Flirta med vänster öga och dela ut fjärdedelar.

"Bitch better take my money"
 
Om exakt en vecka så är vi mitt inne i New York-resan och befinner oss på Manhattan. Är så jävla taggad på allt. Taggad på maten, taggade på att äntligen få se saker, taggad på att speak 'murican och att lajva New York-bo i åtta dagar.
 
Men det finns en grej som stör och som är fäst som en klump i magen. Och dumt nog är det hela proceduren med dricksandet och det här förväntade pengadroppandet som en visst ska vara helt införstådd med. "Dricksa taxichauffören 15-20 procent" säger guideböckerna.
 
Jag: "Jaha, ska man behöva tänka nu också? Jag åker ju för fan till USA!".
 
SNAP!
 
Värst blir det på restaurangbesöken känner jag. Vad är en femtedel av kanske 45 dollar? Jag har ingen aning.  Kommer panikdricksa en fjärdedel + flirta med vänster öga för att vara på den säkra sidan.
Taggar: Dricksarn, EXPLOSIV DIARRÉ, NERVÖS, NY

Var är Lisbeth?

Tittut!
 
Här är jag! Jag har satt tänderna i den nya Millennium-boken (rip Stieg Larsson) nu. Jag köpte den på lokala Ica-affären här om dagen efter att ha rådslagit med min personliga ekonomi i cirka en sekund. Har just nu bara läst drygt hundra sidor och än så länge är betyget: helt ok, men inte mer än helt ok. Den är mest som böckers hundra första sidor alltid är - inget att ha egentligen. Men man behöver ta sig över den där tröskeln av karaktärsintroducering och obegripligheter innan man lärt känna alla och förstår allt. Och sen blir det oftast svinbra!
 
Väntar med spänning på att Lisbeth Salanders del ska hoppa igång (spoiler?). Har ju en onödigt stor crush på henne och hennes påhittade persona. Så jävla typiskt.
 
Kan väl återkomma med en fullständig recension om någon är intresserad? Annars får jag väl slänga ut en tweet eller två om saken.
Publicerat i: Pelles vardag, På tapeten
Taggar: Lisbeth Salander, rip stieg larsson

Sponsrad video: Svensk Fastighetsförmedling - Barncancerfonden

Svensk Fastighetsförmedling säljer hem. Hem där barn får leka, växa, lära, busa och vara som barn mest är. Men det gäller inte alla. För ibland händer det som inte får hända - ett barn får cancer. Just nu skänkar Svensk Fastighetsförmedling fem kronor per visningsgäst på hus märkta med Barncancerfonden. Så kom på deras visningar så är du med i den viktiga kampen att utrota barncancer!
 
Titta på klippet ovan och klicka dig sedan vidare för att läsa mer!
 
SPONSRAD VIDEO
Publicerat i: Pelles vardag

The Fall.

Fortsätter segertåget av skitbra tv från soffan här i Närke. För en tid sedan så hyllade jag Sense8 som det mästerverk det var och här om veckan så playade jag på måfå The Fall som fanns under mina rekommenderat-sidor på Netflix. En serie som var både uppfriskande och jävligt bra!
 
Serien tar fart under en tid av mord på unga karriärkvinnor. I ena ringhörnan får man följa Paul Spector, spelad av Jamie Dornan (Fifty Shades of Grey), som försöker balansera livet som seriemördare och familjefar på en samma gång. Samtidigt får man följa Stella Gibson, spelad av Gillian Anderson (Arkiv x), som den kommissarie som leder jakten på mördaren och som även kämpar med andra bekymmer i livet.
 
Bra saker med serien:
- Dialekten. Iiiiiiiiiiirish eeeeeeeeeeey!
- Att man får följa mördarens "process" och utredarnas jobb parallellt.
- Spännande som fan! Som. Fan.
- Olikt alla Hollywood-produktioner.
 
Dåliga saker med serien:
- Dialekten. Irish. Fick spola tillbaka ett par gånger för att höra/läsa texten igen.
- Att vi måste vänta till 2016 på uppföljningen.
 
Liknar:
The Fall är som en blandning av Homeland, The Killing, Dexter och ett bra avsnitt av CSI. Top notch med andra ord!
 
Betyget:
Fyra starka sushibitar med faderskomplex. Se! Se! Se!
Publicerat i: Film och tv, Sushibetyg
Taggar: bra serier, han från den där filmen med slipsen och hon som want to believe, netflix, the fall

Vem vill ha mina dvd-boxar? Ingen.

Här är jag på gårdagens loppis. Det är inte mina Förhäxad-boxar eller hjärtformade speglar ni ser, bara för att göra det är klart på en gång. Inte för att brukar skämmas för tacky skit, men även den här mannen har en lägstanivå. Som tydligt dras vid löjlig magi-tv och rostrosa speglar. 
 
Fun fact: Förhäxad-boxarna var de enda, utöver Mad Men säsong 1, som blev sålda av alla serier vi hade med oss. Så där fick jag för håning av den serien. Och det betyder ju att övriga boxar kvarstår i mina ägor. Ingen vill ha tv-serier på dvd längre! Andrahandsvärdet verkar ha sjunkit med två miljoner procent över en natt?
 
Saker som säljer på loppis: hjärtspeglar, brädspel och kläder!? Visste inte att marknaden av begagnade kläder frodades så på loppis? Jag hade med mig två jackor, en skjorta och fyra tröjor. Det var det som rök först! Folk klämde, drog, slet och gjorde skäl för minst prutmöjlighet.
 
Och på tal om det - varför pruta på en tröja som säljs för tio spänn? Varför? Här har vi en hel, ren och fin tröja och folk är ändå "fem kronoooor?". Nu lönade det ju sig förvisso eftersom vi sa "ja" till alla priser. Men ändå - snåla jä-äh-vlar.
 
Summan av bullkryddan: loppis var en dryg sysselsättning en lördagmorgon, men jag cashade i alla fall in femhundra spänn efter bordshyra. Nöjd ändå.
Taggar: Du vill inte ha en dvd-box på köpet till din fula spegel?

