"Lika barn leka bäst" slog det mig sen och jag kom att tänka på er, min allra flyktigaste av bekantskaper? Hade ni också matte och svenska som favoritämnen? Jag tror det är så. För jag vet inte varför, men av någon anledning så har jag fått för mig att alla som läser här inne är blivande doktorander och/eller bioanalytiker. Och vi vet ju alla att den banan i livet börjar med ett mvg svenska A (svenska 1?) på gymnasiet och lusläsning av pellespersonliga.se.
Men jag har ju haft fel om er förr. Ta bara denna fascination av Game of Thrones. Hähä.
Etiketter:
till alla bioanalytiker härinne: zup, vad sägs som en kopp kaffe någon dag snart? GRAOW!
I morse så cyklade jag till jobbet. Jomenvisst vettö, en slängde upp röven på hojen och for iväg likt Prussiluskan den knappa milen till bygget. Hur märkligt är det inte att cyklingen till jobbet har blivit mitt främsta tecken på att sommaren börjat? Jag brukar börja cykla redan första maj. Ni vet, när andra engagerar och går demonstrationståg - då brukar jag lyfta ur min tvåhjuling ur förrådet. Smörja lite där, meka lite här, pumpa lite hit och lufta lite dit.
Men inte i år, ty vädret har inte varit med oss. Förutom ett par dagar med extremhetta, men då har man lägligt nog varit ledig. Win.
ALLTSÅ DJURLIVET NÄR MAN ÄR ON THE ROAD... SHIT! Såg sju (7) harar och två (2) rävar. Inga (0) rådjur dock, vilket var förvånande. Mvh deer hunter. Hur ofta ser man två skabbrävar över noll rådjur? Aldrig. Och vad märkligare är att jag berättat för alla om mina vilddjursspaningar + skrivit på Instagram. Precis som om jag aldrig rört mig kring fyrfotingar förr (är ju bondunge).
Det är pinsamt på så många olika plan.
Etiketter:
bimbo-bambi, massa mickes, men inga bambis
På tal om Klimax och
Tre Kronor i
förra inlägget. Jag kom tänka på när vi gjorde ett "arbete" i tredje eller fjärde klass och bestämde oss för att "forska" (klippa och klistra ihop A4-blad i textstorlek 24) om svenska såpoperor.
Eftersom man är ett barn av 90-talet, så gick ju vardagen runt med hjälp av Rederiet, Skilda Världar, Tre Kronor och Nya Tider. För vem behövde egentligen verkligheten? Och hur jävla fucked up är det att lärarna lät oss ta an uppgiften? Eller var det god pedagogik, att vi kids fick göra som vi ville? Kan inte bestämma mig.
Jag vet att vi skrev ett brev till han som spelade den öppet homosexuella frisören i Rederiet. Eller brev och brev. Det var snarare 25 frågor som skickades i ett väl igentejpad kuvert. Exempel på frågor:
- Är du frisör på riktigt?
- Är du bög på riktigt?
- Hur känns det att pussa en kille?
- Blir du sjösjuk på båten?
Och så vidare. Pulitzerpriset var inom räckhåll.
Sen tog vi ju "arbetet med oss hem" också. Jag fick i uppdrag att ragga upp ett telefonnummer till han som spelade tvillingbrorsan i Skilda Världar. Ni vet, han som fick ihop det med sin long lost tvillingsyrra. Oklart var till vad vi skulle ha detta nummer, men jag ringde 118 118 (som nyss lanserats vid den här tiden).
- Hej! Jag söker numret till Bengt Dahlqvist (googlade hans namn, ja) i Stockholm.
- Det finns totalt 28 Bengt Dahlqvist i Stockholm.
- ... AAAAAAAAAH!
[Klick]
Resultatet: intervjun från twinhumper uteblev, men vi fick i alla fall ett idolkort från frisören. Dock utan svaren på våra frågor.
Etiketter:
Bengt Dahlqvist och hans 27 namnes i Sthlm, frisörer till havs, incestfest
Så jag fick mig en present av jobbet. Det blev en sådan där, ni vet - iPad. Mini edition. Jag är skitnöjd! Så nu är äpplefamiljen komplett, antar jag. Det enda jag inte äger är väl det där iArmbandsuret, men det känns väl lite overkill och onödigt. Något som jag visserligen alltid sagt om iPaden och vad har det blivit av mig nu? Men gratis är gott och jag skulle aldrig tacka nej till färdigpröjsad elektronik.
