Mina favoriter.

Porrsurfaren
 
En sak slog mig tidigare idag och det är att jag inte har "favoriter" av något. Jag har ingen favoritfärg, favoritmaträtt, favoritfilm och vad man nu kan ha som favoriter här i livet. Jag brukar säga att Veronica Mars är min favorit bland tv-serier och att The Shining är min bäst film. Men även en bra dag så kan jag tveka på dessa mästerverks excellens och undrar därför om de räknas som "riktiga favoriter" (fast båda är skitbra, tro mig).
 
Så jag tänkte att vi, här och nu, ska gå igenom och bena ur mina "favoriter" i vardagen. För finns det på pränt på internet så är det bestämt. Punkt. Kan vara bra också så att jag vet vad jag ska svara när man får dessa banala frågor på dejter och i jobbsammanhang.
 
Favoritfärg - Kanske den svåraste favoriten att bena ur. Jag har ingen tydlig färg i mitt hem som jag kan peka på och säga "här, det här är uppenbarligen min favoritfärg". Men jag har en hel del gråa kläder och jag tror att grått kan vara svaret här. Riktigt ljus grås ska det vara. Ljusljusgrå. Det är fint jävlar!
 
Favoritmaträtt - Mat är ju gott i största allmänhet och jag är inte speciellt kräsen. Jag avskyr falukorv och Kalles Kaviar i alla fall, så mycket är jag med på. Men en favorit....? Hm... jo, jag vet! Riktigt bra och hårt stekt panerad fisk med kokt potatis och remouladsås. MMMMMMMM!
 
Favoritsvordom - Så här i upplysningens tider så ska man väl inte likna det kvinnliga könsorganet vid en svordom, så jag ber om ursäkt på förhand. Men jävlar vad ett riktigt argt "FITTA!" sitter bra i munnen när man är förbannad, ja det gör det. Annars är det nog "fan" som gäller.
 
Favoritbok - Det är svårt att bara välja en bok som favorit, då jag tycker att det finns många faktorer som spelar in på om en bok är bra eller dålig. Typ livskvalitén i stort. Eller om man varit på toaletten innan man började läsa. Ungefär så. Men en bok jag alltid tänker på och nämner när man talar bra böcker är Hej Nostradamus! av Douglas Coupland, som börjar starkt med en väldigt grafisk och hemsk skolskjutning i USA. Superbra bok som jag gärna skulle läsa om igen, om det inte vore för det faktum att jag gav bort mitt exemplar till en bloggläsare för hundra år sedan och idag är omöjlig att få tag på.
 
Favoritlåt - Hel-ve-te vad svårt! Jag har suttit med den här punkten i tio minuter nu. Jag tror det landar på Sunshine med Keane. Är dock rätt säker på att jag skulle svara något annat i nästa vecka. Eller säkert redan imorgon. Men det är en mycket bra låt som jag lyssnat flitigt på i över tio år. Tips!
 
 
Vill ni veta några fler av mina favoriter, så kan ni väl droppa en kommentar eller två!
Taggar: okej, jag vet att det finns en punkt alla undrar över. mitt svar på det är helt enkelt "oralt". Okej! Så lugna er nu

Pelle tipsar om skräpkultur.

Jag vet inte vad som hänt på sistone, men jävlar vad min hjärna riktat in sig på allt vad skäck heter. Ni vet, det som vanligtvis brukar ses som "fulkultur" av "det fina rummet i kulturvärlden". Men vad sådant folk om vad som är bra och inte egentligen? Låt oss vara ärliga - finns det något finare än att se/höra/läsa om något som ger en kalla kårar längs hela ryggraden? Nej. Inget klår det.
 
Så det enda självklara här är ju att jag delar med mig av mina skräck- och rysarfavorit från den senaste tiden, från alla möjliga medier och tidsperioder. Vi kör!
 
Weeping Angels-statyerna från Doctor Who
Jag är inget inbitet Doctor Who-fan, jag ska inte ljuga. Men jag blev tipsad om att se avsnitten som handlar om Weeping Angels, ett väsen som har formen av änglar och är i sten. De är alltså statyer Men de är inte fullt så välvilliga som man kan tro, trots sitt heliga yttre. Utan istället är de mordiska varelser som endast rör sig när ingen ser på, vid minsta blinkning eller i mörkret. Jag får panik av de här avsnitten och försöker föreställa mig en värld med statyer som rör sig när ingen ser. Jag skiter på mig av bara tanken.
 
Lida av Stephen King
Den här boken läste jag under min och Ellens tripp till Thailand. Det är en fruktansvärt bra och fruktansvärt vidrig bok om Annie Wilkes, en före detta sjuksköterska, som stänger in sin favoritförfattare i sitt hem och tvingar honom att skriva en uppföljare till sin favoritbokserie om Lida Chastain. Det är misshandel, amputeringar, vredesutbrott och allt annat som hör en bra King-rysare till. Hemma i Sverige så såg jag också filmatiseringen av boken som kom 1990 och med Kathy Bates i en av huvudrollerna. Den var också bra, men boken var såklart bättre!
 
Helenas Horror, konto på Instagram + blogg
Här om veckan så började ett konto, Helenas Horror, att följa mig på Instagram. "Sweet" tänkte jag och följde tillbaka. Blev ej besviken och jag har fått mycket bra tips! Det finns även en blogg [länk här] som är minst lika bra. Är också nyfiken på vem denna Helena är och undrar om det kaaaaaanske inte är samma Helena som kommenterar härinne mellan varven? Är det du, Helena? Eller finns det två av er ute i etern?
 
Resident Evil 7: Biohazard (PS4-spel)
Det nya Resident Evil-spelet är riktigt jävla läskigt och är det första i spelet i serien med first person-perspektiv, vilket jag alltid tycker är ett kvitto på att att skräckspel kommer att bli ännu mera läskigt. Jag har kommit ungefär fem eller sex timmar in i spelet och det håller en verkligen skräckslagen hela jävla tiden. Det är ortroligt välgjort och har en bra plot så här långt. Det är något annorlunda från de tidigare RE-spelen (vad jag vill minnas). På ett mycket bra sätt, jag rekommenderar det varmt!
 