Lopparn.

Här sitter jag och beundrar lördagens "sälja av"-dret. Ni förstår, jag ska stationera mig på en loppis hela dagen och kränga av saker som inte längre är önskade.
 
Har aldrig sålt något på loppis. Har knappt varit på loppis alls nu när tänker efter. Har jag ens befunnit mig i samma rum som ett ihopfällbart bord? Är nervös över denna loppislördag av någon obegriplig jävla anledning. Vilka står vanligtvis på loppis? Är de lika de där "knallarna" som alltid står och gormar på småortsmarknader? Vad är brukligt att sälja, måste man bara ha antika prylar? Räknas i så fall första säsongen av Scrubs?
 
I min säljrepertoar ingår: dvd-boxar, gamla PC-spel, Harry Potter-ljudböcker, brädspel, en halv miljon pocketböcker, filmer, lampor, krukor och ett par gamla jackor. Hur står jag mig ni som vet? Hoppas det kommer någon familj som inser att de saknar precis allt som ligger på mitt bord. De får rubbet för en femhunka.
 
Kom förbi vettja! Jag står och säljer mellan 10:00-15:00. Tänker inte säga vart dock. Har lyssnat på så många P3-dokumentärer på sistone att jag inte längre vågar andas första stavelsen på den plats jag befinner mig just nu. Inget illa men't till er non-seriemördare där ute.
Taggar: pelle på loppis, var myrorna en gång och fick vägglös på handryggen

De värsta gamingklyschorna

Under åren har det funnits många klyschor om hur unga framställs i media. Ända sedan rock’n’roll-eran har den läderjacksbeklädda motorcyklisten varit en etablerad ikon. Och mer nyligen har det lycraklädda dansmusik-fanet, som vilt grimaserar in i kameran, blivit en symbol som varnar mot effekterna av kemiskt förbättrade musikfestivaler.
 
Nu när videospel blivit den snabbast växande underhållningsindustrin på vår planet har vi också sett en spektakulär tillväxt i spelarstereotyper som används i media. Här är några ord kring några av de vanligaste klichéerna om spel och spelare i media idag:
 
"Tjejer gillar bara rosa"
 
Även om det är en obestridlig sanning att majoriteten av spelen är riktade mot manliga användare har det förekommit några intressanta (hrm) ansträngningar från spelbranschens sida för att tillgodose den växande marknaden av kvinnliga spelare.
 
Detta har tagit uttryck i uppkomsten av spel som t ex Kim Kardashian: Hollywood, som lagt stjärnans tvivelaktiga meriter som förebild för unga flickor åt sidan för att dra nytta av intellektuellt stimulerande aktiviteter såsom att "gå på en shoppingrunda" och "arbeta dig upp Hollywoods stjärnsystem".
 
Det finns även en missuppfattning om att äldre kvinnliga spelare endast tycker om att spela bingospel i färgerna rosa och lila, ackompanjerat av kass discomusik från 70-talet. Och det är inte bara ett löjligt föråldrat genusperspektiv. En sådan beskrivning misskaraktäriserar även dagens marknad och det faktum att många nätkasinowebbplatser som Slots Heaven ger spelare chansen att spela många andra typer av spel, som till exempel blackjack, i en stressfri miljö på nätet, och med chansen ta hem stora vinster utan att behöva gå i närheten av ett riktigt kasino.
 
"Trenchcoatmaffian"
 
Likaså finns det djupt rotade föreställningar om manliga spelare som cirkulerar i media.
 
En vanlig missuppfattning (okej, kanske något överdriven) är att alla manliga spelare är tonårspojkar som bär långa, mörka rockar och som enbart lämnar World of Warcraft-världen för att planera en mordvåg inspirerad av någon vilseledande högerextremistisk politisk teori.
 
Denna sociala misantrop är tätt förknippad med massiva multiplayer-spel man deltar i online. Å andra sidan har spel som Grand Theft Auto erbjudit media chansen att skildra spelare som förevigt sexuellt frustrerade tonårspojkar, rädda för att lämna sovrummet och ge sig ut i den riktiga världen.
 
Tyvärr tjänar sådana klichéer bara till att bekräfta det enkla faktum att majoriteten av traditionella medier har en hopplöst föråldrad bild av video- och datorspel. Och det tråkiga är att dessa medier bara blir mer klichéartade i sig själva genom att främja och ständigt förklara sådana trötta och slitna stereotyper.

INLÄGGET SKRIVET I SAMARBETE MED LASSE PEDERSEN
Publicerat i: Pelles vardag

Upplevelser som gått cyberspace förbi.

Ohoj! Ur spår! Tindrarn här! Vad fan, jag kom ju att jag har "upplevt" två saker utan att, i enhet med min person och gammal vana, ha gnällt om det här på cyberspace. Så här kommer skildringarna av respektive upplevelse (om än något föråldrade nu).
 
UPPLEVELSE 1)
Sprang mitt första lopp någonsin. Fem kilometer av dallrande bukfett, färg i halsen och omspringande av elitlöpare. Det gick över förväntan ändå och jag klarade fem kilometer på dryga 40 minuter. Så jag är riktigt nöjd. En var ju förvisso inte helt oförberedd och otränad med sina tio minuter på löpband dagarna innan.
 
#fit #fitness #swedishgirl
 
UPPLEVELSE 2)
Jag var i Ullared nu i helgen som var. Sann historia. Det var jag, svägerskan och Grannen 2.0 tog min bil ned till Halland...? Här mötte vi upp mina päron, syskon, mostrar och syskonbarn. Tillsammans följde vi ljuset i tunneln och möttes på andra sidan kassan. Jag köpte inte skitmycket grejer, eftersom det inte finns så mycket som faller mig i smaken. Sen är så jävla udda folk på bygget som inte går att låta bli att glutta på, som antagligen gör att man passerar eventuella fynd. MEN - jag fick mig ett par Marshall-hörlurar hem, något som jag trånat efter i flera år. Man hade också skaffat en rolig LP-hylla där jag var och fingrade lite, innan jag insåg att min gamla vinylspelare ligger på en otätad vind på slätten och trogligtvis är obrukbar.
 