Det mest idiotiska var att jag, när jag väl fått skiten i min hand, genast tänkte "den här duger inte, jag måste ha en 3G-version! Och en med mer utrymme! Jag får sälja den här och köpa en ny! Vad kostar surf i månaden till en platta? MÅSTE! HA! NU!"
En är ju fan skadad av konsumtionssamhället. Nu har jag i alla fall hetsat ned några kilon och beslutet att använda mobilen som modem om det nu skulle vara som så att jag vill ta med mig plattan någon gång. Vilket man kanske ha lust med den första veckan och aldrig mer.
Bästa fördelen: att glutta på HBO Nordic i sängen kommer bli lättare. Tänk alla timmar med Game of Thrones som jag har framför mig. Incestsex och coola kortvuxna, det är grejer det.
Etiketter:
ipad, ipad mini, pelle mini, ville ha 3g, men lugnade ner mig
Så det kommer in en man på jobbet häromdagen och lånar toaletten. Han uträttar sina ärenden under en ganska lång tid, för att sedan stega ur dasset och komma fram till mig. Efter en viss tvekan så häver han ur sig "tack så hjärtligt för att jag fick låna toaletten".
"Självklart! Inga problem! Nöden har ingen lag.... bla bla bla" raljerade jag tillbaka. Being my awesome, jävligt trevliga, jag.
Varpå han plötsligt kontrar med: "Du vet att Jesus älskar dig, va?".
...
- "Ööööh... vad sa du?" frågar jag
- "Ja, du vet väl att Jesus älskar dig?"
- "Jaså, det gör han?"
- "Ja, han har hjälpt mig så otroligt mycket i mitt liv. Så tveka aldrig på Jesus"
- "A-ha, okej..."
Tiden stod fan still. Sällan har jag upplevt ett så krystat ögonblick som där och då. Denna man kände nog av vilket awkward scenario han skapat, för genast tackade han för sig, vände han på klacken och gick. Kvar stod jag och kände mig som en deltagare i Punk'd. Men så mindes jag att Ashton värvats till världshistoriens sämsta sitcom och insåg det verkliga i vad som skett.
Det var inte så att jag menade att vara otrevlig, folk får gärna tro på vad de vill. Men hoppet från samtalsämnet "tack för att jag fick bajsa här" (ja, han tog en "holy shit") till en predikan var... ja, oväntad. Milt sagt.
Sen fick jag vetat att han varit där dagen innan också och bara stirrat på folk. Alltså måste han (nu drar vi slutsatser här, folk) varit sektmedlem ute och letat potentiella offer till sin klan och fått syn på mig och tänkt "där har vi en karl med svagt psyke, honom ska jag ha".
Tji fick han! Här sitter en man med huvudet på skaft!
Men nu måste jag gå. Hare krishna på er!
Etiketter:
hare krishna, holy shit, sekten är värst
BLOGGMAKT FTW!
Det hände en ganska olustig sak på jobbet igår, som har att göra med ett telefonsamtal från ett par veckor tillbaka.
Låt mig ta er tillbaka till ögonblicket då allt gick fel.
Det var en ruskig onsdag. Regnet öste ned. Jag frös lite om armarna, kände för att sluta en tröja om mig, men lät bli. Plötsligt ringde telefonen. Jag lät det gå två signaler. Det var ju trots allt jobbtelefonen, så att svara direkt kändes inte lämpligt. Tänk om det var chefen, skulle ha tro att jag satt och väntade ett privatsamtal?
- [företages namn] det här är Pelle.
- Ja, hejsan! Jag heter I. Diot och ringer från Kekkon Express AB och vi säljer färgpatroner till skrivare.
- Okej, hej.
- Jo, det är som så att er prenumeration på färgpatroner nu löpt ut och jag behöver prata med herr X.
- Jaså, jo, herr X har slutat jobbat här, den du söker nu är fröken Y. Men hon är tyvärr inte här just idag.
- Jaha, då förstår jag. Jo, det är ju som sagt så att er prenumeration nu upphört. Den sista ordern har nu lämnat lagret och är på väg till er.
- Okej.
- Så prenumerationen är nu över. Vill du att jag låter referensnamnet stå kvar på herr X eller vill du att jag ska skriva över det på, vad hette hon, fröken Y?
- Jag har inte befogenhet att avgöra något här. Låt namnet stå kvar på herr X så länge, så får fröken Y ringa upp er. Förläng inget eller så förrän de sagt något.
- Nä, prenumerationen är som sagt avslutad nu och sista ordern är skickad.
- Bra.
- Och hur var ditt namn nu igen, bara så att jag vet?
- Pelle.
- Och efternamn?