Spöktimmen, podcast
Hittade den där podden av en slump när jag kollade igenom topplistan på min Podcaster-app och tänkte att "ja, det här verkar ju lovande" och tryckt på play. Blev glatt överraskad! Podden drivs av Linn Larsson och Jenny Borg som tar upp ämnen inom det övernaturliga, true crime och mysterier. Det vrids och det vänds på teorier och möjliga förklaringar, vilket ger podden sina ovanliga charm. Tjejerna har också en superbra dynamik i sina samtal och deras podd har seglat upp som självklar favorit hos mig. Den är ett mycket starkt tips, oavsett om du gillar skräck eller är en "sådan" som gärna undviker allt läskigt. [Länk till hemsidan]
 
Buzzfeed Unsolved, serie på Youtube
På en av Buzzfeeds många Youtube-kanaler, Buzzfeed Blue, så har de en skitbra serie som heter Unsolved. Denna serie påminner lite om Linn och Jennys Spöktimmen-podd, bara att här har vi istället rörlig media och två programledare som åker "ut på fältet" och undersöker hemsökta hus och brottsplatser i egen hög person. Programledarduon består av skeptikern Shane och den troende Ryan och de här två snubbarna, med sina högst olika syn på övernaturliga ting och teorier, är så jävla roliga och duktiga på sitt jobb. Men det blir emellanåt också lite läskigt, så jag höjer ett varningens finger till alla känsliga där ute. Om jag sett samtliga avsnitt fyra gånger? Ja.
 
 
Det var mina tips det! Om du har något tips, så lämna gärna en kommentar!
Taggar: skräck

Reklamsamarbete: SuperLenny

Det finns många knep till att dryga ut sin dagskassa. Man kan ta ett extrapass på jobbet, sälja av gamla kläder på auktionssajter eller få tummen ur och faktiskt gå och panta sina stinkande läskburkar som står i förrådet (jag borde verkligen gå iväg till affären och få väck min pant.............. stön).
 
Och för den som har ett taktiskt sinnelag och turen med sig, så finns ju alltid chansen att kamma hem en slant på nätcasino. Just nu har SuperLenny.com ett erbjudande där du som ny kund får 4000 kronor i bonus, samt 200 free spins på deras casinospel. Känner du hellre att betting är din melodi, så har det också fördelaktiga erbjudanden även där med fina odds och livebetting.
 
Spana in det rockiga klippet ovan och klicka dig sedan vidare för att läsa mer om SuperLenny!
 
I detta inlägg förekommer reklam från SuperLenny.com
Publicerat i: Pelles vardag

Vi testar asiatiskt snacks // Tack och förlåt

Nu är vi äntligen tillbaka med ett nytt klipp på Tack och förlåt-fronten. Det har gått lång tid mellan klippen, vi ber om ursäkt för det och yada yada yada.... Livet kom emellan, okej. Men det är ingen som dött av att våra klipp dröjt ändå. Även om det är många som faktiskt frågat efter uppdateringar. Vi har ju en del folk som väljer att "bara" stötta oss på Facebook, så det är där de flesta views sker och fanzen hänger............... typiskt!
 
Vi vill ju bli stora på Youtube och kompisar med Therese Lindgren. #goals
 
Hoppas ni gillar klippet! Sjögräschips är inget jag skulle rekommendera någon att unna sig förresten.
 
FÖLJ TACK OCH FÖRLÅT PÅ ALLA INTERNETHÄNG Följ oss på Facebook
+ berätta för alla ni känner!
Publicerat i: Youtube
Taggar: asien-snacks, sjögräs smakar röv, tack och förlåt

En icke-recension om La La Land.

I söndags så såg jag La La Land här på orten, på den lokala biografen. Helt sant! Egentligen föredrar jag storstadsbio, men jag passade på att gå eftersom jag ändå inte hade något bättre för mig.
 
Och filmen - den hade jag inga egentliga förväntningar på. Jag visste att den skulle vara lite av en "modern Singing In The Rain" och typ inget mer. Men eftersom jag aldrig sett Singing In The Rain så var den referensen ytterst vag.
 
Men den var bra! Rent visuellt var den ett mästerverk sällan skådat. Handlingen var väl sisådär skulle jag säga, även om den också höll mer än väl. Eller det jag nog vill säga är nog snarare att det inte var något nytt. "Boy meets girl meets boy..." och så vidare. Det är lyckligt, det är sorgligt, det är lyckligt... ja, ni fattar.
 
Men se filmen om du är en sucker för snygga rullar! Då är den mitt starkaste tips just nu! Gillade den här scenen väldigt mycket - länk.
 
LA LA LAND FÅR FYRA STENADE EMMA STONE-SUSHIBITAR
Publicerat i: Film och tv, Sushibetyg
Taggar: Emma Stone.... vilken kvinna!

"Varför finns det ingen internationell mansdag då?"

19 november, okej!
Den 323:e dagen på året!
Plus alla övriga 364 dagar!
 
....
 
Okej, läste på lite om internationella mansdagen nu, på Wikipedia. Är det okej att säga att det ändå är en rätt bra baktanke med den dagen? Eller är det skottpeng på det? I så fall gör jag avbön.
 
Men idag: go girl power! Och imorgon! Och alla andra dagar!
Publicerat i: På tapeten
Taggar: görls!

Mars och livets stiltje.

Ja, här sitter jag och redigerar klipp för fulla muggar. Min och Ellens Youtube-karriär har, liksom allt annat i livet, fått ta lite paus den senaste tiden. Vad fan är det med januari, februari och mars som gör att man inte får tummen ur för någonting?

"Ja, ja jag byter väl lakan nästa vecka" - har samma lakan mellan december och april.
"Ja, ja jag ska dammsuga" - dammråttorna hinner bygga kolonier under sängen.
"Imorgon ska jag börja mitt nyttiga liv" - går upp 17 kilo
....
 
Ni fattar. Sen kommer april och påsken och genast är man redo för förändring + en ätstörning (sorry för triggande "skämt").
 
Så alltså; det är bara att härda ut mars-helvetet. Då jävlar!
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: Kvartalsrapport

När man lovat att blogga varje dag i en hel vecka, men eventuellt glömt av löftet.

Hhehehe......
 