Andra saker som följde med hem: strumpor, deo, gymtischor, en betonglampa och ett knivställ. Jag är nöjd.
 
Det var det om det. Nu ska jag gå och vara hipster med mina hörlurar. PEACE!
Publicerat i: Pelles vardag, Resa
Taggar: Ullared? More like udda filurer som slåss över bakplåtspapper, color me rad, lop, pelle löper, men blöder inte

Så vi har gemensamma bekanta? Åt vänster med dig!

Förra helgen, när jag var på Way Out West i Götet, så reggade jag ett Tinder-konto (en typ av dejtingapp för er som inte vet). Eller jag ska vara helt ärligt - jag hade ett sedan innan, men hade haft skiten dolt i flera veckor. Detta då appen triggade en ångest inom mig jag inte visste att jag hade. Grav ångest. Men i Göteborg så aktiverade jag det alltså igen. Här var man "lite mer anonym".
 
Ångesten tror jag kom sig för att man fick hela köttmarknaden i ens närhet uppraddat mitt framför nyllet. Och när jag så fick se en gammal klasskamrat i flöde, med många tiotal gemensamma bekanta, så var jag en sekund från att radera appen där och då. "Shit, nu vet hon att jag är sorglig och jävligt" tänkte jag.
 
Grannen 2.0 lugnade mig med att säga att "jag skulle skärpa mig för i helvete och inse att alla är appen på samma villkor". Och ja, jag fann lite tröst av tanken att vi alla är sorgliga jävlar.
 
Så, för att summera: Tinder är rätt kul och jag pratar med en hel del roliga dudes och dudettes. Och om du och jag skulle ha någon gemensam bekant så blir det ett vänster-swipe fo sho.
Publicerat i: Okategoriserbart
Taggar: sorglig dude being sorglig

Abstinens.

Har seriös På Spåret-abstinens. Den är så grav att jag mumlar "var är vi på väg" varje morgon när jag knatar iväg mot jobbet. Drar alltid (i tomma luften) och gissar rätt på tio-poängs-nivån. Sen ger jag en slängkyss till den osynlige Fredrik Lindström som sitter där borta i horisonten.
 
Närå, flämt åsido. Men jag är skittaggad på kommande säsong, jag ska inte ljuga. Känner mig nästa lite... besatt? Besattheten började nu i höstas när jag prickade in Alingsås på tio poäng tack vare en Karin Boye-hint. Det var då jag förstod att och geografi kanske inte är något hopplöst fall trots allt. Så länge det kastas in lite skitnödig poesi.
 
Publicerat i: Film och tv
Taggar: JA, MEN VISST FAN GÖR DET ONT NÄR KNOPPAR BRISTER?!

Sponsrad video: Renault Kadjar

Nya Renault Kadjar är en crossover "på riktigt" och en bil för dig som vill testa något nytt i vilken miljö som helst. Med möjligheten till fyrhjulsdrift så blir den här bilen din perfekta partner i alla lägen. Vrid på reglaget, kör igång fyrhjulsdriften och låt bilen föra dig dit vinden tar dig. De snygga linjerna, den tuffa kylargrillen och de breda skuldrorna skvallrar om att Renault Kadjar är redo för alla väglag i alla lägen. Allt från bilturen till jobbet varje morgon, till de långväga spontanäventyren.

I Renault Kadjars generösa och ljusa kupé kan du uppleva dina äventyr utan att göra avkall på komforten. Glastak, skålade stolar, en följsam instrumentbräda med hög och bred mittkonsol samt detaljer som kromlister och personifierbar hastighetsmätare vittnar om en genomarbetad finish in i minsta detalj. Och säkerheten då? Ett av målen med Renault Kadjar är att underlätta din körning och göra den lugnare, säkrare och smidigare. Tack vare förarstödsystemen är det enkelt att justera hastigheten, ligga rätt på vägen, kontrollera döda vinkeln, parkera eller använda den automatiska växlingen mellan halvljus och helljus som anpassas efter om det finns andra bilar i närheten eller inte. Med Kadjar kör du säkert!
 
Titta på filmen och klicka dig vidare för att läsa mer - välkommen till Kadjars universum!
 
SPONSRAT INLÄGG
Publicerat i: Pelles vardag

Bloggintervjun med Pellespersonliga.se

Throwback till 2011
 
Spiderchick publicerade en lista häromdagen via ett önskemål från Bloggkommentatorerna, som tyckte att alla storbloggare borde sammanfatta sin tid som nätskribenter. Nu har ju jag förvisso inte någon stor blogg, men tänker att jag kanske kvalificerar mig in i rätten att få göra listan ändå. En har ju trots allt varit nominerad till ett pris på Sveriges största bloggala (i bästa kategorin).
 
Vi kör.
 
Hur länge har du bloggat?
Hade en populär "dagbok" på Lunarstorm för runt... tretton-fjorton år sedan. Så sedan dess. Det är bra jäkla länge vad fan.
 
På vilka sajter?
Lunarstorm, någon sida som MSN Messenger hade en sväng och på Blogg.se sedan 2006. Den här bloggen har varit aktiv sedan mars 2008. Har fått erbjudande från skumraska sajter flera gånger dock. Skulle helst av allt vilja blogga för typ Nöjesguiden, Café eller något annat c00lt ställe.
 
Vad är det bästa med att blogga?
Det är rätt soft att bara slå sig ned vid skrivbordet och skriva något. Det har blivit min daglig terapi. Varje inlägg tar ungefär en timma att skriva och inkluderar stegen 1) att komma på något att skriva, 2) hitta rätt musik för dagen och 3) dricka en kopp kaffe (ibland koffeinfritt).
 