- Nilsson.
- Vad bra, då vet jag, Pelle! Tack för hjälpen!
Någon vecka senare: de "sista" färgpatronerna dyker upp och en fin liten lapp som säger att prenumerationen förlängts med ett år och att "muntligt avtal" slutits med Pelle Nilsson.
Och jo, just det, det kom med en faktura på elva tusen också. ELVA TUSEN!
FUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUCK!
Jag ska aldrig mer yttra mitt namn. Någonsin.
Läs mer om Kekkon Express AB, NLS Nordic eller vad fan de kallar sig
HÄR.
Jag kom och tänka på en sak när jag såg bilden i
förra inlägget. Ni såg väl skiten, släktträdet över klanen Anka i Ankeborg? Det finns en vidrig anekdot till just det släkträdet.
Det var i nian och under nationella proven (gör man de än?) i engelska. Då skulle vi hålla ett föredrag på fem minuter om något man gillade. Om precis vad som helst. Jag minns att någon pratade om Eiffeltornet, någon höll ett tal om Broder Daniel (emo) och jag, jag pratade om Kalle Ankas jävla släktträd.
...
Det här minnet smärtar i mig så fort jag kommer att tänka på det. Av alla jävla saker som finns att prata, så kom jag tydligen att tänka att "ja, jag ska dela med mig av mina kunskaper inom familjen Anka!". Kunskaper som för övrigt är obefintliga. Jag visste inte ett skit, utan stod och översatta texten till engelska där och då.
"Eeeeehm, and this is Daisy Ank... eh, Duck. She is Donald Ducks girldfriend. She is not the mother of Huey, Dewey and Louie... I think".
Varför, herre? Det hjälpte ju inte direkt min ofrivilliga image om att vara en mysko pretto-wannabe-unge. Ni vet vad jag talar om, jag var en sådan där skitunge som prompt hävdade att "Jakob Hellmans skiva är den bästa i den svenska musikhistorien". Jag hade väl läst det i Sonic, "världens bästa musiktidning".
Fan vad det var viktigt att vara svår som ung. Nu är man mer relaxad. Ska snart på bio och se Taken 2. Min tröja luktar kattpiss. Med lite ansträngning så kommer jag väl mig för att byta den. Ciao!
Etiketter:
kalle anka, skäms, pinsamt, skjut mig
"Vilka kemikalier använder du i din vardag? Tänker du på om/hur din produkter påverkar miljön?
Jag försöker alltid köpa miljömärkta produkter."
...
Så är det bevisat, I'm the master of procrastination. Jag har alltså, under de senaste åtta timmarna, skrivit två rader till kommande uppgift. Varav den första raden är frågan som jag försöker hitta "argument" kring och som vi ska "diskutera". Och den här uppgiften, så jävla luddigt formulerad (den är längre än det ovan). Därför är det bättre på universitetet, där får man en lista av kriterier att följa. Använda det här radavståndet, använd det här typsnittet, källhänvisa enligt det här systemet och så vidare. Den som inte följer - den slaktas.
Men det här är rena filosofiflummet i jämförelse. Lite Platon möter psykaldelisk svamp.
Etiketter:
magisk svamp, Platon, super mario
Ägnar förmiddagen innan jobbet åt att skriva på första redovisningsuppgiften som tilldelats oss elever på naturkunskapen. Smygläste lite på andra uppgiften precis, den ska visst redovisas muntligt över Skype. Så man måste boka in en tid med läraren och diskutera frågorna. På Skype. Vad fan, det är ju därför som man går en distansutbildning, för att slippa alla ansikte-mot-ansikte-interaktioner.
Nåväl, den huvudvärken den dagen.
Eftersom jag är lite av en expert på att plugga (har varit i branschen i sjutton år nu), så tänkte jag dela med mig av mina bästa tips i följande inslag, Hur du pluggar som en gud/Pelle.
1. Många säger att ett rent skrivbord är A och O i pluggsammanhang. I call bullshit på den. Ju stökigare, desto livligare hjärna och livligare brainstorming.
2. Dra ner rullgardinen. Jag har sett True Blood, de där vampyrerna är smarta. Varför? För att de lever i mörkret.
3. Ät inget förrän blodsockret får dina händer att skaka (då rekommenderar jag en tomat och en skiva gurka). Att äta tar tid och time is money.
4. Micropauser är ett måste, så unna dig ett YouTube-klipp var tionde minut.
5. Det finns inget som heter "för mycket kaffe".
= MVG. Eller heter det "A" nu? Femma?