Ja, det här fick bli en nödlösning - jag erkänner! Jag har gymmat fram till nu, okej? Leave me be!
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: nödlösar'n Nilsson

Jag kommer tillbaka + tapasmaten som spräckte oss!

Alltså hur kan det redan vara två veckor sedan mitt senaste blogginlägg? Vart fan tar tiden vägen? Jag tycker jag åstadkommer och gör absolut noll grejer dagarna i ända, men ändå så har snart en halv månad passerat utan ett ljud från den personlige Pelle.
 
Men nu har jag i alla fall uppdaterat mitt konto här på verktyget, så det borde ju innebära att lusten till att blogga inte försvunnit. Och jag ska fan bättre mig. Det är en visa som alla bloggare dragit tusen gånger om, men jag känner att det fan är dags och att det är bot och bättring som gäller. Faktum är att.... ja, jag lovar nu att det kommer komma ett inlägg om dagen den kommande veckan. Jag svär på det.
 
Fan, jävlar, horballe osv...
 
Jag har inte sett ikapp hela Homeland ännu, för er som undrar. Det är på gång. Jag är på avsnitt fyra nu av de totalt sex avsnitt som sänts i Sverige. Jag gillar säsongen så här långt, den är starkare än den femte (som i min mening var den absolut svagaste i seriens historia). Full recension får komma längre fram!
 
Annars då? Jag var ute med mina vänner igår och fira min födelsedag tillsammans med en annan vän som fyllt. Vi går samtliga (förutom Ellen då..............) "in i år 29" av livet nu. Sista året som "tjugo-nånting". Känns enbart bra. Livet är fint just nu! Vi firade oss födelsedagsbarn genom att gå på libanesisk tapasrestaurang här i stan. Vi fick ett plockbord på totalt tjugofem små rätter under kvällen. Fy fa-an vad mätta vi blev. Och dåsiga! Vi sa "tack och hej" redan vid tolvslaget och jag vill påstå att det helt beror på maten (och inte åldern!).
 
Vad har ni gjort de senaste två veckorna då? Är det några läsare kvar av den här bloggen?
Publicerat i: Pelles vardag, På tapeten
Taggar: i present fick jag presentkort så att jag kunden köpa mig Resident Evil 7. Så jävla läskigt spel!

Hur kunde jag missa?

Hallå, vet ni vad som börjat sändas i etern?! Den senaste säsongen av Homeland! Hade ingen aning. Och hur kunde jag missa premiären - detta är ju den bästa tiden av året? Homeland är ju som bekant den femte årstiden här i norr, men jag måste visst haft tankarna på våren....
 
Fan vilken tönt man är.
 
Nä, men ärligt nu. Jag var i Asien och skiten började pungas ut på SVT just då, så det är väl inte mer än rimligt att jag råkat missa Carries, Sauls och Quinns "galna upptåg" (läs: lönnmördar skurkar). Och nu, tack vare Thailand, så har jag ju alla de fem första avsnitten på den sjätte säsongen att sträckkolla på SVT Play. Älskar att de slutat med att serie-avsnitten endast ska vara tillgängliga i en vecka. Bra för oss som stundtals lever jetset-liv och allt, hehe!
 
Någon som har sett den senaste säsäongen? Håller den måttet! Spoila in! Serr - jag blockar din ip-adress! Akkurat!
 
 
Taggar: jag kan ju tycka att tv-tablån ska rätta sig efter mitt liv, men men..............

Skämtet som gick lite för... långt?

Alltså... saker har hänt i min vardag som vi behöver tala lite om. Ni vet Céline Dion? Mest känd för Titanic-soundtracket och andra Voxpop-hits på nittiotalet? Jag ska, tillsammans med tre vänner, se henne live i juni.
 
Hahahahahahahah!
 
Det här är ett internskämt som gått snäppet för långt. Det hela började med att en av Dions franska hit blev på-shufflad på en roadtrip och en vän som kunde vartenda ord till denna låt. Vilket i sin tur ledde till att jag och Ellen "råkade" köpa en best of-skiva med denna franska böna i julklapp till samma vän och hennes sambo. Sen har det eskalerat till tavlor med Célines nylle, frenetiskt googlande av bebiskläder med Céline-tema och allt vet vad. Det bästa var när jag fyllde tjugosju år och fick en inspelning, av och med samma tre vänner som ska med på konsert, där de spelat in sin egna version av Pour Que Tu M'aimes Encore.
 
Den versionen lämnar inte ett öga torrt. På grund av perfekt franska då. Hehe.
 
Och så kom en dag för typ två veckor sedan och telefonen ringde. "Vi sitter i biljettkön till Céline Dion, ska ni med eller?"
 
Mitt svar: "ja, men det är väl självklart!"
 
HAHAHA! Jag gillar att det mest obegripliga i mitt liv är Céline jävla Dion. Men på riktigt så ska det bli kul. Tror jag i alla fall, för jag kan nog inte så många hits som jag fått för mig (?) att jag kan. Men då är det bra att vi har sittplatser/möjlighet till barhäng.

Jag funderar på att trycka några roliga T-shirts. Vad tror ni om att skriva något i stil med:
 
C-SQAUD
Carro
Dennis
Ellen
Pelle
Publicerat i: Musik, Resa
Taggar: YOU OOOOOOPEEEEN THE DOOOOR, dijonsenap

Pelle var ju i Thailand, ni vet...

Phra Nang Beach
 
Okej, så det är kanske på dagen två veckor idag sedan jag och Ellen kom hem från Thailand. Har jag berört resan här på bloggen? Inte nämnvärt. Men det finns anledningar - jag har fan inte mått helt prima. Det är något galet med mig och denna sjuka, vad-den-än-är, hänger i. Som en utdragen period av jetlag med en släng av lös mage och power-snorighet. Ursäkta for being grafisk.
 
Men självklart ska här nämnas några väl valda ord. Självklart! Det är ju trots allt min längst och mest äventyrliga resa så här långt i livet. Och det mest har dokumenterats på Instagram under hashtagen #pellenthailand, så jag ska inte repetera mig allt för mycket "i onödan". In och läs där!
Okej, vart börjar man och berättar om något som varade i +20 dagar och som tog slut för två veckor sedan... eeeh. Flygresan till Thailand kanske? Den gick bra med en mellanlandning. Men sen - fy fan - vad vi fick vänta på Bangkoks flygplats. Det var elva timmar av ren och skär vånda med obekväm "sömn" på hårda stolar i högljudda väntsalar. Nä, en sådan miss blir det inte nästa gång. Det har vi lovat oss själva dyrt och heligt.
 