Och det sämsta?
Man blir lätt missförstådd. Folk på internet vill dessutom ogärna förlåta eller lyssna på förklaringar om hur man "egentligen menade". Något som helt och hållet har lett till att den här bloggen till 99 procent handlar om populärkultur och självförakt. Vågar man påstå att man är störst i den subgenren? Jag tror det.
 
Vem tar dina bilder?
Annie Leibovitz vanligtvis. Men när är hon är ledig så finner jag stor användning för telefonen och selfiepinnen. Jag försöker dock få in vanan att använda mina finkameror igen.
 
Har du lärt känna någon via bloggandet?
YEEEEP! Addspirit-Anna och Zubble-Hanna som jag träffade senast nu i helgen på Way Out West (se bild brudarna i föregående inlägg). Och det för att bara nämna två i högen av alla en har haft äran att träffa.
 
Vilket blogginlägg har fått flest kommentarer?
Jag har ju ett par gånger fiskat kommentarer till diverse "projekt" och fått över tusen kommentarer på sagda inlägg. Men om vi bortser från fiskandet så har jag tre inlägg som fått mycket kommentarer och som gjorde mig förvånad över att så många hade något att säga om saken:
1. Topp 10 barnprogram som aldrig borda ha visats i svensk tv
2. Det här med energidryck
3. En enkätundersökning
 
Hur många läsare har du i månaden?
Hmmmm..... Det är olika hur mycket besökare jag har från dag till dag. Lite som med pengar på kontot. Ibland är det 700 unika klick på en dag, ibland färre, ibland fler, ibland ännu färre. Men om vi säger att jag snittar 250 unika om dagen. 250 x 31 = 7750 unika besökare/månad. Väldigt lite i jämförelse med giganterna.
 
Vilken tid på dygnet bloggar du helst?
Eftermiddagen/efter jobbet.
 
Nämn en blogg som du tycker mycket om?
Alltså fan, jag kommer ju säga det igen - jag gillar ju HanaPee. Fortfarande, ja! Trots vår biff tidigare i år (som förresten resulterade i skyhöga besöksiffror för undertecknad, hähä!) så fortsätter jag bli omåttligt underhållen av kvinnan. Hon är cool, lever ut mina gamla mediadrömmar, bor på söder, hymlar inte med sitt festande, driver en skitrolig podcast och har kanske internet-Sveriges bästa humor.
 
Mvh
fjäskarn
 
Vilket är det bästa bud du fått?
Fick fem-sex kilo guldmynt i en skattkista budat till mig i förra sommaren. Det var rätt anmärkningsvärt. Gilette-rakhyvlar var också guld! Mer sådant, Gilette! Tack på förhand!
 
Hur många inlägg skriver du i veckan?
Jag försöker att skriva ett om dagen, alla dagar i veckan. Men det blir väl runt en fyra-fem inlägg i veckan. Så fort hösten lugnar ned sig så ska jag försöka bumpa upp antalet lite.
 
Hur mycket tid lägger du på din blogg?
5 timmar kanske.
 
Kan du leva på din blogg?
Nä, egentligen inte. Eller jag skulle väl kanske om jag tackade "ja" till precis alla samarbeten. Men jag vet inte om jag vill, helt ärligt. Jag tycker om att ha ett jobb att gå till varje dag. Gott för psyke och det sociala fan.
 
Nämn ett gammalt blogginlägg som känns.
När jag kom ut ur garderoben. Som dendrofil. På första april. Inlägget finns ej mer dock.
 
Hur länge kommer du blogga?
Det är jävligt svårt att svara på den här frågan, för jag vet inte hur jag känner för bloggandet och livet på internet längre. Jag har ju å ena sidan redan hållit på och skrivit på nätet i snart femton år, så något typ av behov verkar det ju fylla. Men å andra sidan så känner jag att det snart är dags att komplettera min kreativa ådra med något annat för att inte helt ledsna på nätet.
 
Har bland annat planer på att starta en YouTube-kanal nu i höst med en polare (det kommer bli så jävla bra). Och så skulle jag vilja skapa en anonym blogg där allt är fiktion, enbart för att öva på att skriva mer skönlitterärt (ska eventuellt på författarkurs nästa sommar, men mer om det senare i livet).
 
Tills vidare: vi hörs här!
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: HanaPee, blogglista, spiderchick

Way Out West 2015, snabbrecensionen.

@personligapelle på Instagram
 
Tjaaaaaaba era gooa' gubbahrrrrrrr! Äre fesk me er ellärrrr? Så jag är tillbaka från Göteborg nu efter tre klockrena dagar på Way Out West. "Klockren" är nästa en underdrift dessutom. Är så glad i att träffa mitt Gbg-häng och deras vänner varje augusti att det börjar bli sommaren höjdpunkt.
 
Jag tänkte att jag gör en snabbrecension över helgen som var.
 
BO PÅ HOTELL: Gör jag gärna igen. Så jävla gött att slippa dela på våtrum och ha frukost inkluderat i priset!
 
KÄNDISSPANING: Nästintill obefintlig. Såg (läs: sambo-Frida såg) något pojkband från schlagerfestivalen, han som spelar rumskamraten i Ondskan och två till som jag inte minns nu. Sämsta kändisbingot sedan 2009.
 
BÄST PÅ SCEN #1: Florence + the Machine.
 
BÄST PÅ SCEN #2: Urban Cone

BÄST PÅ SCEN #3: Patti Smith
 
STÖRSTA BESVIKELSEN: Lauryn Hill.
 
TRÅKIGAST: Ellie Goulding och First Aid Kit (men båda "akterna" jävligt duktiga).
 
ÅRETS LÅT SOM ALDRIG SPELADES LIVE: Agolo
 
ÅRETS DANS: längs Linnégatan hela vägen till Andra långgantan till tonerna av Agolo.
 
ÅRETS FRAS: "Agolo sjöng inte Agolo!"
 
