En läsare mejlade mig nyligen och undrade hur en klassförening bäst tjänar in pengar till en klassresa utan att det tar en hel termin i anspråk. Jag insåg att jag faktiskt suttit i exakt den situationen själv för ett par år sedan, och att vi då gjorde något jag tycker fler borde göra innan de startar en insamling: vi satte oss ner och räknade på alternativen istället för att bara köra på det första förslaget som dök upp. Samma princip som Konsumentverket lyfter fram kring privatekonomi – att göra en enkel kalkyl innan man bestämmer sig – funkar lika bra på en klassförenings gemensamma kassa som på det egna hushållet.
Tre alternativ, tre olika kalkyler
På föräldramötet la vi upp tavlan i tre kolumner:
Kakförsäljning utanför affären. Gav pengar, men när vi räknade in inköp av ingredienser, tid för bak och tid för att stå i kylan en lördag, blev “timlönen” i praktiken löjligt låg. Dessutom osäker – vissa lördagar sålde vi nästan inget alls.
Ren digital insamling. Enkelt att sätta upp, men konverteringen var svag. Att be om pengar utan att erbjuda något tillbaka gör att många tvekar, även om de egentligen har råd.
Sälja en produkt folk ändå köper. Det tredje alternativet var att sälja något med en självklar efterfrågan, där köparen får något värt sina pengar samtidigt som klassen tjänar på det. Här landade vi till slut i Skogens, som sedan år 2000 hjälpt lag, klasser och föreningar att sälja grillkol och kryddor.
Anledningen till att alternativ tre vann omröstningen var enkel och rätt ekonomisk i sin logik: nästan alla föräldrar i rummet köper ändå grillkol varje år, och många handlar kryddor löpande till matlagningen. Om pengarna ändå ska ut ur plånboken förr eller senare, varför inte styra om det köpet så det landar i klasskassan istället för i en anonym butikskassa? Det är samma tänk som jag brukar förespråka här på bloggen när det gäller vardagsekonomi: flytta pengaflöden dit de gör mest nytta, istället för att skapa helt nya utgifter.
Ni kan se hela upplägget och räkna själva på vad det Tjena snabbt pengar till klassen eller laget skulle kunna ge er på Skogens sida.
Så satte vi upp försäljningen på under en kvart
- Ni utser en ansvarig kontaktperson (över 18 år) som blir er kontakt genom hela processen.
- Den personen loggar in i en portal och därifrån hanteras all försäljning.
- Varje medlem får en egen unik säljlänk att dela i sociala medier, mejl eller sms.
- Köparen beställer och betalar direkt med kort eller Swish – ingen i föreningen hanterar kontanter.
- När försäljningsperioden är slut skickar ni in en samlad beställning, och produkterna levereras tillsammans med utdelningslistor.
Ni väljer mellan att sälja via en egen webbshop utan eget lager, eller beställa hem ett större parti om ni vill dela ut produkterna själva. Beställer man minst tre pallar ingår dessutom fri frakt.
Vad gav det egentligen, i kronor räknat?
Varje sålt paket ger 50 kronor till kassan. I vår klass, med runt tjugofem elever som sålde till sin egen krets under tre veckor, blev slutsumman betydligt högre än vad vi någonsin klarat med kakbak – och till en bråkdel av tidsinsatsen. Räknar man om det till en “timlön” för det administrativa arbetet vi föräldrar lade ner, slog det kakförsäljningen med hästlängder.
Timing spelar roll
Ett tips jag tagit med mig är att tajma försäljningen efter säsong. Grillkol säljer bäst på våren när alla plockar fram grillen efter vintern. Kryddorna går bäst på hösten när matlagning och bakning tar större plats igen. Planerar ni en insamling till en vårresa, sätt igång redan i mars för att fånga suget efter första grillkvällen.
Mitt råd till er som ska rösta
Innan ni bestämmer er för en insamlingsmetod, gör som vi: räkna på vad varje alternativ faktiskt ger i förhållande till tiden ni lägger ner, och fråga er om produkten ni tänkt sälja är något folk redan planerar att köpa ändå. Det är den enskilt viktigaste faktorn för om en insamling blir en snabb framgång eller en utdragen plåga.
Har ni själva räknat på liknande alternativ? Skriv gärna en kommentar, jag samlar alltid på mig nya exempel till framtida inlägg om vardagsekonomi.
/Pär