Första stoppet var Ao Nang när vi skulle utgå ifrån. Väldigt varmt, väldigt soligt, väldigt billiga drinkar och väldigt charmigt. Vi hade en stuga rätt nära havet och strandpromenader. Det var också här som jag fick min längst natts sömn någonsin, från nio på kvällen till ett på eftermiddagen dagen efter. Jag har aldrig känt sådan utmattning någonsin. Det var hemskt.
 
Billigt i Thailand: mat, massage, öl och taxi.
 
Festkväll på Phi Phi
 
Efter två dagar i Ao Nang så tog vi färjan till Phi Phi-öarna som blev första stoppet på vårt båtluffande. Och, jag ska vara ärlig, mitt första intryck av Phi Phi var inte värst bra. Vi var varma och solbrända när vi klev i land och möts av... svenskar. Skräniga svenskar som alla är 34 gånger mer vältränade och fullare än en annan. Jag trodde i ett ögonblick att vi råkat resa till Sunny Beach eller något annat tacky ställe. Men sen växte ön på en. Speciellt efter att vi bytt upp från betongbungalow i slumkvarteren till lyxigt hotell med havsutsikt.
 
Jag skulle kunna resa tillbaka till Phi Phi enkom för den vackra naturen. Den är verkligen ensam i sitt slag, så sjukt fint överallt. Plus att det inte fanns några motorfordon på gatorna, vilket var rätt skönt i ett land som Thailand, där man helst ska tränga in så många bilar som möjligt på så lite väg som möjligt. Rätt snart lärde man såg också manövrera på ön och upptäckte att inte hela ön består av fulla fjortis-svenskar. Det fanns lummiga gator med svinmysiga restauranger och livemusik, det fanns partystråk, det fanns ställen var småbarnsfamiljer och så vidare. Ja, Phi Phi var grymt! Här gjorde vi också en dagsutflykt till Phi Phi Leh och fick bara i laguner, snorkla, besöka The Beach-stranden (från filmen ni vet), mata apor och så vidare. Un-der-bart! Mer om det finns på Instagram.
 
Alltid ha i väskan: toalettpapper och magmedicin.
 
Efter dagar av lyxhotell och vacker natur så drog vi till Phuket, där vi aktivt valde att inte bo i Patong och riskera ännu mer svennebanan-häng. Istället tog vi Kata Beach som ligger tre stränder bort (eller 20 minuter med livsfarlig tuktuk på motorväg). Kata Beach ska vara lugnare än Patong, som tydligen ska ha ett väldigt olustig sexhandel och det ville ingen av oss uppleva eller se. Usch! Och Kata Beach var fint. Om ni någon gång åker dit, gå till reggaebaren som ligger vid havet och som är stationerad under ett enormt träd. Så jävla härligt ställe! Jag köpte en No Woman No Cry-drink. Smarrig!
 
Annars vet jag inte vad vi gjorde mer i Kata.... hmm?  Jo, vi tog ju en taxi till den stora Buddah-statyn och åkte sedan vidare till Patong över dagen. Och Patong var någon det stället som drog ner hela upplevelsen av Phuket. Skitigt ställe. Phuket var också rätt mycket dyrare (fast fortfarande asbilligt med svenska mått) än övriga ställen vi besökte. Allt var 100-200 baht här. Det är som sagt inte mycket pengar, men ändå något som märktes.
 
Reggaebar i Kata Beach
 
Efter fyra-fem dagar på Phuket så styrde vi kosan tillbaka till Ao Nang igen. Eller.... glömmer jag något stopp? Känns väldigt snålt stopp nu när jag skriver om resan. Nåväl, tillbaka till start igen för att nyttja dagsutflykterna. Om ni okej med att bo på ett ställe och vill ha ett ställe att utgå ifrån, så är Ao Nang perfekt! En lite parantes är att jag, väl tillbaka på fastlandet, fick resans andra sjuka mage. Det kan vara detta jag har känningar av ännu? Har jag fått salmonella? Men då sa Ellen att hennes pappa sagt att, om man får ont i magen utomlands, så ska man gå till ett apotek och förklara. Det gjorde vi och hällde gladeligen i oss diverse okända preparat. Sen mådde man ju prima, så allt var värt det.
 
Tips: utnyttja apoteken!
 
Dagsutflykterna inkluderade bad i lagun, bad i varma källor, penisaltare och paradisstränder. Allt finns såklart dokumenterat på Instagram och vår hashtag (se ovan). Häftiga tripper och i stort sett gratis. Kan fortfarande inte släppa hur sjukt jävla fint allt är. På turistorterna dårå. Tio minuter in i landet så är det misär och fattigdom, vilket var hemskt.
 
Nu börjar Pelle tröttna på att skriva det här inlägget, så han försöker avrunda på snyggast möjliga sätt. Hela resan avslutades med fyra dagar i Bangkok. Galen stad! GALEN! Fy fan, vi råkade hoppa på en tuktuk som skulle ta oss till något superhögt torn där man hade utsikt över hela stan, Jag var övertygad om att vi skulle dö där och då. Trafiken är av sällan skådat slag. Jag har besökt många städer vid det här laget, men absolut inget kan liknas vid det kaos som pågår på Bangkoks gator. Jesus motherfucking Christ!
 
Bad i lagun
 
Så några sista ord om Thailand. Hade jag en fin resa? Ja. Är jag såld och redo att köpa andelslägenhet i landet? Alltså.... nä. Jag hade någon bild av öde stränder och boende i bungalows, men fick konstant trängas med hur mycket folk som helst överallt. Men är ändå redo att åka tillbaka. Det här var en bra första resa till Thailand. Nästa gång är jag redo för de mer öde paradisstränderna. Kommentera gärna om ni har något tips!
 
Nästa resa: Bali i september. Woop! Woop!
 