ÅRETS LIVSDRYCK: Fireball
 
BÄSTA HUMÖRET: får man av att sitta utanför festivalområdet i strålande sol.
 
SÄMSTA HUMÖRET: får man av regn som fuktar byxorna upp till skrevet så att man väljer att dra hem och sova istället för att se Tove Styrkes mitt-i-natt-spelning på Bananpiren.
 
HELHETSBETYG: fem sushibitar från Feskekörka.
 
Någon som var där? Någon som vill motsätta sig något jag har att säga? Spill vad fan!
Publicerat i: Fest och fylla, Musik, Resa
Taggar: way out west 2015

Mot C-känd... Göteborg!

Drar strax till Götet och Way Out Festar. Är... överdrivet taggad? Har kanske haft för lite semester och blir lyrisk över tanken på all fireball jag packat med? Och det faktum att Angelique Kidjo kommer till festivalen!
 
Jag vet inte.
 
Ska vi köra en gissningslek under tiden jag är borta? Ja? Bra! Jag tycker vi alla (jag inkluderat) gissar i kommentarsfältet hur många C-kändisar (bloggar, Stureplansprofiler osv) jag springer på under dagarna nu i Göteborg? Närmst vinner ett pris!
Publicerat i: Fest och fylla, Musik, Resa
Taggar: agolo, c-kändisar i gbg, way out west 2015

Lönnis on the run.

I veckan är det dags för det där ena loppet som jag hakade på i våras. Color Me Rad-turnén kommer til stan och det är dags att springa ett 5k och samtidigit sula färg på främlingar. Och bortsett från tillfället att få kasta majsmjölsbomber på anonyma nunor (längtar) så är den allmänna känslan för det stundande loppet:
 
 
När vi bokade helvetet så sa vi att "det ju är bra att loppet är i augusti, för då hinner vi springa och träna upp flåset tills dess". Alltså: sprang för första gången på fyra månader igår och snittade 1,5 kilometer på tio minuter. Då på gymmets löpband där sikten är fri och trängseln obefintlig. Tio minuter var också allt jag orkade..................
 
..................................................................................................................amen fint.
Publicerat i: Pelles vardag, På tapeten
Taggar: lönnisen ska löpa

Hatet till minions.

Det finns en sak jag känner obehärskat mycket hat för just nu. Och det är ett hat som, har jag märkt, blivit mycket starkare bara de senaste dagarna. Jag hatar alla jävla "minioner", "minions" eller vad fan de kallas! HATAR! Jag hatar de där gula små jävlarna så mycket att jag vill slita en soffkudde mitt itu så fort någon delar ett "fyndigt minioncitat" på Facebook. För att inte tala om vad jag önskar göra med alla som fortsätter dela skiten dag efter dag... (mina planer inkluderar bilbatteri, startkablar och våta bröstvårtor)
 
Ta det inte personligt osv.
 
Saker jag vill göra alla minions:
1) Mala ner i köttkvarn. Extra sakta.
2) Flå deras skinn och quilta ihop en gympapåse till klassens svettigaste elev.
3) Tvinga samtliga att gå på hela Rihannas Peace & Love-spelning 2012.
 
JAG:
 
 
Kan vi inte för en gångs skull bara mötas i hatet till dessa gula pungar? Jag kan inte vara ensam om detta. Eller? Ellerrrrrr?
Publicerat i: Den arga kategorin
Taggar: #unfollowthisblog, pelle är sur

Va gö i NY?

Så vår New York-vecka ligger runt hörnet och än så länge har vi inte klubbat värst många stopp som vi ska/vill beta av. Det enda jag vet att jag vill göra är att käka på Seinfeld-restaurangen och ta en selfie framför Vänner-huset. Det blir flygtimmar well spent det.
 
En sak har vi i och för sig bokat redan, på onsdagskvällen så ska vi gå på The Book of Mormon på Broadway. Jag, som inte är skitfrälst i musikalgenren, kände att man inte kan åka till äpplet och inte glutta tre timmars jazzhands och käck koreografi. Alltså förslog jag denna, skapad av samma folk som slängt ihop South Park. Jag vet inte för fem öre vad den handlar om och jag vet knappt vad en mormon "är" slog det med mig nu. Men jag har hört fina grejer fårn tusen om skiten, så det är väl bara att hoppas. Någon som sett?
 
Förövrigt: hade ingen aning om att musikalbiljetter var så jä-äh-vla dyrt! Fick punga ut nära tusen spänn per biljett.
 
Annars: är rätt sugen på att hyra in oss i ett karaokerum i Koreatown också, men känner att det får komma mer spontant om sångstrupen vill ha sitt när man är väl på plats.
 
Fråga: någon som varit i Yörket? Har ni några tips eller? ALLA TIPS MOTTAGES TACKSAMT!
Publicerat i: Pelles vardag, Resa
Taggar: Mormon-vad-för-något?, New York, kristet

Sense8.

Woooooo... Såg färdigt på Netflix:arn Sense8 igår. Jag kan inte med ord beskriva hur pass underhållen jag blev av den här serien. Och det var en överraskning faktiskt, jag brukar inte falla för eller ens försöka mig på sci-fi i vanliga fall. Men eftersom IMDb och Twitter raljerat över den här serien så gott, så var jag tvungen att ge mig an den.
 
Handlingen undrar ni över? Ja............ hur ska man förklara utan att spoila något viktigt. Det handlar om åtta personer utspridda över hela världen som plötsligt börjar känna av varandras känslor och närvaro (de är så kallade "sensates"). Så småningom bemästrar de också förmågan att besöka och anamma varandras färdigheter. Något sådant. Det låter lökigt - men det är skitsnyggt filmat med ihopnässlade scener och replikskiftningar. Och så är det så jääääääävla spännande! Det var länge sedan som jag satt så på helspänn som när jag såg säsong ett av Sense8
 
COOLASTE KARAKTÄR: Sun, kampsportsgeni från Seoul. Eller badass-Wolfgang aus Deutschland.
FAVORITSCEN #2: Ormgropp i bassäng.
FAVORITSCEN #3: Säsongens tre sista avsnitt. Hela avsnitten. Magiskt.
SOUNDTRACKET? Grymt.
 