Etiketter:
plugga som Pelle och få bästa betyg
Jag hade ingen aning om att naturkunskap B hade med sexualkunskap i sin läroplan. Trodde det föll in under biologilektionerna. Blommor, bin och lite dynga, ni vet? Ren lusta.
Min biologilärare från högstadiet, på tal om ämnet, var otrogen mot sin flickvän/fru (som var min lärare fjärde klass) med en 25-årig läkarpartikant. Jävla douchebaggubbe. Undra om det skedde när de båda satt och rabblade synonymer för de mänskliga fortplantningsorganen.
"Jag har aldrig hört talas om 'snatte', kan inte du visa vad det är för något?"
Etiketter:
Vill du ligga på katedern?
Ren röta.
Sitter och pluggar lite på naturkunskapen som jag ska dedicera hösten åt. Sen efter detta så kan jag, förhoppningsvis, börja på universitet och kicka igång det "rädda världen"-program som jag vill in på.
Men det här med gymnasiestudier, fan vad lätt det är. Kanske tar jag ut segern lite i förskott så här en dag in i kursen, jag vet inte. Men i jämförelse med vilken random 7,5-poängskurs på universitetsnivå, där man ska läsa mellan raderna, förväntas ge djuplodande analyser och ha en massa åsikter (stön), så är det här en pannkaksmix som blandas med vatten. Det är sakligt, jävligt rakt på sak och endast fakta.
"Jorden är rund. Jordens namn är Tellus. Tellus ingår i solsystemet Vintergatan".
Word.
Etiketter:
tönt på komvux
Igår fick blev jag godkänd på kursen jag läst,
Fotografi - Visuell kommunikation. Så från och med idag, fredag den trettonde, så är jag en potentiell anställd för alla som söker folk som visuella kommunikatörer med inriktning på Astrid Lindgren-lära, webbdesign, statsvetenskap, 30 högskolepoäng inom medieproduktion, psykologiskt förberedd för döden och ett kickass gymnasiebetyg inom hotell- och restaurang.
Jag är ett kap, anställ mig.
Schyrra.
På riktigt fan, det är dags att staka vägen snart. En blir ju inte yngre precis. Vem minns inte orden som sades här på bloggen för fyra år sedan: "när jag är 25 år, så vill jag ha en karriär". Fan så naivt.
/Pelle, 24 år om fyra veckor.
![]()
Beslöt mig för att ladda ned
iOS 5 till telefonen "lite snabbt". Det har nu gått 44 minuter. Tänkte att "äsch, jag bloggar lite om dagen så länge". Varpå jag upptäcker att bilden jag ville ha sitter fast i telefonen. Som inte går att komma in i för att
Apple mer än gärna bidrar till en mer begränsad vardag. Så jag tog ett kort på ett kort som jag tog när jag tog kort.
Inception much?
Just det, har ägnat dagen åt fotokursen jag läser och den första uppgiften som tilldelats oss studenter. Vi skulle dokumentera och analysera en del av hemmet. Jag valde att ägna hela uppgiften åt min ständigt stökiga diskbänk.
Och som det tog tid fan, jag plitade på skiten i tio timmar. För att sedan bara behöva vänta en sisådär 20 minuter på ett godkänt betyg. Effektivt. Jag gillar det.
High five!
Kan inte sova och ska upp och jobba i tio timmar alldeles strax. Känns lovande, den här dagen kommer onekligen flyta på i zombiemode.
Fördriver istället tiden med att läsa
Spiderchicks inlägg om kundhyfs. Kommentarerna på det inlägget alltså, aldrig har igenkänningsfaktorn dunkat så jävla hårt. Efter åren i gymnasiet, hundratalas timmar praktik och år i servicebranschen så har man fått sig en del egna törnar och beskärda del av idioter. Här är mina topp tre värsta kundsituationer.
1) Personer som skriker på grund av missnöje. Jag kommer aldrig, aldrig, aldrig visa mer förstående för en kund som skriker som en rabiat gorilla, än en normalt funtad människa som, i vanlig samtalston, talar om vad som är fel.
2) 2 c00l 4 ögonkontakt? Grattis fan!
3) Ignoranta föräldrar. Antingen är ungen så liten att den inte gör mer än att sölar ner allt inom en meters radie. Något som föräldrarna ger blanka fan i så klart. Eller så är ungarna precis fyllda fyra år och kutar överallt och ingenstans, samtidigt som de gärna skriker lungorna ur sig. Vad gör föräldrarna för att stilla sina vandrande bokstavskombinationer? Inte mycket. Oftast inget alls. Och visst, att ha småbarn kan vara en kamp - jag
vet det. Men allt beteende är inte okej, inte ens för glin.