 
OBS! Har ej gjort spellcheck på detta inlägg. Hata mig ej för eventuella stav- och meningsbyggnadsfel.
Publicerat i: Resa
Taggar: thailand och luffarna

Jag fyller!

År 28 av livet (i siffror):
- 4451 st selfies
- 34 st olika säsonger av tv-serier avklarade
- 200+ övertidstimmar på jobbet
- ca 40 timmar spenderade i luften, 10 000 meter över marken
- 200+ st memes skickade över sms i raggningssyfte.
 
År 29 av livet (förväntningar):
Eheheheheheh....... TO BE CONTINUED
 
Jag fyller! Grattis till mig!
Publicerat i: Pelles vardag, På tapeten
Taggar: pelle fyller år, skriv grattis...... snälla? :)

Inför födelsedagen imorgon.

Selfie från Thailand. Ålder 28 år, 11 månader och 22 dagar.
 
Imorgon, alltså torsdagen den nionde februari, så fyller den här mannen år. Jag blir tjugonio bast. 29! Kan ni fatta att jag går inte på mitt sista år som "en person i tjugoårsåldern"? Och hur det känns? Så jävla skönt. Är redo att bli äldre och att fylla 30 barre. Önskar att jag fyllde det redan imorgon rent av.
 
Alla coola jag vet är i 30-årsåldern. Tom Hardy, Katten Gustaf, filmen The Goonies... 
 
Okej, så här kommer en önskelista till alla som ännu inte köpt mig något och har PANIK över detta:
- Kalsonger (storlek M, helst oanvända)
- Deodorant
- Vegetariskt halvfabrikat
- Toapapper
 
Allt finns att köpa på Ica! Tips! Det går också bra att hänga påsen med gåvorna på dörren anonymt, jag är inte den som är den.
 
Hörs imorgon! Då är man 29! WOHO!
Publicerat i: Pelles vardag, På tapeten
Taggar: TAGGA 29!

Reklamsamarbete: UIP - The Great Wall

En av vinterns största äventyrsfilmer går upp på biograferna den 17 februari, The Great Wall. Det här är filmen om kampen om mänsklighetens överlevnad och hur en elitstyrka utkämpar striden på ett av världens mest kända byggnadsverk - den kinesiska muren. Fienden är inte heller vilka som helst, utan en hord av vedervärdiga och livsfarliga monster.
 
The Great Wall är den kinesiska regissören Zhang Yimous första engelskspråkiga film och även den största filmproduktionen att någonsin spelas in på kinesisk mark. Man har även slagit till stort på rollistan och vi ser bland andra Matt Damon och Willem Dafoe bland huvudkaraktärerna.
 
Spana in den spännande trailern ovan och klicka dig sedan vidare för att säkra dina egen premiärbiljetter!
 
I detta inlägg förekommer reklam från UIP
Publicerat i: Pelles vardag

Mer mardrömmar.

[Tidsinställt blogginlägg]
 
Jag vill tala fler skräckupplevelser som skett den senaste tiden. Den senaste upplevde jag natten mellan fredag och lördag. För på På Spåret så var ett av resmålen till Halmstad (när ni läser detta så var det rätt många avsnitt sedan nu) och man började ställa frågor på Halmstads-profiler. En av dessa profiler var Ika Nord, känd från Ika i rutan som sändes i slutet på 80-talet/tidigt 90-tal.
 
Jag har berört detta ämne förr, men Ika i rutan alltså.... så otäckt jävla barnprogram! Jag var livrädd när det gick på tv. Läskiga kulisser, läskigt skelett (Åke) och läskig handling (som allt för ofta var mer luddig än den var tydlig).
 
Jag drömde alltså ångestladdade mardrömmar denna natt. Om Ika Nords karaktär ur sagda barnprogram!  Vaknade upp med svettig huvudkudde och andnöd. Vad är det med forna SVT-produktioner som gör att man, över tjugo år senare, fortfarande får kalla kårar?
 
Och låt oss inte ens tala om Syster Yster och Lillstrumpa - AAAAAAAAAARGH!
 
Nåväl, det om det. Nu är vi på väg tillbaka i Sverige igen. Det blir lite mellanlandningar i Stockholm innan det är dags att komma hem till kommunen. Så nästa inlägg blir ett livspublicerat. Håll ut!
Publicerat i: Film och tv, Okategoriserbart
Taggar: Ika i rutan? More like Skrika åt rutan!, jag växte ifrån mina mardrömmar

Pelles värsta mardröm.

[Tidsinställt inlägg]
 
Jag fastande framför SVT och deras dokumentär om Drottningsholms slott i två delar. Har ni sett det? [Länk till del 1 här] Riktigt häftigt att få se delar av slottet som annars är stängt för allmänheten.
 
Jag har aldrig varit på just Drottningholms slott, men jag har besökt en hel del andra slott. Och det är en tanke som alltid slår mig när man får inblick i ett kungligt slott, nämligen "jag fattar inte att man kunde bo så här". Och då menar jag inte att jag är avundsjuk och ställer en massa retoriska frågor. Utan snarare att jag inte förstår hur man kan vilja ta sin fysiska kropp, med lemmar och själ, och självmant välja att flytta in i ett slott.
 
Ta bara slottet på Drottningholm. Rummen har sju meter högt i tak, ungefär en miljonrum (med tillhörande lönngångar!) och skiten är uppenbart hemsökt. Och då tror inte ens jag på spöken. Varför vill man bo här? Jag hade aldrig känt mig så ensam och utsatt som i ett gigantiskt slott. Det är därför som är rätt glad i min trånga två på 50 kvadrat. Jag vet var alla rum är och det är underskott på lönngångar (så vitt jag vet) där oinbjudna kan smyga upp på en.
 
Fråga: skulle ni kunna sova i ett rum som är åtta gånger åtta meter stort, har sju meter i takhöjd och med sändgen placerad mitt i rummet?
 
Vid ett tillfälle i dokumentären så får man se ett rum som fungerat typ som en utställning, där Carl Von Linné och någon kunglighet-som-jag-inte-minns-namnet-på en gång ställde ut diverse prycklar i displayskåp. I detta rum så finns också en sarkofag (aka mumielåda). I inslaget så berättar kronprinsessan Viktoria att kungafamiljen behövde passera detta rum, med tillhörande sarkofag, för att komma till deras privata residens/del på slottet och att hon var livrädd för sagda sarkofag som liten och därför kutade igenom rummet......
 