Sen berör serien mycket HBTQ-frågor, barnmisär, sorg och andra mer "vardagliga problem" som inte jätteofta skildras på tv. Åtminstone inte på så sätt som i den här serien.
 
Nä, men se det här, hörni! Jag lovar, det är skitbra!
 
BETYGET BLIR FEM SUSHIBITAR SOM FYSISKT ÄR I ÖREBRO LÄN MEN SOM MENTALT BEFINNER SIG PÅ ISLAND
Publicerat i: Film och tv, Sushibetyg
Taggar: 20 tips, pelle och sci-fi, verkligen?, sense8, svinbra serie being svinbra

Sponsrad video: Det är ett nytt Sverige nu. Välkommen till Landet Ekomjölk.

Det är nu 24 år sedan som Arla började producera ekologisk mjölk. Då såg Sverige annorlunda ut. Idag är vi inte bara ett öppnare och mer tolerantare land i många avseenden, utan vi är också det land i världen där konsumtionen av ekologisk mjölk ökar mest. Kanske hänger det ihop alltsammans? Grunden i ett bra och hållbart samhälle är omtanke. Omtanke till djur, natur och samhälle. Oavsett om det handlar om sexuellt läggning, hudfärg eller kravmärkningar. Sverige har kommit långt. Det är ett nytt Sverige, ett Sverige som är på rätt väg. Det är #landetekomjölk.
 
Titta på klippet ovan och klicka dig sedan vidare för att läsa mer om Arlas ekologiska arbete och goda produkter!
 

SPONSRAT INLÄGG
Publicerat i: Pelles vardag

Drevet.

Ingen har väl missat rapporteringen om tandläkaren som sköt lejonet Cecil i början av juli? I korta drag så handlar det om en rik snubbe som åker till Zimbabwe. Rik snubbe pröjsar 400 000 för jakt på lejonhane. Rik snubbe skjuter lejon med pil och båge (wtf på val av retrovapen?). Lejon lider i 40 timmar innan han får ett nådaskott. Rik snubbe får ytterligare trofé till samling. Rik snubbe blir senare uthängd världen över för olaga jakt. Rik snubbe går under jorden på grund av dödshot.
 
Jag vet helt ärligt inte alls hur jag ställer mig till själva dödandet av lejonet Cecil. Det är onekligen synd/onödigt/idiotiskt att någon rik dude väljer att hobbyskjuta på redan hotade arter och att katten sedan tvingas genomlida två dygn med smärtor. Men samtidigt så är ju tjuvjakt knappast något nytt fenomen och moraliskt sätt inte mycket värre än till exempel de miljoner kossor som på löpande band blir slaktade årligen. Djur som djur, art som art.

Det som förbryllar mig mest är det drev som alltid uppstår. Folk går apeshit över frågor som majoriteten säkert inte ens brytt sig ett skvatt om innan. Det uppstår en syndabock och hen är det plötsligt okej att hata och hota sönder och samman, helt utan filter på känslor och åsikter. Det är Zara Larsson som ska styckas, det är Louise Andersson Bodin som ska våldtas, det är Dixie Chicks som ska sprängas och det är jägare-tandläkare som ska flås.
 
Jag fattar det inte. Eller jag fattar att man kan bli arg, men jag fattar inte att det "måste" ges i uttryck om hot, extremvrede och trakasserier. Folk felar och det måste någonstans var okej (inom lagens alla riktlinjer såklart). Och om den som felat gör botgöring och ber om ursäkt, så bör det vara läge att acceptera och förlåta. Istället för att leva livet med någon pissig kvällspressmentalitet och endast se allt "offer kontra bov". Risken finns ju då att man sätter sig själv på en vinglig piedestal.
 
Snart vågar en inte göra ett skvatt, för vem vet vad som sätter igång nästa drev?
Publicerat i: På tapeten
Taggar: Lejonkungen, cecil, lejon

Way Out Bäst?

Det är snart dags igen, om bara en handvändning är det dags för årets Way Out West. Alias "den enda festivalen som duger åt svensk mediaelit". Drickspel: drick varje gång du ser en bloggare/Stureplans-profil.
 
Jag ska ju dit! Såklart. Drar med sambo-Frida på torsdag om två veckor och vi ska vi hänga med mina Gbg-vänner. Vad som gör allt lite, lite bättre den här gången är att vi avancerat upp till hotellboende. Jajemen! Ska bli så jävla gött att slippa allt vad vandrarhem och gemensamma våtutrymmen heter.

Årets line-up är förresten den bästa på många år. Jag ska rocka med till Florence + The Machine, få flashbacks till Beck, bli lika hes som Ellie Goulding och hålla tummarna att Lauryn Hill drar några Fugees-hits. Andra svinbra är: Patti Smith, Emmylou Harris, Tove Lo, Pet Shop Boys, Galantis, Jonathan Johansson, Titiyo osv osv osv osv osv!!!
 
Musikmässigt så blir nog Way Out West 2015 en av mina bästa festivaler. Är det någon här som ska dit eller? Ska vi ses? Jag bjuppar på bärsa!
Taggar: way out west 2015

Signerat löken.

Jag vet inte om det bara är jag, men är det inte för jävla kvavt ute? Jag bäddade rent sängen förut och lämnade handavtryck av svett på påslakanet. Det måste vara kvavt. Antingen det eller så är det någon form av klimakterie... -ium?
 
Nu när jag tänker på det - min mens är 27 år försenad.
 
Hähä.
 
Pust! Blev kladdig (OSB! av svett) bara av att plita ned den här ursäkten till blogginlägg. Mvh Löken.
Taggar: svettarn

Gången då Pelle dansade till S Club 7 och pajade telefonen.