Någon som har några egna berättelser?
Jag har tänkt att underhålla pluggskallen under hösten genom att läsa en kurs på kvartsfart. Och så fick man precis veta att det är sista dagen imorgon att söka till höstterminen. Fick lite stressmage och kutade hem till datorn och började bläddra bland tusentals kurser.
En paniktimma på
Studera.nu och följande kurser hamnade i min anmälan:
- Varulvar, vampyrer och väsen.
- Klassisk astronomi.
- Kreativt fotande.
- Kartans historia.
- Skriva populärvetenskaplig text (baksidan av mjölkpaketet bland annat)
- Hållbar utveckling.- Genusvetenskap.Hoppas mest på alternativ ett, det skulle bli en grym komplettering till Astrid Lindgren-kursen från i höstas.
MVH
Ytterst seriös student.
Preggo håller på att flytta och hade med sig en jävla massa skit hit, nu när hon var hemma som hastigast. Bland annat en matkalender, en almanacka med recept, som jag och ett par klasskamrater gjorde under projektarbetstiden i gymnasiet. Jag gick ju som bekant hotell- och restaurangprogrammet och villkoret för vårat arbete var ju därför att det skulle handla om mat på något vis.
Därav en matkalender.
Jag tror mig minnas att vi fick mvg. Så här i efterhand känns det som ett överdrivet betyg.
Tortillatårta serverad med riven ost, chilisås på burk och sporadiskt utplacerade gröna oliver.
Ofokuserade paprikor fyllda med bränd köttfärs och en jävla massa ris.
Mmmm....
Eine kleine lastbilschauffören.
Då och då händer det att det traskar in en tysk på jobbet. Och alltid händer samma sak.
- Sprechen sie Deutsch?
- No.
- Glemen jamen glügen blühmen gregen legen, bitte sehr!
- I don't understand you, do you speak english?
- HUUUUUUUUH?!
När var tyska senast det vanligaste andraspråket i världen? Längesedan. Om än någonsin. Hitler hade väl i och för sig något på gång där på fyrtiotalet, men vi vet ju alla hur det slutade. Jag skyller allt på tysk TV. Sluta dubba allt och lär er basic engelska. Det funkar på oss svennebananer.
Det bästa med att börja jobba tidigt är min totala oförmåga att tänka klart. Igår ville en man köpa mjölk och följande samtal utspelade sig:
Dude: Tar ni fram mjölken själva eller hur gör ni?
Jag: Nä, det är väl Arla som gör det, tror jag...?
Dude: Okej. Fast jag undrade om det är du som lyfter fram förpackningen åt mig eller inte?
Det gör ont i mig när jag tänker på det. Korkade jävla åttiotalist.
"Jo men javisst fan, gamla Rosa står bak på lagret för jämnan. Vi går och mjölkar henne när mjölken här framme börjar sina".
Rubriken kan vara en överdrift, ja. Så jag kom inte in på mitt förstahandsval, utan fick reservplats 81461651616512. På mitt andra-, tredje-, och fjärdehandsval så fick jag sketabra reservplatser, så jag kommer garanterat in på något av de programmen.
Varför ska det förresten vara så svårt att komma in i Göteborg för? Mina betyg pallar Stockholm, Södertörn, Karlstad, Örebro, Linköping och så vidare. Men så fort det kommer till gamla goa' Göteborg så suger tydligen mitt snitt något så ofantligt jävla mycket.
Kanske man istället borde ägna ett par år åt att jobba och lägga pluggandet lite på is? Kanske skaffa familj? Och fixa lån till en schysst Volvo? Vara otrogen och genomgå skilsmässa? Sån't där som vanliga vuxna gör.
Plugga hinner man när man är död, har man ju hört...
Jag kom precis på att jag det är mindre än tre veckor kvar tills ansökningarna till höstens universitetsstudier kickar igång och bara nio veckor kvar tills allt stänger igen. Jag vet inte
vad jag vill plugga, men jag vet att jag
vill plugga. Därför blev dagens uppdrag följande: att sålla bland katalogerna efter de städer jag skulle kunna tänka mig plugga i. Jag fick fyra kataloger kvar. Nu slutar jag upp i antingen Linköping/Norrköping (igen), Örebro, Karlstad eller Göteborg.
Hur gjorde jag mina val, kanske du undrar? Lätt. Jag valde efter de villiga öldrickarna som jag vet befinner sig i respektive stad.
PRE-SKÅL!