Det låter alltså som en jävla mardröm.
 
Alla säger att "man skulle köpa ett slott om man vann högsta vinsten på lotto". Inte jag. Ge mig ett plockepinnhus byggt på säker mark (alltså ej någon gammal kyrkogård) och fullproppat med Ikea-möbler, tack!

Summan av bullkryddan: slott freaks me the fuck out.
Taggar: Scared Pelle being scared

Den svåraste packningen.

[Tidsinställt inlägg]
 
Okej, det är en sak som varit extra svårpackat till denna resa. Böckerna. Att resa är för mig lika med bokslukar-mode. Jag vet inte vad det är med mig, men när jag ligger på stranden så finns det inget jag hellre gör än att beta av bok efter bok.
 
Följande fyra böcker jag med den här gången:

Carlos Ruiz Zafón - Vindens Skugga. Den här boken har jag läst i till och från under flera, flera år. Den är bra, men otäck. Jag tror det är därför som jag lägger bort den mellan varven, haha! Men nu funderar jag på att börja om i den och läsa ut skiten. Jag har också bok nummer två i serien (?) i bokhyllan.
 
Ransom Riggs - Spökstaden. Del två från serien Miss Peregrines Hem För Besynnerliga Barn, vars första bok jag tyckte väldigt mycket om. Fuck att det är en "ung vuxen"-bok, den har ond bråd död och övernaturligheter. Jag tyckte den var riktigt spännande!
 
Christoffer Carlsson - Fallet Vincent Franke. En av böckerna jag fick i julklapp i år. Har ingen aning om vad den handlar om mer än det som står på baksidan. Men den verkar bra. Jag hoppas den kommer till glädje, trots att jag generellt sett inte är överdrivet förtjust i deckare eller-vad-den-nu-ska-kategorieras-som.
 
Stephen King - Lida.  Episk film med lika episka Kathy Bates i en av huvudrollerna. Ja, jag har sett filmen innan jag läst boken. Kanske förstör lite, jag har ingen aning, men jag hoppas inte det. Det är också typ.... fermton år sedan jag såg filmen med syrran. I think I´m cool. 
Okej, skulle ni säga att detta räcker för 3,5 vecka på resande fot? Jag är en hyfsat snabb läsare och därför rädd för att jag kanske har med mig för få böcker. Sen är det ju å andra sidan drygt att i onödan släpa runt på böcker man inte får lästa. Tanken är ju att vi ska resa runt.
 
Nu kommer ju inte era svar nå mig i tid (såklart), men det kunde ju vara kul för er att gissa huruvida detta var tillräckligt mer böcker eller ej. Så gissa på!
Publicerat i: Resa
Taggar: Dagens I-landsproblem osv

Youtube-tips.

 
 [Tidsinställt inlägg]
 
Är ni också, liksom undertecknad, inne och slösurfar på halvmorbida grejer ibland? Händer det att ni också tänker "oj, om någon outade min sökhistorik på Google nu, så skulle folk i min närhet dra på två röda"? Då har jag ett Youtube-tips till er! Det finns en kanal som heter Ask A Mortician där enbart frågor om döden, begravningar och "liknande" behandlas.
 
Kanalinnehavaren, Caitlin Doughty, är en begravningsentreprenör från Kalifornien. Och hon delar av sig branschhemligheter och information om döden. Allt från hur dödsfall behandlas i olika kulturer och hur vår syn på döden ändrats genom tiden. Allt för att öppna upp folks medvetande för döden och "avdramatisera" mycket av det som ingen på riktigt vågar tala om, men som många tänker på.
 
Så... tips! Varsågoda! Spana in Ask A Mortician här! 
 
Har ni förresten några bra Youtube-kanaler att tips om? Jag behöver lite nytt i mitt flöde, så alla tips mottages mer än gärna.
Publicerat i: Youtube
Taggar: jag tipsar er, ni tipsar mig!

Dunka med oss.

[Tidsinställt inlägg]
 
I denna stund så är ju jag och Ellen på resande fot i Thailand. Vi har båda boende-vakt, så tänk inga osköna tankar nu folket. Och till denna episka resa så slängde vi, under en blöt kväll i mellandagarna, ihop en spellista. En lista med våra 655 bästa hits (den är säkert längre nu).
 
Det är kul, ju längre kvällen pågick och ju mer alkohol som passerade strupen ner mot magäscken, desto o-creddigare blev låtvalen. Det började fint med indiedunk och snygga poplåtar, för att helt sluta i att vi satt och la till fulschlager. Men för fan - yolo och allt det där!
 
Till alla som vill samlyssna med oss, här har ni en länk till den episka spellistan Thailand 2017, bitch! (list-titel inspirerad av Jesse Pinkman från Breaking Bad).
Publicerat i: Pelles vardag

Kära Postkodlotteriet.

[Tidsinställt inlägg]
 
Kära Postkodlotteriet!
Det har gått många månader nu. Ja, det har kanske till och med passerat år vid det här laget. Jag undrar varför jag fortsatt står kvar på er lista för reklamutskick. Vi det här laget har ni officiellt passerat Ellos det mest ihärdiga företaget att försöka värva kunder som uppenbart inte är intresserade.
 
Därför säger jag det här och nu. Postkodlotteriet, leave me alone! Jag vill inte, och jag tänker inte, gå med i era dragningar. Jag klarar mig fint utan att ena halvan av Graaf-duon kommer hit och ger mig en överdimensionerad check och/eller en cykel.
 
Er vän,
Pelle Nilsson
 
Men ärligt nu, kan man avböja att få sådana här adresserade utskick? Det är absurt hur mycket jag får från detta företag. Berätta gärna!
Taggar: reklam? more like dödsångest!

Sense8 eller karateporr?

[Tidsinställt inlägg]

Den 23 december så släppte Netflix ett julavsnitt av Sense8. Som en liten teaser inför den kommande säsongen som har premiär i maj. Någon som sett avsnittet? Någon som ens sett Sense8? Så bra! Ni känner mig och jag känner er osv osv osv - säger jag att något är bra, så är det något som ni kommer att uppskatta också. Så till er som inte sett detta ännu - grattis!
 