 ÖÖÖÖÖÖÖÖÖöööööööööjjjjj......... Vad är upp? Jävlar vad det går många dagar mellan uppdateringarna nu. Här är det fullt upp, jag ska inte ljuga. Och fullt upp är lika med noll prioriterad tid till internet. 
 
SAKER SOM PELLE NILSSON GJORT DE SENASTE DAGARNA - en lista av #ursäkter
 
1) Sålt av en skitstor hög med dvd-boxar. Vet ni hur lågt andrahandsvärdet (och intresset) på tv-serier är? Jag cashade kanske in 600 spänn på 17 boxar. 600!? Jag vill inte ens tänka på hur många tusentals kronor jag lagt på skiten. Men - en är inte bitter. Nu har jag flott med lådutrymme och är ett steg närmre ett minimalistiskt leverne. #ursäkt
 
2) Spräckte skärmen på luren. Back story: var hemma hos tvillingen och tvilling-sambon i fredags och spelade Kasta gris och Settlers. Det blev sent och det "blev en del". På vägen hem får jag feeling och ska dansa till S Club 7. Vips så glider telen ur bröstfickan ned på asfalten. Sprucken från topp till tå. Dessutom sprucken av den mest pinsamma och onödiga anledning. #ursäkt
 
3) Lördag: gick upp, smått bakis, och drog till stan för att akutlaga telefonen. Lämnade in den och fick vänta i 2,5 timmar på en sprojlans ny skärm. Worth it. Blev dock kvar i Öret i nästan tolv timmar. #ursäkt
 
4) Hetslyssnat på två av tre Stieg Larsson-böcker och dividerar detaljer med kollegan (som jag också fått att lyssna). #ursäkt
 
5) Jobbat ärslet av mig. Folk har semester, jag har inte semester, det blir en del. #ursäkt
 
6) Sett på Sense8, Netflix nya flaggserie. Skapade av Wachowski-syskonen (Matrix, ni vet)  HAR NI SETT ELLER? Den är skitbra, jag är frälst. Det är sexigt, snyggt, spännande, roligt och det är på många sätt en viktig serie. Kommer med recension när jag sett färdigt. #ursäkt
Taggar: dansar fr.o.m nu alltid nykter, s club 7 fan?

Sponsrad video: Mission: Impossible - Rogue Nation

Den 31 juli har Mission: Impossible - Rogue Nation världspremiär. I denna femte installation av Mission Impossible-franchisen står Ethan och hans team för den svåraste uppgiften någonsin - att utrota Syndikatet, en internationell och välrutinerad kriminell organisation vars mål är att förgöra IMF (Impossible Mission Force).
 
I rollerna hittar vi återigen Tom Cruise, Simon Pegg, Alec Baldwin, Jeremy Renner och även svenska Rebecca Ferguson.
 
Spana in den spännande trailern ovan och klicka dig sedan vidare för att boka dina biobiljetter!
 
SPONSRAT INLÄGG
Publicerat i: Pelles vardag

Fylla i Karlstad.

Drog precis med handen över hjässan och fick känna en... bula? Sedan mindes jag att "ah, jag var ju i Karlstad i förra veckan".
 
Det började som en familjeutflykt där vi, jag, mor, far och syrran, skulle se Ostindiefararen som låg förankrad i Karlstads hamn. Så jävla lökigt och trist utflyktsmål, hörni! Inget ni behöver se. 120 spänn kostade det att kliva ombord också. Ledsen alla skeppsfantaster där ute, jag brukar gilla kulturella grejer, men det här var bara trångt och ointressant.
 
Sen drog päronen och jag stannande kvar hos syrran. Och vi, vi började festa. Där - jag sa det! Och bulan kom till på vägen hem från krogen under återskapandet av en scen ur Mission Impossible (löst baserad). Till tonerna från soundtracket så skulle jag slänga mig från en rutschkana i någon random lekpark och dundra i huvud i något (oklart vad). Den här smällen blev så hård att jag vaknade upp med blod i håret morgonen efter. Freeesht.
 
Utöver Mission Impossible-bulan, så hände visst det här också:
- Vi mimade till den här dialogen och skicka till våra gemensamma vänner.
- Såg en katt. Försökte fånga. Katt smet.
- Såg en skrotad cykel (antagligen stöldgods). Försökte cykla, styret föll i bitar.
- Låg på asfalten och solade till ljuset från en lyktstolpe.
- Övade ninjahopp över/på ett par kommunala buskar.
Osv. Ni hajar.
 
Mycket trevlig kväll!
Publicerat i: Fest och fylla, Pelles vardag
Taggar: Det är sådana här blogginlägg som kommer straffa en i framtiden. NÅVÄL!

Essentiellt kylskåpsmåste.

Så jag är väl inne på sjätte året som "utflugen" från föräldrahemmet. Kanske sjunde. Och med ett snart decennium bakom mig som självförsörjande vuxen så måste jag erkänna: jag suger på att laga mat. Kunskapen finns, men det är lusten/orken/viljan/självdisciplinen som tryter. Varje dag, året om.
 
Men eftersom "äta bör man", så har jag kommit fram till den grej som får varje fantasilös måltid att kännas genomtänkt och lyxig. Pesto. P to the E to the Sto.
 
Du har följande mat:
Äggsmörgås - klicka på lite pesto.
Rester av kokt potatis - blanda med pesto.
Ingen sås till laxen - pesto.
Ingen salladsdressing? Pesto.
 
Skiten räddar allt käk. Allt! Dessutom så finns Icas variant och räddar upp pungen. Den kostar mindre och smakar precis lika gott som "dyrare märken". Fo seriuoz. Pesto - räddaren i kylen nöden.
 
Varsågoda! Mvh tipsar'n.
Taggar: så det här inlägget kom från en skänk från ovan

Pelle och läsningen.

Tant?
 
Det intresse som jag tappat helt under de senaste två-tre åren är läsningen. Jag skulle säga att det främst beror på en enda sak: ens jävla iPad. Sorgligt.

För om kvällarna: skönlitteratur/bildande läsning.
Nu: YouPorn loopade kattklipp och struntartiklar om Omtalat.nu-eska hemsidor på plattan.
 
Försöker rädda upp söndermöglande hjärna och kicka off läsintresset igen med Harry Potter. True dat. Pelle 10 bast ringer och är skitstolt. Har faktiskt inte läst böckerna någon andra gång, med undantag från sista som jag först läste på engelska. De är ju spännande som fan. Eller ja, första boken är rätt lökig i jämförelse. Det är gött att man kör hundra sidor i timman ändå.
 
#radavstånd
 
På jobbet lyssnar jag förresten om på Millennium-böckerna. Fick se i helgen att den fjärde boken i serien kommer i augusti och vill vara väl förberedd. Hade missat helt att det skulle komma en fjärde bok (läs: är inte Larsson rätt död?) Förvisso är denna (delvis?) författad av David Lagercrantz, så.... det kanske blir skit? Men jag är inte den som är den. Tackar inte nej åt en Lisbeth-fix om jag kan få den.
 
Vad tror ni, blir den något att ha?
Publicerat i: Pelles vardag
Taggar: Happy Rotter, Lisbeth Salander, wasp

Buy my shit! (aka Pelle på Tradera)

 
Nu kommer ni bevittna något som ni aldrig trodde skulle ske. Pelle säljer av sina saker på Tradera! Jo, han gör som en riktig storblögger och slår på stort med en "bloppis" (örf!). Och vad säljer han så sen? Det rör sig oavkortat om tv-serier för denna gång. Klicka på länkarna i detta inlägg för att se de 23 heta annonserna!
 
Här finns förstklassig humor, bra draman och... Grey's Anatomy. Döm mig inte, det var ett svagt ögonblick i livet! Men ey - den serien är ju poppis hos hundratusentals svenskar. Så passa på att köp! Alla boxar har utropspris på 1 krona. Och man kan vinna på endast en spänn i bud, ja! Det enda jag vill är du/ni/någon/Voldemort står för frakten!
 
Allt är i toppskick och jag säljer egentligen bara för att sprida vidare glädjen som är tv-serier!
 
PST! Jag säljer även till utlandet!
 
Publicerat i: Film och tv, Pelles vardag
Taggar: säljer inte min kropp dock

Sponsrad video: Vinn en sommarvikarie! #1

Att ha ett sommarjobb att spendera dagarna på är verkligen toppen! Men att vara ledig är inte heller helt fel, speciellt en härlig och solig sommardag. Därför ger MER dig som jobbar under sommaren chansen att vinna en vikarie. En vikarie som ersätter vinnaren under en hel vecka. Hen gör jobbet, du får lönen!
 
Tävlar gör man på instagram.com/mersverige

1. Spela in en film med vad du ska göra på din lediga vecka om du vinner en sommarvikarie. Filmen får max vara 15 sekunder lång.

2. Posta den på Instagram med hashtaggen #mersommar. Glöm inte att tagga @mersverige.

3. Försök få så många likes du kan! De 20 mest gillade bidragen går till final varje vecka. Bland dessa utser en jury filmen med det mest underhållande svaret. Vi kontaktar dig på Instagram om du blir nominerad.

Ps. Tänk på att du behöver ha en öppen profil för att kunna delta.

Klicka dig vidare från filmen för att läsa mer om tävlingen!
 
SPONSRAT INLÄGG
 
Publicerat i: Pelles vardag

Manus: "Mordförhöret".

Fick äntligen tummen ur och rensade bland allt det skräp som jag samlade på mig som ung. Det blev nittio procent som åkte rakt ned i soptunnan. Resten sparades till framtida "Hoarder-Pelle"-inlägg här i cyberspace. Och även om detta inte är ett officiellt blogginlägg i kategorin (jag hade pausat lite på grund av oreda), så känner jag att det här inte kan vänta längre än nödvändigt.
 
Bland all bråte så hittar jag några handskrivna A4 som fått rubriken "Manus, mordförhöret". Signerat Pelle och av hans klasskamrater från mellanstadiet. Längst ned så var manuset daterat till 001107, vilket bara kan betyda att vi vid detta tillfälle var tolv år gamla.
 
Den här skiten alltså... den är så vulgär att till och med undertecknad rodnar. Kan det här verkligen ha varit till ett skolarbete? Jag är osäker. Fast varför skulle det annars ha skrivits? Och hur många Beck-filmer hade vi sett?
 
Jag saxar några utdrag för er.
 
- "Sara Nilsson och Pelle Nilsson. Vad gjorde ni den 21 november år 2000?"
- "Skit i de du snut/bög" [med ett snedstreck, ja].
- "Parsa käften unge man"
- "Vi var hemma och grovknulla"
 
Kommentar: Ordet "grovknulla" var något vi slängde med rätt så rejält här i mellanstadie-Närke. Oklart är vad vi menade exakt med det och hur det skiljde sig från vanliga samlag.

- "Vi öhm... ööhm.. vi var hemma hos en kompis och hade trekant"
- "Säg sanningen slamphora"
- "Kalla inte mitt luder slamphora"
- "In i fängelse med er!"
 
Kommentar: "Grovknulla" gick bra, men att snacka trekanter är visst känsligt.
 
- "Pelle lugna ner dig! Nu ska jag berätta sanningen. Vi var på fjällen och hade oralsex"
- "D-d-d é sant!"
 
Kommentar: ...
 
- "Jag hade oralsex förra veckan med min fru vist är det skönt?"
- "Ja det är skit skönt hur länge hade ni det?"
- "Sex timmar. och ni då?"
- "Vi hade sju timmar"
- "Ja ja men tillbaka till förhöret"
 
Kommentar: Haha! Sju timmar? Seems legit. Och härligt polisarbete där.
 
Nu ska jag ringa hem till päronen och säga åt de att skämmas. Mindre Gunvald Larsson åt Sveriges ungdom, vi ser det klart och tydligt här!