Nåväl - till julavsnittet. Det var bra, spännande och hade allt det som den första säsongen hade. Men det var en sak som jag reagerade på. Fy fan vad mycket knulla det var. Alltså... skitmycket knulla? Så pass mycket att jag, som har direkt insyn i mitt vardagsrum från flera grannar, blev tvungen att hissa ner rullgardinen. Hur skulle de veta att jag inte satt och glodde på karateporr mitt på ljusa dan? Tog alltså det säkra före det osäkra och hissade ner gardinen.
 
Och, när vi ändå är ärliga mot varandra, så kanske jag passade på att spola tillbaka lite också. Heheheh.... heee.... säg inget till min mor, tack!
Publicerat i: Film och tv
Taggar: bra serier, sense8

Mina senast spelade spel.

[Tidsinställt inlägg]
 
Ett av mina mest populära blogginlägg under 2016 var det när jag skrev om vilka spel (Playstation 4) som jag spelat eller höll på att spela i skrivande stund. Jag tänkte uppdatera er om läget och berätta om vilka spel jag suttit försjunken i den senaste tiden.
 
Spolier: det är blandade omdömen. Alla spel är inte, hör och häpna, en awesome spelupplevelse.
 
UNCHARTED 4 - Det här är detta blogginläggs toppspel, utan tvekan! Fy fan vilket sjukt roligt och spännande spel! Här får man, för sista gången, spela som Nathan Drake och uppleva hans eskapader. Och det är så bra! Så bra! Tro mig, det här är så jävla skitbra! Ska du unna dig något spel nu under vintermånaderna, så skaffa detta! Utropstecken!
 
LAYERS OF FEAR - Om man gillar korta indiespel så kan jag verkligen rekommendera Layers Of Fear. Men varning; det innehåller mycket blod, jump scares och är sjukt creepy. Grafiken är enastående och känslan av att vandra runt, som en galen konstnär, i en öde herrgård är hemsk och trevlig på samma gång. Vi klarade ut detta på en kväll, så det är lite kort. Men väldigt spännande!
 
TOM CLANCY'S THE DIVISION - Den största besvikelsen i denna skara av spel. Här spelar man som soldat i den insatsstyrka som ska skydda Manhattan efter att ett virus brutit ut och dödat miljoner människor. Det låter skitkul, men en bra och spännande plot. Men utöver att det är skitkul att springa runt i ett öde Manhattan, så tycker jag det här spelet är väldigt repetitivt. Har man kört ett uppdrag, så har man kört alla. Det blir rent utav skittråkigt i längden. Men jag vet inte, jag har kanske gett spelet för lite tid med mina cirka 15 spelade timmar? Ska sälja av detta så snart jag kan. 
 
FALLOUT 4 - Fick detta i julklapp av en vän nu julen som var. Det var på rea och jag sa, utan att skämmas, att "här är något du kan köpa till mig om du inte vet vad du ska köpa". Jag visste faktiskt inte så mycket om Fallout-serien mer än att folk avgudade det tredje spelet och att många har spytt galla över detta senaste spel och dess grafik. Och jag kan faktiskt förstå kritiken, för rent grafikmässigt så är det hämtat från typ Playstation 2-eran. Pröjsar man 600-800 spänn för ett spel 2016 så menade folk att grafiken skulle ha varit up to date. Men jag har också lärt mig att man, om man är en riktig gamer, inte ska vara en "grafikhora" utan se till spelets övriga kvalitéer. Och så här långt (har kanske spelat i 10 h) så gillar jag det! Till skillnad från The Division så känns inte detta alls repetitivt.
 
Kommande spel att tagga för:
- Last Of Us - Part II (Fy faaaaan vad vad jag längtar efter detta spel!)
 
Kom gärna med tips på spel om ni har några! Sist så blev jag tipsad om Heavy Rain. Det har jag köpt, men ännu inte hunnit påbörja. Verkar bra!
Publicerat i: Film och tv
Taggar: playstation 4, spel, ta inte illa upp över "grafikhora", det är inte jag som myntat det

Den ofrivillige dörrmattssamlaren.

[Tidsinställt inlägg]
 
En av de märkligare jultraditionerna som jag blivit påprakad de senaste åren innefattar mig, min moster och deras djävulsskap. För varje år, dagen innan julafton, så får jag en ny dörrmatta att ha utan för min lägenhetsdörr. Motivet? Katter. Alltid katter!
 
Ni ser ju på bilderna ovan också. Är det högkvalitativa dörrmattor? Nej. Har samtliga av dessa ett styckpris på 30 spänn Rusta? Ja.
 
Den senaste i samligen är den rosa. Och fram till nu så har jag, med hyfsad stolthet, haft sagda mattor utanför dörren. För fuck vad grannarna tycker och så vidare (vill heller inte låta morsan och moster vinna). Men denna rosa variant.... inte ens jag kan förmå mig att lägga ut skiten. Jag kommer att skämmas om man springer på familjen Junkie i lyan mittemot. Visst att polisen är där varannan dag och knackar på, men Pelle Nilsson - han har faktiskt en rosa dörrmatta.
 
DET är det riktiga brottet!
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: Ja, jag vet inte..................

Nu drar vi!

 
Fy fan vad jag har slitit för det här länge nu! Och så är det äntligen dags att resa.  Må det nu ha varit värt att ha jobbat konstant i ett och ett halvt år utan semester. Det måste det vara - något annat går jag inte med på! 
 
Vi börjar resan i Krabi, rör oss västerut och rör oss i en cirkel över havet. Om vädret och känslan vill sig väl så kommer vi nog att mellanlanda ett par dagar i Malaysia innan vi återvänder till Krabi och tar nattåget till Bangkok, där vi kommer att spendera den sista tiden.
 
Vi kommer att uppdatera så frekvent vi bara kan på vår Instagram, så följ oss på @tackochförlåt
 
För bloggens del så har jag smockat den full med tidsinställda inlägg. Jag har alltså vara ambitiös för första gången på år....? Men nu vet nu att, ifall ni kommer att sakna mig, så kommer det komma tankar och åsikter om diverse skit. Förvisso tanke från "dåtid" men lika aktuella nu som... då? Ja, jag vet inte. Inlägg kommer. Kanske får feeling och trycker in ett via "appen", vi får se.
 
Annars hör vi här i februari igen!
Publicerat i: Resa, Youtube
Taggar: tack och förlåt!, thailand och luffarna

Nyårshelgen.

Hade alla en bra nyårshelg? Här har ni tre bilder från min. På självaste nyårsafton och tillhörande tolvslag så var jag, hör och häpna, faktiskt nykter. Till och med nykter på krogen. Det gick an, det var rätt störigt att ha balanssinnet i schack bland en massa fyllon.
 
Fördelar med att vara nykter på nyårsafton: må bra på nyårsdagen.
Nackdelar med att vara nykter på nyårsafton: man har inte gjort sig "förtjänt" av en bakispizza....? Köpte hamburgare istället.
 
Kompenserade med att dricka cava och öl igår, söndag, istället. Jag och Ellen styr det sista inför resan och igår slängde vi ihop en spellista på sisådär femhundra hits. Lika viktigt som pass och solsmörj år 2017.
 
Just nu är största dilemmat att bestämma vilka kläder man ska resa i till och från flygplatsen. Inte supersmidigt att backpacka runt med en parkas i ryggsäcken. Tips någon? Ska man resa iklädd endast t-shirt mitt i smällkalla vintern och hoppas på att man inte drar på sig en lunginflammation? För det är så tankarna går just nu.
Taggar: pass, solsmörj och parkas

Pelles 2016.

Tänk att det redan är dags för ett nytt år. Vad fan? Det känns som om jag inte gör annat än att käkar middag med vännerna och vakar in det nya året. Fast å andra sidan så tycker jag att vissa saker/högtider sker jämt och ständigt. Till exempel; hur ofta "firar" vi inte kanelbullens jävla dag? Eller samlar in pengar till bröstcancer? Ungefär alltid. Nyår känns som det firats sju gånger bara under senaste året.
 
Men - här sitter man så sen igen. Och vad har hänt under 2016 för min del? Inte värst mycket faktiskt. Tycker hela livet gått i slentrian sedan tidigt i våras. Jag och Ellen bokade ju vår Thailands-resa löjligt tidigt (nästa tio månader innan avfärd) och det har fått mig att gå in i zombie-mode rent ekonomiskt. Mantrat har varit "spara pengar, jobba så mycket som möjligt". Jag räknade på det tidigare den här månaden och kom fram till att jag jobbat sjutton av de senaste tjugo helgerna.
 
Och när man jobbar mycket helg så pallar man inte mycket. Åtminstone inte jag. Jag plockade heller inte ut någon semester i somras (sparade dagarna till resan nu i januari) och har alltså till råga på allt jobbat konstant sedan sommaren 2015.
 
Är det synd om mig? Inte ett dugg. Livet har varit svinfint i stort, men vardagen har under större delen sugit fet åsneröv. Jag har haft noll kreativitet och därför inte skrivit eller fotat som vanligt. Jag har ätit som ett as och samtidigt kammat tillbaka lite schyssta kilon som jag tappade under 2015. Jag hoppas att jag tar det lite mer piano under nästa år. Det borde bli lugnare. Bara om nio dagar så drar jag på mitt livs resa så här långt och ska resa runt i sydostasien i över tre veckor. Det blir strandhäng, upptäcksresor och paraplydrinkar med en av mina favoritpersoner.
 
Okej, den här ranten tog mer plats än förväntat. Nu stakar vi upp resten av det gångna året i sann Pelle-manér.
 
The Fall
 
Årets tv-serier: tredje säsongen av The Fall, The Night Of och Stanger Things. Tre svinbra tips till alla som letar bra tv att pilla naveln till! Jag gillade också The People vs. O.J Simpson som fan!
 
Året tv: På Spåret och Historieätarna (rip).
 
Årets musik: Little Jinder är utan tvekan den artist som jag lyssnat mest på under 2016. Hon är underbar! Besattheten började redan tidigare i år, höll i sig inför Way Out West och växte sig till ett slaviskt följande i och hennes medverkan i Så Mycket Bättre och Musikhjälpen.
 
Andra favoritartister har bland annat varit Christine and the Queens, Léon, Sabina Ddumba och Twenty One Pilots.
 
Resa: Som nämnt ovan så har det inte blivit något med något på den här fronten. Men under augusti så var jag på Way Out West i Göteborg. Kanske en av de sämre festivalerna jag åkt på och då mest på grund av vädret och hurmöret som kommer med konstant hällregn. Men musiken var topnotch och kvällarna blöta. Jag är ju en av en de få personer som subscribar helt till WOW:s prettostämpel och äter med glädje vegetariskt och dricker havremjölk i fyra dagar. No problemo.
 
Little Jinder
 
Köp: Ja en råk ju unn sä en iPhone 7 helt oplanerat, joo. "ja, jag tänker inte köpa någon jävla telefon innan Thailand i alla fall" och så brakar skiten ihop helt. "Synd". 
 
..............
 
Ja, det väl i stort sett det. FAN VILKET TORRT ÅR! Det får mer än gärna bli ett nytt om den här summeringen ska sluta upp på det här viset.
 
Förhoppningar för 2017:
- Resa. Jag vill se mer av världen och Sverige.
- Mer dejtande, nu får det vara nog med ensamheten.
- Flytta till nytt.
- Återvända till träningen.
- Jobba mindre, dämpa prestationsångeseten, vara ledig på helger och vara mer utvilad.
- Äta ännu mer veggomat (till min pärons storta förtret).
- Bli rik på Youtube...........? Haha! Prenumera på vår kanal här!
- Sen ska jag börja skriva på min bok i år. Jag ska fan börja! Jag har hela ploten i huvudet, jag har goda vänner med bra verktyg för skrivande och absolut inga anledningar till att åtminstone börja försöka. Kanske är det inget för mig och måhända att det inte blir något med något, vem vet? Men jag måste på riktigt försöka i alla fall en gång innan jag avskriver hela drömmen. Jag ska!
 
Taggar: SKÅL! RING IN DET NYA! osv

Lucka 24 - Till din älskling

Lucka 23 - Julklapp till tomten.

Lucka 22 - En fika.